Statens kontroll av hur bidrag från exempelvis Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) till civilsamhället används är för dålig. Resultatet är en ökad risk för fusk och missbruk. Det slår Riksrevisionen fast i en ny granskning.
- Det är givetvis av största vikt att myndigheterna kontrollerar att pengarna hamnar rätt och inte missbrukas, säger utredaren Leif Svensson till Dagen.
Riksrevisionen har under det senaste året specialgranskat fyra myndigheter: Socialstyrelsen och Jämställdhetsmyndigheten samt Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). Dessa fördelade tillsammans drygt 1,4 miljarder kronor under 2021. I slutrapporten skriver Riksrevisionen att myndigheternas kontrollåtgärder inte är tillräckliga.
Enligt Riksrevisionen förlitar sig SST och de andra myndigheterna i stor utsträckning på de uppgifter som lämnas i bidragsansökningarna. Verksamhetsbesök eller internatbaserade kontroller genomförs däremot bara i begränsad utsträckning. Projektledaren för granskningen, Leif Svensson, konstaterar att fusk med bidrag är ett missbruk av skattebetalarnas pengar och att det också innebär att legitim verksamhet riskerar att trängas bort.
– Bara misstanken om fusk och missbruk undergräver dessutom förtroendet för bidragsgivningen, staten och civilsamhället. Det finns många negativa konsekvenser av bidragsfusk, säger han och tillägger att statens bidrag till civilsamhället ”av tradition har byggt på tillit”.
– Och det är ju vackert så. Men samhället har förändrats över tid. Vi har fått mer bedrägerier och bedragarna söker sig till ställen där det är lätt att komma åt pengar.
Färre dokumenterade rutiner
I rapporten konstaterar Riksrevisionen att SST, som förmedlar drygt 80 miljoner kronor per år till trossamfunden, befinner sig nära de bidragsmottagande organisationerna och att de därför känner varandra väl. Det framgår också att SST genomför regelbundna verksamhetsbesök, men att de inte är baserade på ”risk och väsentlighet” utan på en systematisk genomgång av geografiska områden.
Riksrevisionen skriver vidare att SST – som är en liten myndighet – på grund av sin uppbyggnad har färre dokumenterade rutiner än andra myndigheter. Enligt Riksrevisionen kan detta på kort sikt vara effektivt för en liten myndighet. Men det ökar samtidigt sårbarheten när kunskapen kring vissa viktiga frågor koncentreras till ett fåtal personer.
Leif Svensson framhåller att SST sticker ut från de andra myndigheterna på det sätt att det inte är SST som bedömer vilka organisationer som är bidragsberättigade. När det gäller trossamfunden är det regeringen som gör den bedömningen. Förslag har lämnats om att SST borde överta uppgiften, men än så länge har inget hänt.
[ Nu ska bidragen till kyrkor granskas av Riksrevisionen ]
Central databas efterfrågas
I slutrapporten, som presenterades på torsdagen, lämnar Riksrevisionen fyra rekommendationer till regeringen. Bland annat anser Riksrevisionen att det behövs en central databas. Den ska omfatta alla tillgängliga statsbidrag till civilsamhället samt alla de bidrag som har beviljats. På det sättet kan samarbetet mellan myndigheterna öka, något som förhoppningsvis leder till en minskad risk för att bidragsmottagare dubbelfinansieras på ett otillåtet sätt med pengar från flera myndigheter.
Riksrevisionen anser också att regeringen ska ge de bidragsgivande myndigheterna – exempelvis SST – i uppdrag att utveckla och stärka sin kontroll samt att förbättra bidragsmottagarnas möjligheter att leva upp till bidragskraven. Det sistnämnda handlar bland annat om att utbilda bidragsmottagarna.
Riksrevisionen skriver samtidigt att det är viktigt att en förstärkt kontroll inte blir en onödig administrativ börda för organisationer som söker bidrag.
– Tanken är inte att det här ska innebära några stora kostnader för församlingarna eller trossamfunden, säger Leif Svensson till Dagen.
Enligt Riksrevisionen kommer de förslagna förändringarna framför allt att medföra ett visst merarbete för de bidragsgivande myndigheterna. Men Riksrevisionen menar att det ändå är nödvändigt för att säkerställa att statliga resurser inte missbrukas.
Riksrevisionens rapport kommer att överlämnas till riksdagen. Frågan hamnar därefter på regeringens bord och senast i höst ska regeringen återkomma med besked om vilka åtgärder de avser att genomföra med anledning av rapporten.
[ Myndighet vill ha mer pengar för bidrag till trossamfund ]
---
Fakta: Bidrag till civilsamhället
- 2019 fördelades cirka 20 miljarder kronor i statliga bidrag till civilsamhällets organisationer. Det handlar om ett hundratal bidrag som fördelas av ett 40-tal myndigheter med stöd av cirka 80 bidragsförordningar.
- Källa: Riksrevisionen
---
