Rösta eller inte rösta i teologiska frågor? Leder det alltid till splittring? Dagen har pratat teologi och demokrati med några pastorer inom Evangeliska frikyrkan och pingströrelsen, apropå aktuella omröstningar kring samkönade relationer.
Pingstpastorn Dan Salomonsson i Uppsala uttryckte nyligen här i Dagen att han och församlingen inte kan tänka sig att rösta i teologiska frågor. Pingst FFS föreståndare, Daniel Alm, framförde i anslutning förhoppningen att ingen enda pingstförsamling skulle ge sig på att rösta, “för det slutar alltid i splittring”.
Drar röstning i teologiska frågor isär en församling? Dagen lät frågan gå till EFK-pastorerna Daniel Dalemo i Saronkyrkan i Göteborg samt Johan Arenius i Immanuelskyrkan i Örebro, vars församlingar just har röstat kring äktenskapssynen och samkönade relationer.
– Frukten får utvisa, det tar lite tid, säger Daniel Dalemo, om den webbenkät som har gjorts.
– Det är inte vår erfarenhet. Det har inte splittrat, svarar Johan Arenius.
– Att rösta är ett sätt att få en så korrekt nulägesbild som möjligt var församlingen befinner sig. Att vi röstar är också ett uttryck för att vi tillsammans har sökt Guds vilja i frågan.
Brukar ni rösta kring teologi?
– Nej, det är alldeles för sällan vi samtalar om teologi på det här sättet, och det blir väldigt sällan aktuellt att rösta. Det är typ vart tionde år när vi reviderar vår församlingsordning. Men då är det väldigt sällan kontroversiella frågor som väcker så mycket uppmärksamhet. Bortsett från nu, säger Johan Arenius.
Tro och liv nedskrivet
Daniel Dalemo hänvisar även han till församlingsordningen som ett dokument där Saronkyrkan i Göteborgs tro och liv summeras, och som församlingen ytterst fattar ett gemensamt beslut om.
– Att föra öppna samtal i församlingen kring svåra och polariserande frågor drar naturligtvis isär lite. Motsättningar som finns kommer upp till ytan. Men skulle jag eller församlingsledningen bara fatta beslut skulle spänningen ändå finnas. Vi tror på att tillsammans processa frågorna, och vi har självklart också först läst Bibeln och försökt tolka och lyssna in olika röster för att förstå hur Gud vill tala i dag, säger han.
Inom pingströrelsen finns en tradition där det är mer ovanligt med skrivna församlingsordningar kring lära och liv. Ofta har man i stället hänvisat direkt till Bibeln. Några korta formuleringar kring att det exempelvis krävs tro på Jesus Kristus och dop för medlemskap brukar dock hittas i församlingens juridiska stadgar.
Hjälp för nya medlemmar
Men på senare år har flera pingstförsamlingar ändå nedtecknat en församlingsordning, som församlingen fattar gemensamt beslut om. Grindtorpskyrkan i Täby utanför Stockholm är en av de pingstförsamlingar som har skrivit ner vad man tänker om bland annat gudstjänster, dop, nattvard, barnvälsignelse, vigsel (mellan man och kvinna), begravning, medlemskap och demokratisk ordning. Även Pingst centralt har på sin webbsida formulerat hur man exempelvis ser på dop och äktenskap.
– Församlingsordningen är framför allt en hjälp för människor som kommer nya till församlingen och vill veta vad vi tror, säger Grindtorpskyrkans pastor Sven-Gunnar Hultman.
Han tycker det är naturligt att det fattas beslut om innehållet på ett församlingsmöte.
– Vi är också en ideell förening, och värnar om att varje medlem – inte bara pastorn – ska läsa sin bibel själv. Det är viktigt att det här är förankrat i församlingen. Annars lämnar vi grunden att vi står lika inför Kristus, och att vi alla är lika, säger Sven-Gunnar Hultman.
Har aldrig röstat om teologi
Linnea Sennehed, pastor i Motala pingstförsamling, berättar att hennes församling inte har någon liknande ordning. Stadgar och visionsdokument är det som hon har jobbat med.
– Vi har aldrig röstat i teologiska frågor när jag har varit pastor. Jag tänker att teologin formas över tid, och att det inte så ofta fattas beslut om vad som ska förkunnas. Men tittar man många år tillbaka så har det naturligtvis ändrats vad som förkunnas och vad som inte förkunnas. Få predikar och praktiserar exempelvis i dag församlingstukt och utesluter folk på det sätt man gjorde tidigare, säger hon.
– Men det klart att när pingstförsamlingar exempelvis har infört kvinnligt ledarskap, då måste det ha godkänts i ett församlingsmöte, säger hon. Vad som predikas diskuteras annars främst mellan pastorerna och i församlingsledningen, och skulle hon undervisa något helt nytt, då skulle det säkert bli diskuterat.
“Budgeten är teologi”
Immanuelskyrkan i Örebro har efter omröstning enats om två äktenskapssyner parallellt, vilket möjliggör vigsel för även homosexuella. Johan Arenius anser att även andra församlingsbeslut handlar om teologi, även om de flesta inte tänker så.
– Jag menar att det är en teologisk fråga att bygga ny kyrka, och det röstade vi om. Och vi uttrycker indirekt vår teologi när vi röstar om budgeten varje år. Vår församlingsverksamhet och vilken internationell mission vi stöttar är också teologi, liksom att vi väljer att vara med i ett samfund och inte är en fristående församling.
Han framhåller att det samtidigt är grundläggande för församlingen att läsa Bibeln och lyssna till varandra antingen det handlar om samkönade relationer, dopet, nattvarden, eller något annat område.
---
Fakta: Församlingsordning i frikyrkan
- Ett dokument som kompletterar stadgarna och som berättar om församlingens grundläggande tro och liv.
- Vanligt i baptistisk tradition, men mindre vanligt i pingströrelsen. På senare tid finns dock flera exempel på pingstförsamlingar som skrivit en församlingsordning.
---
