Internationella kontakter kan komma att betyda alltmer för kyrkorna i Sverige. På södra halvklotet växer många kyrkor så det knakar, något som är förhållandevis okänt i ett Sverige som befinner sig längst ut i ytterkanten när det gäller sekularisering och individualisering i världen.
Pingströrelsen i Sverige bjuder i januari in internationella gäster från ett 40-tal länder till sin pastorskonferens i Stockholm för att än mer bygga ett globalt nätverk och lyssna in sina systerkyrkor i både Afrika, Latinamerika och Asien.
På Europanivå har svensk pingströrelse de senaste åren innehaft ordförandeposten i det nätverk som samlar rörelsens församlingar i ett 50-tal länder, och där kontakter har byggts upp som inte minst är viktiga för att just nu hjälpa församlingar i Ukraina och flyktingar från kriget.
Från Öst- och Centralafrika kommer ropen på förnyad andlig gemenskap med pingstförsamlingarna i Sverige och Norden, och samtidigt inser kyrkorna här att man i dag har mycket av lära av de snabbt växande församlingarna söderut.
Ärkebiskopens installation
Men också i andra kristna samfund är de internationella kontakterna viktiga. När nya ärkebiskopen Martin Modéus installerades nyligen var det exempelvis många biskopar och kyrkliga ledare från andra länder på plats för att hedra och välsigna den nya herden i Svenska kyrkan. Jag träffade i veckan regeringens trossamfundsminister Jakob Forssmed (KD). Han deltog i gudstjänsten i Uppsala domkyrka där Martin Modéus togs emot, och ministern lyfte efteråt fram hur han hade slagits av just det stora inslaget av internationella gäster.
När Evangeliska frikyrkan (EFK) hade pastorsdagar i Falun nyligen kom huvudtalarna från Storbritannien, med afrikanskt och asiatiskt ursprung. Här hämtar den svenska frikyrkorörelsen inspiration från den världsvida evangelikala rörelsen för att få hjälp att tänka kring missionell diakoni – eller med andra ord; sociala insatser utifrån evangeliet.
Migrantkyrkor i Sverige
Med de katolska och ortodoxa kyrkornas framväxt i Sverige – och invandringen – har det internationella inslaget tilltagit också på hemmaplan. Även antalet karismatiska migrantkyrkor i Sverige har de senaste 20 åren ökat rejält.
Naturligtvis finns inslag i den internationella kristenheten som är problematiska. Men det är nog snarare tillväxten som är underrapporterad i svensk kontext.
Inte minst de svenska frikyrkorna har odlat relationer i andra världsdelar i över 100 år, och har ett stort förtroende på många håll. Det kan vara av stor betydelse när det aktualiseras ett ömsesidigt utbyte mellan systerkyrkor i norr och söder.
[ Internationell kraftsamling när pingstpastorer möts i Stockholm ]
