Sverige har länge beskrivits som bäst i klassen när det gäller bistånd. Men nu läggs inriktningen om, enprocentsmålet är slopat och fokus ska ligga på handel och tydligare resultat.
– Jag är helt övertygad om att den väg vi valt är framtiden, att fler länder kommer att följa efter Sverige här, säger Johan Forssell (M), handels- och biståndsminister, i en stor intervju med Dagen.
Han har de senaste åren blivit känd som den hårdföre politikern som vill ta krafttag mot kriminella. Så en del höjde nog på ögonbrynen då Moderaternas ”tuffing” fick ansvar för handel- och biståndsfrågorna i Ulf Kristerssons regering.
Johan Forssell tar emot Dagen inne i Blå Salongen på Utrikesdepartementet, ett stort och ståtligt rum som ofta används vid representation och kanske är något överdimensionerat för en intervju.
– Här i rummet samlade jag ett 60-tal biståndsorganisationer för några månader sedan, säger Johan Forssell om inramningen.
På så sätt ger han moteld mot den kritik som riktats mot honom, att han skulle vara en biståndsminister som gjort sig otillgänglig. Själv har han inte den bilden, utan menar att han varit lika tillgänglig som S och MP- ministrarna som företrätt honom på posten.
Johan Forssell är också mån om att vända på perspektivet då han får höra om kritiken från civilsamhället.
– Flera är också nyfikna på mig, säger han vid upprepade tillfällen under intervjun.
En allmänpolitiker
Så vem är då ministern? När Johan Forssell berättar om sin bakgrund handlar det om att han redan i unga tonåren gick med i MUF, där ett byte av skola blev inkörsporten med det fria skolvalet som hans frihetsfråga.
Sedan har han läst på Handelshögskolan, varit ordförande för MUF, jobbat under den tidigare statsministern Fredrik Reinfeldt för att sedan 2010 komma in i riksdagen. Som politiker har han sedan haft ansvar för en rad olika frågor innan han blev Moderaternas rättspolitiska talesperson, vilket gav honom rikligt medieutrymme eftersom gängkrig och dödsskjutningar började eskalera.
– Jag har bytt politiska frågor efter varje mandatperiod, konstaterar Johan Forssell som själv summerar att han blivit något av en ”allmänpolitiker”.
– Jag tycker det är roligt att man får sätta sig in i nya frågor. Det finns både för- och nackdelar med det, men jag tror att det kan vara rätt bra att titta på frågor med nya ögon.
Ska reformera
Och det är med dessa nya ögon som Johan Forssell nu tar sig an uppdraget att reformera det svenska biståndet. Det tidigare så heliga enprocentsmålet är redan slopat och den traditionella svenska biståndslinjen ska nu vävas ihop med handelsfrågor. Det här är en förändring som inte går obemärkt förbi, utan kritiken mot omläggningen har varit massiv, inte minst från civilsamhället, trots löften om att de är prioriterade.
Sedan maktskiftet förra året har det skrivits otaliga debattartiklar för att protestera mot det minskade biståndet, i stort sett innehåller de alltid någon mening om att det är världens fattiga och utsatta som är de stora förlorarna. Underförstått blir då Johan Forssell den cyniske ministern som inte ser världens elände, utan snarare enbart till svenska intressen.
– Det där med hur man uppfattas är svårt att påverka, svarar Johan Forssell då den här bilden målas upp.
– Jag är mer inriktad på att få jobbet gjort.
Framtidens väg
När han sedan börjar berätta om regeringens nya inriktning är det med stort självförtroende.
– Jag är helt övertygad om att den väg vi valt är framtiden, säger Johan Forssell.
– Jag är också övertygad om att fler länder kommer att följa Sverige i det här.
Inriktningen som han stakar ut handlar om att på ett nytt sätt se handel och bistånd som olika sidor av samma mynt och att de på olika sätt ska integreras med varandra.
– Bistånd kan vara väldigt effektivt mot fattigdom, men för att bygga en väg till välstånd måste vi få in handelsperspektivet, med jobb och tillväxt, säger Johan Forssell.
Han fortsätter med att omsvängningen som aviserats även uppskattas av mottagarländerna, även av dem som tagit emot svenskt bistånd i årtionden.
– Det är väldigt få som öppnar med att de vill ha mer bistånd. Det de framför allt säger att de vill ha är fler företag som investerar, de vill ha arbetstillfällen.
Ett annat viktigt skifte som han markerar är att Ukraina kommer att bli Sveriges största biståndsmottagare framöver.
[ Debatt: Skamliga nedskärningar på biståndet av regeringen och SD ]
Inga stora slagord
Förändringen som Johan Forssell talar om kommer inte med några stora slagord. Biståndet har exempelvis tidigare varit en grundbult i bilden av Sverige som en moralisk stormakt, ett ordval som numera är som bortblåst. Johan Forssell vill heller inte tala om ett paradigmskifte, vilket regeringskollegor gjort inom andra politikområden.
Maktskiftet innebär också en retorisk förskjutning jämfört med tidigare MP- och S-ministrar. Johan Forssell tar exempelvis sällan ordet enprocentsmål i sin mun. I stället använder han begreppet utbetalningsmål, ett sätt att få in kritiken att det är olämpligt att koppla biståndet till BNI. In på scenen kommer också en rad begrepp som vi snarare känner igen från företagsvärlden, som tillväxt, investeringar och resultat. Till det ska läggas ett större fokus på att biståndet måste förankras hos det svenska folket.
– Jag har också ett ansvar mot skattebetalarna. Ytterst är det här deras pengar, säger Johan Forssell om de 56 miljarder kronor som nu går till bistånd årligen.
Fortfarande i topp
Samtidigt som han säger att Sverige börjat bryta ny mark vill Johan Forssell gardera sig med att ganska mycket ändå kommer att rulla på som förut.
– Sverige kommer fortfarande att vara en generös biståndsgivare och det har kommit bort lite i diskussionen. Vi är fortfarande en av fem länder globalt som når upp till FN:s mål om att ge 0,7 procent i bistånd [av BNI].
Dessutom, lägger han till, kommer den nuvarande regeringen i kronor och öre att lägga mer på bistånd än den tidigare S-ledda regeringen, även om man inte längre når upp hela vägen till en procent av BNI.
– Diskussionen om att biståndet nu slaktas är inte seriöst. Sverige är fortsatt en generös givare, men det kommer att bli en förändring. Fokus är på vad vi vill uppnå, inte på hur mycket pengar vi lägger. Vem vet, kanske vi till och med lyckas mobilisera större resurser och få in mer privat kapital med det här moderna synsättet.
[ Stödet till infosatsningar inom biståndet kapas med 90 procent ]
Återvändande
En annan kritik som riktats mot Johan Forssell är att svenskt bistånd ska börja villkoras i högre utsträckning, exempelvis ska det kunna dras in till ett land som vägrar ta emot sina egna medborgare som ska utvisas från Sverige. Johan Forssell invänder direkt mot att det här skulle vara något nytt och menar att svenskt bistånd redan i dag kommer med vissa krav.
– Vi ger inte budgetstöd och säger gör vad ni vill med pengarna, utan vi ställer redan krav, säger han.
Skillnaden nu är att regeringen vill kunna tillämpa det här i samband med utvisningar.
– För vi har problem med ett antal länder som inte tar emot sina egna medborgare, trots att de har en laglig förpliktelse att göra det.
Att hota med indraget bistånd handlar dels om pengar, men Johan Forssell säger också att det handlar om att skicka signaler. Enligt ministern finns det ett antal länder där det här kan bli aktuellt att använda, men det kommer att ske i samverkan med olika diplomatiska samtal.
Men riskerar inte det här att gå ut över de fattiga, dem vi försöker hjälpa?
– Men då ser man bara halva svaret, det är inte så att pengarna försvinner, utan då flyttas pengarna till ett annat land och hjälper fattiga där. Men återigen, vi måste våga modernisera biståndet och inte bara göra det som vi alltid gjort. Vi stelnar då.
Johan Forssell säger också att det här främst handlar om statliga aktörer, medan bistånd fortfarande ska kunna förmedlas via andra kanaler.
[ Tjänster försvinner på kristna biståndsorganisationer efter nedskärningar ]
Statligt beroende
Dagen har tidigare gjort en undersökning för att se hur pass beroende olika biståndsaktörer är av statligt stöd. Variationen var stor, men för många organisationer var det statliga bidraget huvudinkomsten. Exempelvis för Diakonia, där 87 procent av intäkterna var från olika statliga medel.
Ett annat exempel på hur viktiga de statliga pengarna varit handlar om att många biståndsaktörer nu tvingas skära ned i och med att regeringen dragit in nästan hela informationsstödet.
Vad säger du om det, att biståndsorganisationer är beroende av den budget du sitter på?
– Det gör att man naturligtvis blir känsligare för förändringar i biståndspolitiken, svarar Johan Forssell.
– Det kanske också förklarar en del av den diskussion vi haft, för spelar de statliga anslagen en mindre roll så blir man inte lika beroende av dem.
Ministern vill betona att han själv inte fattat något beslut för att det blivit så här, snarare är det ett val som biståndsorganisationerna själva har gjort. Han har under hela intervjun legat lågt med att skicka ut kritik mot dem, men här är ett litet undantag.
– En viktig del i en civilsamhällesorganisation är väl att vända sig utanför den statliga sfären? Jag har inga synpunkter på hur de arbetar, men är man väldigt beroende av statlig finansiering då är man också känslig för politiska beslut. Det är inget jag ska lastas för.
Efter denna kritik bromsar Johan Forssell snabbt in och vill inte svara på vilken roll det här spelar för den biståndsdebatt som nu pågår.
– Det är svårt för mig att gå in för mycket på det, säger han diplomatiskt.
[ Så beroende är de kristna biståndsorganisationerna av staten ]
---
Fakta: Johan Forssell
- Johan Forssell (M) är Sveriges handels- och biståndsminister.
- Han har klivit in i rollen med löfte om att reformera det svenska biståndet genom att koppla ihop det med handelsfrågorna.
- Johan Forssell är född 1979 och klev in i politiken via MUF 1993.
- Han har haft många politiska uppdrag, men det här är hans första ministerpost.
---
