Equmeniakyrkans kyrkoledare Lasse Svensson har inte varit med om medlemsstopp i en lokal församling tidigare – och ser uteslutningar av medlemmar som ett nederlag, även om det kan vara nödvändigt. Det säger han efter konflikten i Uppsala Baptistkyrka. Han hoppas att djupt splittrade församlingar ska kunna klara en ”mjuk separation” om ingen annan lösning går att hitta – så att det inte behöver bli en ”hård separation”.
Med en ”hård separation” menar Lasse Svensson att medlemmar som agerar splittrande utesluts ur församlingen, och tvingas lämna.
– Hittar man inga lösningar så får det bli en hård separation till slut. Det är naturligtvis en mycket sämre, svårare och jobbigare väg. Men ibland får vi förstå att det här fungerar tyvärr inte, säger Lasse Svensson.
– Det är väldigt ovanligt att det går dithän. Men ibland når man vägs ände. Det finns någon slags nederlag i det, med sorg och smärta. Men man kan ändå behöva ta sådana beslut ibland.
Konflikt i två församlingar
Han talar principiellt, men mot bakgrund av den senaste tidens splittringar i Rimbo Missionskyrka och Uppsala baptistkyrka, där man inom båda församlingarna har haft olika tolkningar av Bibeln, hbtq-frågor, synen på demokrati samt på synd och omvändelse. Den regionala kyrkoledaren i Stockholmsområdet, Jenny Dobers, har föreslagit och förespråkat en ”mjuk separation” i Uppsala, något Dagen tidigare har berättat om.
Det skulle innebära att de två grupperna i församlingen inser att de behöver gå skilda vägar – men att de försöker göra det utan stora sårande strider och med ambitionen att respektera varandra efteråt. Ungefär som vid en äktenskaplig skilsmässa där parterna försöker gå isär med så lite bråk som möjligt.
Krav på samfundslojalitet
Samtidigt har det – utifrån församlingens stadgar – förtydligats i processen att den som väljer att stå kvar i Uppsala baptistkyrka ska vara lojal med Equmeniakyrkan som samfund och beakta den nationella kyrkokonferensens rekommendationer samt offra pengar till samfundet.
Lasse Svensson betonar att det är ovanligt att konflikter i lokala kyrkor går så långt som i Rimbo och Uppsala, men tror att många församlingar inom Equmeniakyrkan jobbar på ett liknande sätt som vid en ”mjuk separation” om en djupgående splittring skulle uppstå.
– Det här med ”mjuk separation” är inte ett namn på en särskild pedagogik eller metod som samfundet har i en sorts verktygslåda, säger han.
Är inte en ”mjuk separation” ett önsketänkande?
– Jo, i någon bemärkelse är det så. Det är naturligtvis alltid jobbigt och smärtsamt att gå skilda vägar, även om det kan vara mer eller mindre av den saken. Men det kan vara värt att pröva den vägen.
[ Baptistkyrka stoppar för nya medlemmar efter kris i församlingen ]
Medlemsstopp i en konfliktsituation – som i Uppsala baptistkyrka – kan vara nödvändigt, anser Lasse Svensson, som dock aldrig har hört talas om något liknande inom Equmeniakyrkan tidigare. Han hänvisar till omsorg om enskilda människor som skulle ha svårt komma in mitt i en konflikt, men också till att olika grupper skulle kunna försöka få in nya personer att rösta för sin sak vid ett församlings- eller årsmöte, och att församlingarna vill slå vakt om demokratin.
Annat som har väckt känslor är att två personer blivit uteslutna ur samma församling nyligen under den pågående konflikten.
Uteslutningar inom Equmeniakyrkan låter inte som något som hör till vår tid. Vad kan motivera att någon tvingas lämna?
– Det är väldigt ovanligt att det sker. Men i församlingars stadgar finns det ofta angivet formuleringar kring om någon uppenbart splittrar eller skadar gemenskapen. Om det gör att andra medlemmar inte kan vara kvar kan det i sällsynta fall vara nödvändigt att agera. Det är inget som görs lättvindigt, utan efter en lång process och med den regionala kyrkoledaren som ett stöd. Beslutet kring detta ligger hos församlingen.
– Vi är samtidigt ingen åsiktsgemenskap utan en ekumenisk bred och spretig kyrka som vill kunna leva tillsammans.
Församlingar ber om hjälp
Han tycker inte att Equmeniakyrkan som samfund nu kommer in uppifrån till lokala kyrkor och kräver ”rättning i leden”, utan betonar att det är församlingarna som är Equmeniakyrkan, och som ber om stöd i en svår situation. På det sättet är det också en trygghet att vara del av ett samfund, säger han. Här finns omsorg från andra församlingar när en lokal gemenskap kanske har funnits med i sammanhanget i 100–150 år.
[ Efter infekterad strid om kyrkans framtid Missionskyrkan i Rimbo ur Equmeniakyrkan ]
Hur tänker du kring att olika syn på Bibeln och hbtq-frågor finns bland orsakerna till konflikt?
– Vi lever med olika syn i äktenskapsfrågan och annat i församlingarna. Det är vi vana att härbärgera inom oss. Vi letar inte efter minsta gemensamma nämnare utan efter den största; Jesus Kristus. Fäster vi blicken där är mycket annat hanterbart. Det är väldigt sällan konflikter går så här långt, säger kyrkoledaren Lasse Svensson en gång till.
Att det vid sidan av teologi och annat också finns materiella aspekter som från Equmeniakyrkans sida kan spela in runt en lokal församling, tycker Lasse Svensson inte är konstigt. Han säger att samfundet kan ha stöttat ekonomiskt vid byggandet av kyrkan på platsen och sedan gett samfundsbidrag till församlingen i många år. Då är det inte självklart att själva kyrkofastigheten ska lämna Equmeniakyrkan, anser han.
– Men det handlar mindre om pengar och mer om respekt och aktning för historien. Samtidigt finns också ett strategiskt tänk där vi exempelvis kan använda kyrkolokalen till att plantera en ny församling, säger Lasse Svensson.
---
Fakta: Två lokala konflikter i Uppland
- Missionskyrkan i Rimbo utanför Norrtälje lämnade nyligen Equmeniakyrkan efter en omröstning i församlingen, men där en minoritet ville annorlunda.
- Uppsala baptistkyrka är delad i två grupper, och förslag har lagt om en mjuk separation. Olika syn kring, Bibeln, hbtq, demokrati samt synd och omvändelse finns på båda orterna.
---
[ Thomas Österberg: Dragkamperna vi nu ser i Rimbo och Uppsala har potentiell sprängkraft ]
