En predikan i Vellinge-Månstorps församling som kyrkoherden Iva-Katharina Kummer höll i januari fick kyrkopolitikern Nicklas Lindén (SD) att tala om ”indoktrinering” och ”politisk propaganda”.
– Ett politiskt parti ska inte kunna bestämma vad jag får lov att säga eller inte i en predikan, säger Iva-Katharina Kummer till Dagen.
Själv befann sig Nicklas Lindén inte i kyrkan när predikan hölls den 15 januari. Däremot inkom han en vecka senare med en skrivelse till kyrkorådet, där han vill se ett stopp för det han kallar politiska predikningar, något som Kyrkans tidning var först med att rapportera om. Enligt Lindén hade en åhörare i kyrkan känt sig utpekad som rasist.
”Det lyftes fram att statsministern svikit sitt löfte till Hédi Fried med budskapet att regeringen tagit in rasismen i riksdagen”, skriver SD-politikern i inlagan till kyrkorådet, och tillägger att ”detta är uppgifter från personer som kontaktat oss efter den nämnda predikan – det stod uppenbart att man syftade på SD.”
– Jag har inte sagt att någon är rasist. Om någon reagerar efter en predikan tycker jag det är jättebra om man då kommer till mig efteråt så att vi kan diskutera, säger Iva-Katharina Kummer.
– Man får gärna vara kritisk, men jag förväntar mig att personen vänder sig till mig. Här är kritikern anonym och då är det svårt att bemöta. Och när det sedan kommer synpunkter från någon som inte ens var där och som vill styra vad jag får säga i mina predikningar känns det väldigt märkligt.
Ingen kritik mot ett parti
Hon betonar att predikan inte innehöll kritik mot något politiskt parti, utan att det handlade om att ge exempel som var aktuella, hämtade ur samtiden. Nicklas Lindén skriver vidare till kyrkorådet: ”att präster och kyrkoherdar i en predikan om kristendom och det kristna budskapet blandar in sin egen politiska hållning och indirekt utmålar delar av medlemmarna i Svenska kyrkan som rasister tyder bara på att alla inte är välkomna i Svenska kyrkan”. Han fortsätter: ”Vi är också kritiska till att detta görs inför konfirmander. Det är politisk indoktrinering”. Han menar att kyrkan ska ”förkunna Guds ord och vara förlåtande, inte dömande”.
Iva-Katharina Kummer betonar att det hon gjorde var just att förkunna Guds ord.
– Jag predikade runt en Johannestext. Min predikan handlade inte om att ett löfte brutits, det var inte poängen.
Hoppas att det är engångsföreteelse
Iva-Katharina Kummer säger att hon blev förvånad över skrivelsen och att predikan togs upp i kyrkorådet.
– Jag har varit präst i 24 år och jag har aldrig varit med om något liknande. Det här är helt nytt för mig, och jag hoppas att det är en engångsföreteelse så att andra kollegor slipper drabbas på samma sätt.
Hon tänker inte, betonar hon, ändra sitt sätt att predika efter kritiken från SD.
– Ett politiskt parti kan inte styra vad en präst får säga eller inte säga, det är i så fall ett ärende för domkapitlet och biskopen.
Hur reagerade de andra deltagarna vid kyrkorådets möte på skrivelsen?
– Det är tydligt i protokollet att detta inte är kyrkorådets allmänna uppfattning.
Iva-Katharina Kummer säger att hon också fått mycket stöd från sin församling efter händelsen.
Biskopen: Fel instans att kritisera
Biskopen i Lund, Johan Tyrberg, säger att den som har synpunkter på en predikan bör vända sig till domkapitlet och biskopen. Ledamoten har därmed agerat utanför sitt kompetensområde.
– Jag reagerade med förvåning när jag fick höra om detta. Det jag reagerar på är att det är fel instans för att kritisera hennes predikan, säger han till Dagen.
Har det hänt tidigare att kyrkopolitiker på detta sätt har kritiserat en enskild predikan?
– Det händer då och då att kyrkoråd lägger sig i prästens ämbetsutövning. Men jag kan inte nu komma på något fall där man kritiserat predikan. Det är väldigt ovanligt.
Behövs det mer utbildning av vad som är kyrkorådets uppgift?
– Det tror jag absolut att det gör. Men vi gör detta kontinuerligt. Det kan finnas en del i vår kyrkas ordning som är svårt att förstå. Vi är en episkopal kyrka. Det betyder att det finns en ämbetslinje som utövar tillsyn. Det är därför vi har biskopar. Kyrkan är en organisation som dels styrs av en ämbetslinje, dels styrs demokratiskt.
– De som är demokratiskt valda är medlemmar som tar ansvar för sin kyrka, men det finns gränser för det ansvaret och därför har vi en ämbetslinje.
Då och då framförs kritik mot Svenska kyrkan som anklagas för att vara för politisk. Biskopen säger att han är medveten om den kritiken.
– Ibland kan det finnas fog för det, och ibland är det överdrivet. När man tar evangeliet på allvar och säger att alla människor har lika värde upplever en del detta som ett politiskt uttalande. Det får också politiska konsekvenser när vi säger att vi ska ta ansvar för vårt samhälle, säger Johan Tyrberg.
Han säger att frågan om predikan som hölls i Vellinge inte har föranlett några åtgärder från hans sida.
– Jag kommer inte att vidta några åtgärder på eget initiativ, men om något läggs fram till mig måste jag förstås titta på det.
Dagen har sökt Nicklas Lindén, (SD).
[ Robert Hannah använder Svenska kyrkan som slagträ för egen agenda ]
---
Fakta: Väljs av kyrkofullmäktige
- En församling som inte ingår i något pastorat har i stället för ett församlingsråd ett kyrkoråd. Kyrkorådet är då församlingens styrelse och har tillsammans med en kyrkoherde ansvar för ledning, samordning och tillsyn inom församlingen.
- Kyrkorådets medlemmar väljs av församlingens kyrkofullmäktige.
---
