Varför får Satanisterna ja men inte vi? Humanisterna överklagar nu beslutet att nekas status som trossamfund. Bland annat med hjälp av Västerås biskop Mikael Mogren.
– Vi är redo att gå hela vägen till Europadomstolen med det här.
Humanisterna väljer alltså att överklaga beslutet från Kammarkollegiet efter att ha nekats status som trossamfund. De väljer att göra det med stöd från en biskop och en jämförelse med satanister.
Själva huvudpoängen i överklagan är att staten inte ska diskriminera olika livsåskådningar, där Humanisterna menar att deras sekulär-humanistiska uppfattning ska ges samma status som om de vore en kyrka eller annat samfund. På sikt skulle ett godkännande kunna innebära att de får ta emot samfundsbidrag eller få hjälp av Skatteverket med sin medlemsavgift.
Jämför med satanisterna
Kammarkollegiet avfärdade deras tidigare ansökan med argumentet att de inte bedriver någon religiös verksamhet. Humanisterna har tidigare påpekat att de har flera ceremonier som mycket väl borde likställas med sådan verksamhet och anser dessutom att de blivit feltolkade.
Men trumfkortet de nu slänger fram är satanisterna.
”Lika fall ska behandlas lika”, skriver Humanisterna i sin överklagan där de resonerar att Satanistiska samfundet som blev registrerat som trossamfund år 2019 inte heller bedriver religiös verksamhet i så fall.
Tror inte på satan
De hänvisar till samfundets egna hemsida där de berättar vad det tror på.
”Vi tror inte på Satan eftersom det uppmuntrar till religiös vidskeplighet. Övertygelser ska grundas på en vetenskaplig förståelse av världen”, skriver satanisterna om sig själva.
Satan används av detta trossamfund som en litterär figur och ska snarare ses som en rebell mot sociala normer, alltså en ganska sekulär och snäll version av satanism.
Humanisterna anför i sin överklagan att de och Satanistiska samfundet på ett principiellt plan är identiska, ingen av dem tror på några gudar och sätter vetenskap och rationellt tänkande i fokus. Att den ena blir godkänd av staten som trossamfund och inte den andra menar de är direkt diskriminerande.
Även AIK-samfundet ”Vår svartgula sal”, som Dagen tidigare skrivit om, finns med i Humanisternas överklagan. Att de fått godkänt som trossamfund för att de dyrkar fotbollslaget AIK är enligt Humanisterna ett bevis på den godtyckliga bedömning som görs av Kammarkollegiet. Även i detta fall handlar det alltså om ett trossamfund som inte tror på någon gudom och vars religiösa verksamhet borde kunna ifrågasättas.
Använder biskop
Humanisterna väljer också att luta sig på ett expertutlåtande från Västerås biskop Mikael Mogren. Det handlar om ett brev han var med och skrev för några år sedan då frågan utreddes.
”Alla samfund och livsåskådningsgemenskaper som uppfyller grundläggande etiska krav ska erbjudas samma stöd och förmåner”, skriver Mikael Mogren.
Med hänvisning till att Humanisterna i Norge får statsbidrag som trossamfund menar den svenskkyrklige biskopen att det här ligger i linje med Europakonventionens intentioner om religions- och övertygelsefrihet.
Brevet används nu som expertutlåtande av Humanisterna.
– Vi är redo att gå hela vägen till Europadomstolen med det här, säger Christer Sturmark till Dagen, angående organisationens överklagan.
Bokförläggaren Christer Sturmark har tidigare varit ordförande Humanisterna och är en av fyra personer som skrivit under deras 12 sidor långa överklagan till Kammarkollegiet.
[ Humanisterna om AIK-samfundet. "Helt absurt" ]
---
Fakta: Trossamfund
- I Sverige är det myndigheten Kammarkollegiet som avgör vilka som har rätt att bli registrerade som trossamfund.
- Nyligen fick Humanisterna avslag på sin ansökan, med motivering att de inte bedrev någon religiös verksamhet. De överklagar nu beslutet.
---
