Nyapostoliska reformationen vill skapa kristna kungadömen på jorden och har kopplats till våldsamma upplopp
Dagen har tittat närmare på rörelsen som anklagas för att vara en del av den kristna nationalismen i USA.
Två veckor innan stormningen av Kapitolium ägde rum i början av 2021 träffades några amerikanska pastorer med ledare ur Trump-administrationen. Där pratade de om en ”andlig krigföring” som skulle ”förena det naturliga med det andliga”. Dessa kristna ledare brukar grupperas under benämningen Nyapostoliska reformationen – men vad är det egentligen?
I en podcast som ges ut av Institute for Islamic, Christian and Jewish Studies i USA försöker forskaren Matthew Taylor gå till botten med detta. Han menar att dessa pastorer representerar en rörelse som vill skapa en ny kristen reformation – och att den här rörelsen drev stormningen av Kapitolium 2021. Andra forskare menar att Nyapostoliska reformationen är central för att förstå upploppen i Brasilien nyligen.
Personen som anses ha formulerat Nyapostoliska reformationen var Peter Wagner, som var en inflytelserik karismatisk pastor och författare. Under andra halvan av 1900-talet var han involverad i arbetet att se hur kyrkor kan växa snabbare. Han skrev också mycket om andlig krigföring. När han myntade begreppet Nyapostoliska reformationen var det ett sätt att beskriva en tendens som han tyckte sig urskilja på flera håll, ofta hos olika karismatiska rörelser med afrikanska, latinamerikanska eller kinesiska rötter.
”Jag var varken grundare eller medlem av någon av dessa rörelser, jag var helt enkelt en professor som observerade att de var de snabbast växande kyrkorna i sina respektive regioner och att de hade ett antal gemensamma kännetecken”, skrev Peter Wagner.
Redan från början fick rörelsen kritik – citatet från Wagner ovan kommer från ett försvarstal till kritiker med rubriken ”NAR är inte en sekt”.
---
Fakta: Nyapostoliska reformationen
- Rörelsen består av ett relationellt nätverk av kyrkor och församlingar med liknande kännetecken, exempelvis med fokus på en kyrka ledd av apostlar och profeter, stort fokus på tecken och under, och att skapa ett kristet kungadöme på jorden, ofta genom nationen.
- Amerikanen Peter Wagner, som dog 2016, brukar ses som en av de främsta företrädarna av nyapostoliska reformationen, även om han själv inte identifierade sig som en ledare av en rörelse.
---
Nätverk av pastorer
Maria Gustin Bergström har under en tid intresserat sig för Nyapostoliska reformationen och skrev sin kandidatuppsats i teologi om rörelsen, liksom en artikel i tidskriften Nod. Hon säger att detta inte rör sig om en tydligt definierad grupp eller samfund.
– Det är snarare ett nätverk av församlingsledare som bekräftar varandra, säger hon till Dagen.
Hennes fokus i uppsatsen låg just på Peter Wagner och säger att han satte år 2001 som en viktig brytpunkt i den kristna historien.
– 2001 inleddes den nya apostoliska tiden enligt Peter Wagner och om man drar det till sin spets menade han att den är lika unik som Nya testamentets apostlatid, alltså en unik tid i människans historia, säger hon.
– Apostlar och profeter kommer få en ny roll men av samma dignitet som apostlarna i Nya testamentet. Det är ganska stora ord, säger hon.
Stora ambitioner
Två andra forskare som har tittat närmare på rörelsen är författarna Douglas Geivett och Holly Pivec. I en bok definierar de Nyapostoliska reformationen som en ”populär och snabbväxande global rörelse av kristna som lägger tonvikt på tecken och under, och förkunnar att Gud uppenbarar sig genom nya apostlar och profeter”.
Precis som Maria Gustin Bergström understryker de att dessa ledare ser samtiden som början på en ny reformation:
– Ledarna av den här rörelsen säger att de leder en reformation som är lika stor eller till och med större än den protestantiska reformationen. Så de försöker verkligen förändra kyrkan, säger Holly Pivec till Christian Post.
Ambitionerna är alltså stora, men kritiken har också varit stark, inte minst från andra delar av kristenheten. I Douglas Geivett och Holly Pivecs bok, som duon menar inte är kritisk till hela rörelsen utan bara ”dess mest extrema aspekter”, framhålls det att Nyapostoliska rörelsen lägger stor tonvikt vid att vissa människor har en särskild gåva för att läsa Bibeln och tolka tecken. Det kan göra att åtskillnaden mellan dessa ”apostlar och profeter” och mellan andra blir mycket skarp, menar författarna.
En skillnad jämfört med andra karismatiska rörelser är att Nyapostoliska reformationen inte bara lyfter fram mirakulösa förmågor och gåvor, utan menar också att gåvorna ska leda till olika ledarroller.
– Vi har fått brev från människor runt om hela världen som delar berättelser om skador som de har erfarit som ett resultat att splittrade kyrkor, splittrade familjer, och att de har blivit desillusionerade av den kristna tron, säger Holly Pivec.
Vill skapa herradöme på jorden
I en av sina senare böcker omfamnade Peter Wagner en form av dominionism och hävdade att Gud vill att kristna ska ta tillbaka herradömet här på jorden. Det, menar kritiker, har banat väg för att amerikanska pastorer i den här traditionen allierat sig med politiker som Donald Trump och vägrat att släppa taget om maktinstitutioner.
Maria Gustin Bergström tror att bakslaget med Donald Trump som förlorade valet och därefter anklagades för att ha eldat på upploppet den 6 januari kan ha gjort att rörelsen har tappat lite mark.
– Jag tror att alla profetior om att Trump skulle vinna valet gjorde att man har backat lite.
[ Dokument: Håller USA på att tappa tron? ]
