Pingstkyrkan i Uppsala vill införa en åldersgräns där endast medlemmar som fyllt 18 år får rösta i församlingsmöten. Dagen frågade tre kristna ungdomsorganisationer vad de tycker.
– Om detta genomförs är det viktigt att ungas röster kommer fram i andra sammanhang, säger Gustaf Nyström på Pingst ung.
André Dahlquist, ungdoms- och utbildningskonsulent på Svenska alliansmissionens ungdom, SAU, är kritisk till Uppsala Pingsts initiativ att begränsa rösträtten från 18 års ålder:
– Jag förstår intentionen att unga inte ska behöva ta ansvar för stora satsningar och beslut i alltför tidig ålder. Men att påpeka för den som blivit döpt som 13-åring att du har inget att säga till om förrän du fyllt 18 år, känns märkligt.
En sådan begränsning av ungas inflytande, kan enligt André Dahlquist leda till passivitet eller att de lämnar gemenskapen.
– Om unga som låtit döpa sig och blivit medlemmar i församlingar tolkar detta som att deras röster inte är lika mycket värda som andra medlemmars, kanske de inte vill vara med och bidra.
– Och den inställningen tror jag gäller oss alla. Vi vill att våra tankar och åsikter tas på allvar, säger han.
Andre Dahlquist menar att unga behöver få stöd, bli uppmuntrade och peppade att satsa mer i församlingen.
– Som jag ser det är nyckelfrågan hur vi fostrar unga i ledarskap. Hur får vi dem att bli ännu mer delaktiga och ta större ansvar för det som händer i församlingar? undrar han retoriskt och tvekar inte över sitt svar på frågan:
– Vi behöver lyssna ännu mer på vad unga har att komma med. Det behövs en större öppenhet och vilja att släppa in ungdomar så att de blir delaktiga i besluten.
Unik struktur
När frikyrkan bröt igenom i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet var den banbrytande genom sin demokratiska beslutsform. Alla fick vara med och påverka.
– Fortfarande är församlingen unik genom sin generationsöverskridande struktur. Människor i olika åldrar och med skiftande bakgrunder samsas och fattar gemensamma beslut. Att vi gör det tillsammans är en enorm styrka, menar André Dahlquist på SAU.
Gustaf Nyström, verksamhetsledare på Pingst ung, är försiktig i sitt omdöme och framhåller principen att pingströrelsen består av fria församlingar. Varje församling är suverän att fatta egna beslut.
[ Expert: Inte förvånad över beslutet kring röstning i Pingstkyrkan i Uppsala ]
Ge unga utrymme
Han har dock vissa principiella synpunkter på förändringar i den riktning som Uppsala Pingst är på väg att genomföra:
– En åldersgräns på 18 år förutsätter att de säkerställer att ungas röster får utrymme i andra sammanhang i församlingslivet. Till exempel när det gäller verksamhetsplanering och gudstjänsternas utformning, säger han till Dagen.
Han ser en risk att en åldersgräns signalerar att unga inte får vara med och påverka, vilket han anser vara en missuppfattning.
– Avsikten är säkert inte att signalera detta. Men för att undvika en sådan signal är det viktigt att den församlingsledning som tar ett sådant initiativ förklarar sina intentioner, alltså varför den vill genomföra förändringen, resonerar Gustaf Nyström.
Lika mycket värda
Att delta i församlingsmöten är långtifrån självklart för den unga generationen i frikyrkan. Det betyder dock inte att unga kristna i vår tid är ointresserade av församlingslivet:
– Unga kristna har tankar och åsikter och de förväntar sig att deras synpunkter är lika mycket värda som andras. Utmaningen vi står inför är att hitta former som gör att de känner sig hemma och vill vara med i beslutsprocesserna.
– Jag skulle vilja uppmana till att lyssna på de unga. De har så mycket att komma med som församlingar behöver, säger Gustaf Nyström på Pingst Ung.
Equmenia: Ett rimligt ansvar
Arvid Hardmo, ordförande för Equmenia som är Equmeniakyrkans barn- och ungdomsförbund, tycker att frågan om ungas rösträtt är större än om det ska finnas en åldersgräns eller ej.
– I Sverige finns ju en åldersgräns för att rösta i politiska val och jag tänker att det är viktigt att vi ger unga ett rimligt ansvar. En 15-åring kan vara mer mogen att sätta sig in i en viss fråga och fatta ett självständigt beslut än en 18-åring.
– Det avgörande är att unga verkligen får chansen att påverka, och för mig är inte rösträtten det enda som har betydelse i sammanhanget. Det finns andra forum än församlingsmötet där unga kan göra sin röst hörd, framhåller han.
Alla röster räknas
En viktig grundprincip är att alla medlemmar ska ha möjlighet att påverka. Ingen individ eller grupp får ställas vid sidan om, betonar Arvid Hardmo.
– Att till exempel begränsa rösträtten för personer med funktionsnedsättning skulle vara oacceptabelt. Det får aldrig gå så långt att någon upplever att ”min röst räknas inte”.
Var finns makten?
Diskussionen om demokratiska processer och medlemmars engagemang i församlingar ligger i tiden. Och Arvid Hardmo skickar med några frågeställningar att ha i med i det samtalet:
– Var ligger makten i församlingen? Vad innebär det att göra sin röst hörd? Hur gör vi för att inte utestänga människor från att delta i beslut? Den typen av frågor behöver församlingar reflektera över, och unga är en grupp vi måste tänka lite extra på, säger han.
Förklaringen till att just de unga intar en nyckelposition har med framtiden för kristenheten i Sverige att göra.
– Den största utmaningen för Equmeniakyrkan och för alla samfunden i vårt land, är återväxten. Hur får vi barn och unga att vilja engagera sig och bli ledare i församlingar?
[ Krav på givande och aktivt deltagande för att få rösta i Uppsala Pingst ]
