Att räntorna höjs innebär extra kostnader för kyrkor som inte bundit lånen. I Saronkyrkan i Göteborg har modellen med lån med kort löptid fungerat väl under lågräntetider – men nu blir det dyrare.
– Det blir en tredubbling av kostnaden för finansiering, konstaterar ekonomichefen Carl-Johan Holmberg.
I förra veckan tillkännagav riksbankschefen Stefan Ingves att styrräntan höjs med 0.75 procentenheter. Det betyder att den nu är uppe på 2.5 procent – för bara ett halvår sedan låg den på noll. Anledningen till höjningen är att Riksbanken vill få bukt på inflationen som har ökat under det senaste året. När styrräntan höjs går också räntorna hos banker upp.
Detta får konsekvenser för alla verksamheter med lån – som Saronkyrkan i Göteborg. Kyrkans ekonomichef Carl-Johan Holmberg säger att de utan tvekan märker av en tuffare situation. De äger fastigheter med lån på som nu blir dyrare.
– De lånen som inte är bundna på längre tid sticker jättemycket. Vi ser att våra finansieringskostnader går upp med 200 till 300 procent nu. Det blir en tredubbling av kostnaden för finansiering kan man säga, säger han.
– Det är ett avtryck i ekonomin, definitivt.
Precis som många andra har Saronkyrkan under tidigare år gått i funderingar över om de ska binda sina lån på längre tid och kommit fram till att inte göra det.
– De flesta av våra lån har kort löptid och det har varit så länge. Det har ju också tjänat oss väl under tiden med låga räntekostnader.
– Där kan man alltid vara efterklok nu och tänka att vi borde ha bundit mer, men det är en strategi man väljer. Nu är det kanske inte så klokt att binda någon längre tid eftersom det kan börja nå en toppnivå, säger Carl-Johan Holmberg.
Att finansieringskostnaderna ökar innebär att överskottet från fastigheterna som Saronkyrkan äger blir mindre.
– Vi har vår secondhandbutik där och vi har även externa hyresgäster i våra lokaler, som en Hemköpbutik. När räntan går upp blir det förväntade överskottet från fastighetsägandet mycket mindre, om ens någon, säger han.
Även inflationen och energikostnader har gjort att såväl privatpersoner som kyrkor får mindre kvar att röra sig med. Carl-Johan Holmberg säger att Saronkyrkan bland annat tittar på att byta ut glödlampor mot ledlampor som ett sätt att få ner elkostnaderna.
[ Hillsong högt belånade – räntesmäll kan vänta ]
Inga lån
Medan församlingar brottas med sina kostnader kan det se annorlunda ut för samfund. På Pingst FFS drabbas man inte direkt av höjda räntor.
– Vi är så pass lyckligt lottade att vi inte har några lån, varken på samfundet eller riksföreningen. Vi är glada för det, säger Elisabeth Celaya på Pingst FFS.
Samtidigt går det förstås inte att undvika de höga kostnaderna i förlängningen – även för Pingst FFS. Elisabeth Celaya tar upp en stor utgiftspost i den föreslagna budgeten för nästa år – secondhandbutikernas hyror.
– Vi har märkt att det är en annorlunda hyra varje kvartal och den blir definitivt inte lägre. Elen och drivmedel är de andra stora kostnaderna som gått upp i pris för butikerna, säger hon.
För församlingarna kan ökade kostnader på lån framför allt drabba dem som nyligen har gjort stora investeringar.
- Det är inte något som har sagts direkt till mig men det är klart att församlingar som har startat stora byggprojekt kan bli lite oroliga, säger hon.
När pandemin slog till startade Pingst FFS en coronafond för att hjälpa församlingar att inte gå i konkurs eller bli av med fastigheter. En sådan lösning är tänkbar, men inte något som Pingst planerar för just nu, säger Elisabeth Celaya.
[ Hillsong högt belånade – räntesmäll kan vänta ]
“Tagit höjd”
Även i Svenska kyrkan pressar räntehöjningarna församlingarnas ekonomi. Precis som för andra kyrkor är det församlingar med störst lån som drabbas hårdast. Samtidigt är bilden att de flesta har räknat med en uppgång, säger Jan Östlund, ekonom på kyrkokansliet i Uppsala, i ett skriftligt svar till Dagen.
“Församlingarna har i regel tagit höjd för ökade kostnader till följd av inflationen (där styrräntan höjs på grund av inflationen) i sitt budgetarbete för perioden 2023-2025. Svenska kyrkan på nationell nivå stödjer församlingarna i deras budgetarbete, bland annat genom att analysera och tydliggöra hur förutsättningarna ser ut för kommande år”, skriver han.
De ökade kostnaderna för församlingsverksamheten kommer i huvudsak att finansieras av kyrkoavgifter – men det är ingen stor höjning på gång.
“När räntehöjningar påverkar ekonomin för en församling så behöver andra kostnader anpassas för att kompensera för det. När det gäller kyrkoavgiften så kan vi se att inför nästa år så stiger riksgenomsnittet bara marginellt”, skriver Jan Östlund.
[ Stephen Crosson: Ett ekonomiskt mörker sänker sig över Sverige ]
---
Fakta: Styrräntan
- Styrräntan avgör hur mycket det kostar att låna pengar av Riksbanken och hur mycket man får tillbaka på sina placeringar där.
- Det får sedan effekt på räntorna som ges av andra långivare, som banker.
- Riksbankens förhoppning är att ökade kostnader för att låna pengar och bättre värde på att spara pengar ska göra att inflationen sjunker.
---
