Mindre pengar till Palestina och ett indraget informationsanslag. Regeringens omläggning av biståndet slår hårt mot Följeslagarprogrammet, som riskerar att bantas kraftigt.
Sex följeslagare från Sverige är just nu ute i fält. De är på plats i olika palestinska områden för att vara öron och ögon: händer det något som bryter mot folkrätten så rapporterar de in det till Följeslagarprogrammets Jerusalemkontor. När de återvänder till Sverige ingår det i uppdraget att informera om vad de varit med om.
Men hur kommer det bli i framtiden? Följeslagarprogrammet drabbas just nu av en dubbelsmäll i och med att regeringen lägger om sin biståndspolitik. För det första har man dragit in rejält på det så kallade informationsanslaget, för det andra är man på väg att dra in mycket av sitt bistånd till Palestina.
Färre skickas ut
Båda dessa förändringar slår direkt mot Följeslagarprogrammet, som alltså är verksamt i Palestina och till stor del syftar till att informera om situationen.
Hur mycket tvingas ni banta verksamheten?
– Det går inte att säga rakt av, säger programmets samordnare Jonas Thorängen.
För allt är inte helt klart än då det handlar om långa avtalstider som måste hanteras, där viss förhandling fortfarande pågår. Men som det ser ut nu kommer färre följeslagare att skickas ut från Sverige.
– Inför 2024 har vi kanske bara möjlighet att sända ut två följeslagare per grupp jämfört med som nu sex stycken. Det kommer också att få konsekvenser för oss här på kontoret. I rimlighetens namn kan vi inte vara tre som jobbar här och ha två som är ute.
Det låter som att ni är på väg in i en kris?
– Ja, naturligtvis, det är alltid mycket enklare och roligare att utveckla och utöka verksamheten. För oss innebär det här både en kvantitativ och kvalitativ minskning. Om vi inte hittar andra pengar, säger Jonas Thorängen.
Drivs av SKR
Följeslagarprogrammet är ett internationellt kyrkligt samarbete som drivs av Kyrkornas världsråd. I Sverige ligger arbetet under Sveriges kristna råd (SKR), men finansieringen har främst skett med hjälp av statliga medel.
Är det inte ett problem att ni vart så beroende av staten?
– SKR har som idé att vi inte ska göra egna insamlingar för att inte konkurrera med medlemskyrkorna, förklarar Jonas Thorängen.
Men vissa pengar kommer ändå in från de organisationer som är med och stöttar arbetet, bland annat för att kunna finansiera den egeninsats som krävts för att få del av Sidabidragen. Men för att nuvarande verksamhet ska kunna upprätthållas krävs alltså en alternativ ekonomisk lösning.
Sverige en nyckelspelare
Jonas Thorängen förklarar att omkring 20 länder samarbetar i Följeslagarprogrammet och att man har olika finansieringsmodeller i olika länder. I de nordiska länderna har det primärt handlat om statlig finansiering, i andra länder har kristna samfund eller organisationer stått för de ekonomiska musklerna.
Sverige har samtidigt varit en av de viktigaste aktörerna i arbetet.
– Av de 2 000 följeslagare som varit ute har 400 kommit från Sverige, berättar Jonas Thorängen.
– Vi har varit det land som skickat ut flest, så kommer vi att skicka ut färre då minskar också antalet följeslagare på plats i Palestina.
Neddragningarna kan exempelvis innebära att man måste stänga ned några av de sex placeringar som finns i dag. Jonas Thorängen kan bara beklaga om det blir så, och menar att verksamheten behövs mer än någonsin, då konflikten mellan palestinier och israeler skruvats upp den senaste tiden.
[ Dagen granskar följeslagarna på plats ]
---
Fakta: Ekumeniska följeslagarprogrammet
- Följeslagarprogrammet startades 2002, efter förfrågan från kristna palestinska ledare under den andra intifadan.
- Det är Kyrkornas världsråd som är huvudansvarig för verksamheten, där kyrkliga organisationer i ungefär 20 länder samarbetar.
- Just nu är följeslagare på plats i sex områden: Hebron, Yatta, Betlehem, Jeriko och två stationer i Jerusalem.
---
