Aleksi Lindström, 33 år, är finsk rom och medlem i pingströrelsen. Han har mött både fördomar och utfrysning på grund av sitt ursprung – både i skolan, arbetslivet och i kyrkan. Antiziganism mot unga romer ska nu motverkas. Det är förhoppningen i ett nytt myndighetsinitiativ.
– Det klart jag blir illa berörd när någon anklagar mig för att vara en tjuv, säger Aleksi Lindström.
SÖDERTÄLJE. Aleksi Lindström kommer vandrande till pendeltågsstationen, och visar vägen till ett kafé där vi kan slå oss ner för att prata. Han har en ledig dag mitt i veckan från sitt jobb som skötare inom rättspsykiatrin. Han är annars nygift sedan knappt ett år, och ska efter intervjun hämta sin fru från sfi-undervisningen. De har mötts i ett kristet sammanhang på Filippinerna efter att först ha skrivit till varandra en tid via nätet, berättar han.
Aleksi Lindström är född och uppvuxen i Södertälje, dit hans föräldrar kom från Finland på 1970-talet, då det var tuffa tider och ont om arbete. Sitt romska ursprung har han från pappans sida. Han är stolt över värderingar han fått med sig som handlar om att respektera och värdera äldre människor högt, och att försöka stå på de svagas sida, säger han.
Men han har också mött fördomar och rasism från omgivningen.
– Det är inte varje dag och inte från alla. Men när en tidigare chef säger: ”Det är helg, ska du ut på stöldturné då?!” Det är klart att det gör ont. Jag är uppvuxen i en familj där jag har uppfostrats i att vara ärlig och aldrig stjäla saker, säger Aleksi Lindström.
– Vid ett annat tillfälle upplevde jag öppen antipati från arbetskamrater från första dagen på en ny arbetsplats. Där fick jag verkligen inte chansen att lära mig jobbet.
Ett annat exempel är: ”Du kör bil, har du stulit bilen?” Eller klassikern, säger han: ”Åh, en rom som jobbar”.
– Jag har jobbat sedan jag var 21 år. Hela tiden. Och mina föräldrar jobbar, liksom mina tre bröder och syster, säger han.
– Det känns inte bra när jag sköter mig och ändå får skit. Jag svarar gärna på frågor, men ibland avslutar jag diskussionen när jag märker att någon dömer mig med en gång och har det ingångsvärdet.
Agerar mot antiziganism
Aleksi Lindström är glad över det uppdrag Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har fått att förebygga och motverka antiziganism och att få med sig civilsamhällets organisationer i arbetet. Han känner igen sig i beskrivningen av romska ungdomar som drar sig för att berätta om sitt ursprung för omgivningen, av rädsla för obehagliga reaktioner.
– Jag har aldrig fruktat för min säkerhet. Men när jag var yngre tänkte jag efter först. Hur ser de på mig om jag säger att jag är rom? Då kunde jag tveka, säger han och berättar också om mobbning i skolan under låg- och mellanstadietiden.
Jag har fått höra att inte en enda troende rom ska komma till himlen.
— Aleksi Lindström
Uppväxt som kristen
I hemmet har han pratat finska och svenska, men kan nästan ingen romani. Han klär sig gärna i finbyxor, skjorta och slipover, som många romer, men betonar att långt i från alla finska romer har de traditionella kläderna i dag. Aleksi Lindströms föräldrar blev kristna under en väckelse i slutet av 1970-talet sedan de kommit till Sverige.
Även Aleksi är pingstvän, liksom en förhållandevis stor andel romer, och brukar delta i gudstjänsterna hos Finska Filadelfia i Högdalen i Stockholm. Han har genom åren varit aktiv både med teknik, sjungit i kör och arbetat bland ungdomar i församlingar. Numera predikar han ibland och är med i förbönstjänsten, liksom gör resor ut i världen för att hjälpa till.
[ Var femte pingstvän i Europa är rom ]
Rasism också i kyrkorna
Men rasism och fördomar är inte helt frånvarande heller i kyrkornas värld, säger han, och delar ett par egna erfarenheter från församlingar.
– Vid ett tillfälle sa en person till mig att jag var bra på att predika, men menade att jag skulle ha kommit väldigt mycket längre om jag inte såg ut som jag gör och klädde mig som jag gör. Jag blev väldigt illa berörd och svarade att jag inte tänkte skämmas för den jag är, utan vara den Gud har skapat mig till och att jag klär mig hur jag vill.
– Jag har också fått höra att romernas kultur är från Satan, och att inte en enda troende rom ska komma till himlen. Då avbröt jag diskussionen.
Han var bara i 20-årsåldern vid tillfället detta uttalades och bad efteråt att få prata med både sina föräldrar och en annan erfaren kristen om vad som hade hänt för att kunna bearbeta saken.
I den församling han tillhör nu har han upplevt ett varmt mottagande, och många romer finns där med i olika ansvarsuppgifter i församlingen. Han tycker det är bra när kyrkorna är engagerade mot fördomar och antiziganism. Men menar också att romerna själva har ett ansvar att visa engagemang och ta sig in i samhället.
Vad kan kyrkorna göra bättre kring romerna?
– Kyrkorna skulle kunna bli bättre på att inkludera. Jag känner till kyrkor där de nästan inte har satt in någon rom på olika ansvarsområden. Jag vill inte ha en positiv särbehandling eller kvotering. Men när någon har en kallelse att vara med i lovsångsteamet är det viktigt att ge dem en möjlighet, säger han.
---
Fakta: Uppdrag att motverka antiziganism
- Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har fått i uppdrag av regeringen att förebygga och motverka antiziganism i samhället, och i samarbete med olika organisationer. MUCF konstaterar att många unga romer upplever en otrygghet kopplat till sin romska identitet.
- Hälften av unga romer i åldern 13–25 år sa i en undersökning från 2021 att de bara ibland, sällan, eller aldrig känner sig trygga att prata om att de är romer i skolan, på fritidsgården, på träningen, på jobbet eller i sociala medier.
- Diskriminering, fördomar och antiziganism är en del av många unga romers vardag, något som kan leda till dåligt självförtroende, låg studiemotivation och psykisk ohälsa.
