Flera tjänster måste bort när staten minskar anslaget till bland annat de kristna biståndsorganisationerna. När medel till information försvinner blir det svårare för aktörerna att berätta om sitt arbete och att samla in medel, tror Svenska missionsrådet (SMR).
– Vi vill inte tystna på grund av det här utan vill fortsätta att lyfta frågor kring globala orättvisor, säger generalsekreterare Charlotta Norrby.
Svenska missionsrådet samordnar de statliga anslagen till omkring 30 kristna samfund och organisationer som arbetar med internationellt bistånd. Och i likhet med många liknande organisationer uppfattade man det som ett dråpslag när regeringen beslutade att göra stora nedskärningar på vissa områden inom biståndet.
Dagen före jul kom beskedet att SMR mister 20 miljoner kronor om året av de medel som gått till medlemsorganisationernas långsiktiga projekt. Och i januari skars anslaget för kommunikation och information ner från 11 miljoner kronor till runt 1 miljon kronor, något som bland annat PMU kritiserade.
När tidningen Omvärlden frågade biståndsorganisationerna om hur neddragningarna påverkar dem rent konkret, flaggade SMR för stora neddragningar.
”Vi vet inte hur många som får gå hos våra medlemsorganisationer, men vi vet att cirka 26 personer berörs på något sätt genom borttagandet av just infokom-anslaget”, svarade SMR, vars kansli inte kommer att säga upp personal i nuläget, men heller inte ersätta dem som slutar.
– När vi nu kommer att få en minskad personalstyrka på kansliet, var kan vi minska ambitionerna, effektivisera och prioritera bort? säger Charlotta Norrby till Dagen.
Fördelar neddragningen jämt
SMR har tvingats säga upp avtalen med sina medlemsorganisationer för arbetet med information och kommunikation, och har fördelat neddragningarna jämnt mellan organisationerna utifrån storleken på deras bidrag. De kvarvarande medlen räcker inte ens till att betala löner under hela utfasningsperioden.
– Det betyder att de får ta av egna sparade medel för att om möjligt genomföra verksamhet, samtidigt som de avslutar projekt som de hade avtalat med oss och Sida, säger hon.
Medlemsorganisationerna kommer att fortsätta att genomföra en del av sina projekt under 2023, men därefter kan man inte räkna med att få några Sida-medel för kommunikationsverksamheten.
Informationsanslaget har enligt Charlotta Norrby använts till att öka transparensen kring biståndet och global utveckling, liksom till att öka intresset för ”global solidaritet” och kunskapen om situationen i de länder som biståndet går till.
[ Debatt: Varför är ansvarig minister knäpptyst? ]
– Det har gjort att vi kunnat berätta för skattebetalarna om det arbete vi gör för mänskliga rättigheter, klimatet, fred och barns rättigheter, genom rapporter, workshops och projekt som vänder sig till unga. Vi har dessutom haft projekt som riktat sig till skolledare och pedagoger om de globala utvecklingsmålen, säger hon.
– Det arbetet försvåras väldigt mycket nu, liksom våra möjligheter att få svenskar över lag och kyrkornas medlemmar att engagera sig. Det påverkar också arbetet med att samla in egna medel till biståndet.
SMR:s egen granskning visar att ungefär 60 procent av medlemsorganisationernas intäkter kommer från egna insamlade medel och 40 procent från statliga anslag.
Mest medel genom insamling
Informationsanslaget har också använts till att påverka svenska politiker i globala frågor.
– Där är man inom SMR-nätverket överens om att hitta olika andra sätt att göra det på, även om kansliet inte har så mycket pengar till det. Vi vill inte tystna på grund av det här utan vill fortsätta att lyfta frågor kring globala orättvisor, säger Charlotta Norrby, som menar att civilsamhället tagits på sängen av förändringarna.
– Infokomanslaget som helhet gick från 155 miljoner kronor till 20 miljoner över en natt. Det gjorde att välplanerade projekt med fleråriga avtal måste avslutas tvärt, vilket knappast är i linje med regerings tal om att göra biståndet mer effektivt eller ansvarsfullt.
Sedan januari, då biståndsorganisationerna bjöds in till en träff med biståndsminister Johan Forssell (M), har man inte lyckats få till stånd någon träff med ansvariga personer på utrikesdepartementet.
– Så det känns inte riktigt som att regeringen prioriterar dialogen med civilsamhället, trots att man säger det, och trots att regeringen enligt en överenskommelse ska samråda och informera inför stora förändringar som påverkar civilsamhället, säger Charlotta Norrby.
[ Svenska biståndsorganisationer finansieras till största del av staten ]
