Opinionsbildare: “Böneutrop en del av svensk kultur”

Ska böneutrop förbjudas eller ska det ses som en del av svensk kultur? Debatten om böneutropet har blossat upp igen.

”Förbjud böneutrop nu!”

Budskapet var enkelt då Sverigedemokraterna valde att blåsa i gång konflikten kring böneutropen från moskéer. Det hela kom via en tweet där budskapet var att böneutrop inte hör hemma i Sverige.

”Alla människor har rätt till frihet från religiösa uttryck och religiös propaganda i det offentliga rummet”, löd budskapet.

Böneutrop är svenskt

Som väntat utlöste det här en rad reaktioner. Den som fått störst uppmärksamhet kommer från Aftonbladets politiske chefredaktör Anders Lindberg som skrev en hel ledartext i ämnet. Förutom att kritisera SD för att lyfta frågan mitt under den känsliga Natoprocessen gick han också i polemik mot synsättet att böneutrop inte hör hemma i Sverige.

”Sanningen är att böneutrop är lika mycket del av svensk kultur som allt annat som människor i Sverige ser som sin kultur”, skriver Anders Lindberg.

Han argumenterar att mycket av det som vi i dag ser som svenska traditioner har vi hämtat utomlands, med Halloweenfester som det främsta exemplet. Men också koreansk mat och malmöitisk falafel lyfter han fram som svensk kultur.

”Vår superkraft har alltid varit vår öppenhet” skriver Anders Lindberg.

”Vad som är svenskt ändras ständigt, och ska få ändras.”

Det är utifrån det synsättet han nu också slår fast att böneutrop är en del av den svenska kulturen och han menar också att religionsfrihet slår nostalgi sju dagar i veckan.

Ramaskri och medhåll

Anders Lindbergs slutsatser skapade ett ramaskri i vissa kretsar, främst bland SD-politikerna som fick ett gyllene tillfälle att gå i polemik. Men även representanter från andra partier lade sig i debatten.

Som Fredrik Kärrholm, riksdagsledamot för M, som menade att få svenskar höll med om att böneutrop är en del av svensk kultur.

”I Sverige fick den första moskén tillstånd för böneutrop 2017. Totalt finns i dag tre moskéer som har böneutrop. Det finns goda argument för att dessa ej bör bli fler”, skrev han på Twitter och befann sig snart i ett gräl med S-profilen Annika Strandhäll som argumenterade emot.

[ Moské i Växjö får fortsätta med böneutrop ]

Oväntat inlägg

Om syftet med SD:s tweet var att få i gång debatten lyckades de väl, på sociala medier har det grävts skyttegravar och kulturkrigats för fullt de senaste dagarna.

Ett något oväntat inlägg kom dock från den provokativa journalisten Chang Frick, ofta stämplad som SD-sympatisör och grundare av alternativmediet Nyheter i dag. Han konstaterade i en längre tråd på Twitter att muslimer trots allt har något som de flesta svenskar saknar; en tro på Gud och en religiös tradition som håller dem samman.

”Böneutropen är i grunden en variant av kyrkklockorna. En påminnelse om det folk har gemensamt. En del av rädslan för böneutrop tror jag bottnar i en rädsla för allt som är religion. Kristendomen upplevs i dag som harmlös, men inte islam. Man kan för all del vara emot böneutrop då det inte riktigt ingår i svensk kulturell historia. Men det större problemet är att medelsvensson saknar det som minareterna påminner oss om”, skriver Chang Frick.

Men hans lovord till religion som företeelse och sammanhållande kitt i samhället drunknade snart i hans något mer provokativa förslag att sätta upp högtalare utanför Anders Lindbergs hem för att basunera ut böneutrop fem gånger om dagen.

[ Tystnaden efter böneutropet ]

---

Fakta: Böneutrop

• Böneutrop används inom islam för att sammankalla till bön.
• Enligt islam ska en muslim be fem gånger om dagen.
• I muslimska länder går det därför att höra böneutrop flera gånger om dagen.
• I Sverige har tre moskéer fått tillåtelse att ha böneutrop, då bara en gång i veckan i samband med fredagsbönen.

---