Hon har bott i Sverige i 15 år. Har fyllt både 20 och 30 år. Pluggat, skaffat vänner, engagerat sig i kyrkan, jobbat och gift sig. Ändå anses Hannah inte har så pass starka band till Sverige att Migrationsverket låter henne stanna.
Hannahs historia börjar i Demokratiska Republiken Kongo. Där föds hon våren 1991, och där, i ett fängelse efter en demonstration, utsätts hon som 15-åring för de övergrepp som får henne att fly landet året därpå, 2007.
Sedan dess är hennes liv en enda lång kamp. Dels gentemot Migrationsverket och förvaltningsrätterna, som inte anser hennes berättelse trovärdig, och dels för att som ensamkommande tonåring skapa sig ett liv i Sverige.
– Jag har försökt att jobba med att radera minnesbilderna från Kongo, säger Hannah, som inte vill gå ut med sitt rätta namn, till Dagen.
– Och jag bär inte på dem på samma sätt som jag gjorde 2007. Sedan dess har människor visat mig kärlek. Man kan säga att tiden har läkt mitt sår.
Återvändarsamtal
I fredags var Hannah kallad till återvändarsamtal på Migrationsverket. Oron för det mötet blandade sig med stressen inför provet i gerontologi – Hannah läser till undersköterska vid sidan av heltidsarbetet vid ett gruppboende. Målet är att bli klar till sommaren. Om hon inte skickats till Kongo långt dessförinnan.
Sedan det första avslaget 2007 har Hannah gått igenom ytterligare två vändor av asylansökningar: långa tider av väntan på beslut som landat i avslag, överklaganden, åberopande av verkställighetshinder, avslag och ny preskription.
Men grunderna för avslagen har skiftat. I det första, från 2007, ifrågasätter inte Migrationsverket Hannahs berättelse om hur hon torterades och våldtogs i fängelse. Däremot ansåg man att hon inte skulle riskera förföljelse om hon återvände.
Men vid en större genomgång av Hannahs ärende 2014, fann myndigheten “att hennes berättelse innehöll så allvarliga tillförlitlighetsbrister att den föll”, och att hennes redogörelse inte kunde anses tillförlitlig.
[ Svenska pingstvänner firade 100 års samarbete på plats i DR Kongo ]
Ingen koppling till Kongo
Varför har Hannah trots detta inte gett upp och återvänt till Kongo?
– Vad ska jag göra där? Jag har ingen koppling dit, inga släktingar. Och det är inte säkert att vara ensam där som kvinna, säger hon.
Fakta ger Hannah rätt. Bortsett från att UD just nu avråder från alla “icke nödvändiga” resor till Kongo, är landet ökänt för våldet mot kvinnor.
Enligt FN:s beräkningar kommer två av tre kongolesiska kvinnor under sin livstid att utsättas för våld, inklusive sexuellt våld. Det är den högsta siffran i världen, uppger organisationen Kvinna till kvinna.
Migrationsverket är medvetet om problemen. Men menar att situationen är bättre i huvudstaden Kinshasa, som Hannah kommer från, och att hon dessutom borde kunna ta kontakt med släktingar som kan ge henne ett socialt skyddsnät. Men Hannahs föräldrar är döda, och hon säger att hon inte haft kontakt med sitt enda syskon i Kongo sedan 2005.
Ansökte för att arbeta
Förra året gav Hannah upp försöken att hävda sina ursprungliga asylskäl, och ansökte om uppehållstillstånd för arbete.
I april i år kom avslaget. Där står att Hannah uppfyller alla villkor för att komma i fråga för ett uppehållstillstånd på grund av arbete. En enda sak ligger henne i fatet: det tvååriga återreseförbud som Migrationsverket beslutade om 2019.
Ett återreseförbud införs om Migrationsverket ser en risk för att personen i fråga inte accepterar utvisningen, utan avviker. I Hannah fall överlämnades verkställigheten av hennes första utvisningsbeslut till polisen 2009. Det gjordes för att Hannah inte infunnit sig till två återvändandesamtal, och för att myndigheten varken fått kontakt med henne eller hennes gode man.
[ Denis Mukwege ryter till mot västvärlden ]
Inte hållit sig undan
Hannah medger att hon inte aktivt medverkat till sin egen utvisning. Men hon säger att hon aldrig hållit sig undan, och hela tiden varit öppen med var hon befunnit sig i Sverige.
– Jag gick på gymnasiet då när man säger att jag höll mig undan. Det var ingen gömd adress, och jag hade dessutom en kontakt inom socialtjänsten som visste var jag bodde, säger hon.
Ett återreseförbud blir en stoppkloss för andra typer av uppehållstillstånd. Migrationsverket kan häva det, men det ska mycket till. Att ha ett arbete och betala skatt räcker inte, eller att vara gift med en svensk medborgare. Inte heller anses Hannahs långa tid i Sverige – hela hennes vuxenliv – utgöra “en så stark anknytning till Sverige att den ensamt kan utgöra särskilda skäl att häva ett återreseförbud”.
Femton år i Sverige är nämligen inte femton år i utlänningslagens ögon.
– För henne är det förstås så att hon har varit här i alla dessa år. Men i juridiskt hänseende kan hon inte räkna åren som hon varit här utan uppehållstillstånd som vistelsetid, säger tillförordnad presschef Annica Dahlqvist.
En asylsökande lever legalt i Sverige medan ärendet handläggs. Men så snart man får en lagakraftvunnen utvisning, och under de fyra åren fram till dess att beslutet preskriberas, är vistelsen illegal.
– Det är en del av lagstiftarens intention med lagen: man ska inte kunna gömma sig och skapa sig en anknytning till landet på det sättet, säger Annica Dahlqvist.
Hannah kan ansöka om uppehållstillstånd genom anknytning till sin svenske make. Men då måste hon resa tillbaka till Kongo. Och även om ansökan skulle landa i ett positivt besked, får hon inte återvända till Sverige under de två år som återreseförbudet gäller.
[ Präst överfölls på nyårskvällen i DR Kongo ]
“Absurt” beslut
Flera personer har, förgäves, vädjat till Migrationsverket för Hannahs räkning. En av dem är psykoterapeut Ann-Sofie Roberntz. Hon lärde känna Hannah genom församlingen för drygt tolv år sedan, och var med på hennes bröllop för några år sedan.
– Att hon inte skulle ha varit här “juridiskt” alla de här åren är helt absurt. Det här är en ung kvinna som blivit övergiven på så många sätt, och ändå har hittat en styrka i de församlingar där hon engagerat sig, säger hon till Dagen.
Ann-Sofie Roberntz påpekar att det generellt är svårt för ett barn, som Hannah var när hon kom till Sverige, att berätta om övergrepp. Hon ser själv ingen anledning att tvivla på Hannahs berättelse om hur hon torterats och våldtagits i Kongo.
– När hon första gången berättade det för mig reagerade hon mycket starkt, vilket man gör när det förekommit svåra trauman.
[ Dödligt attentat mot julfirande i DR Kongo ]
Tyst förtvivlan
Hannah, som varit kristen i hela sitt liv, har periodvis kämpat med sin fysiska och psykiska hälsa.
Vilken har varit din bästa tid i Sverige?
– Skolan, när jag hade människor omkring mig som inte såg mig som en asylsökande utan som en vanlig människa, och vi pluggade och skrattade ihop, säger hon.
– Och sen när jag kom med i kyrkan och träffade min man och hans familj. Han har stöttat mig i allt och funnits där oavsett hur tufft det är.
Nu är hon fylld av tyst förtvivlan.
– Det spelar ingen roll för Migrationsverket hur livet blir för mig, hur jag ska klara mig, var jag hamnar. Att jag ska förlora allt jag byggt upp, säger hon.
– Just nu ber jag bara om Guds rättvisa i detta. Låt mig kunna andas fritt som alla andra, det är det enda jag längtar efter.
[ Kampanj för att Denis Mukwege ska bli president i Kongo ]
---
Fakta: Återreseförbud
- Om en person som fått avslag på sin asylansökan inte samarbetar med Migrationsverket kring sin avresa, eller om Migrationsverket tror att personen inte kommer att återvända frivilligt, kan Migrationsverket besluta om ett tidsbegränsat återreseförbud.
- Det innebär att man inte får resa in i Sverige eller Schengenområdet, och att ärendet kan komma att lämnas vidare till gränspolisen.
- Migrationsverket har möjlighet att häva ett återreseförbud efter en helhetsbedömning “där intresset av att upprätthålla förbudet får vägas mot intresset för utlänningen att återvända till Sverige”.
- En omständighet kan vara att myndigheten “avser att bevilja ett uppehållstillstånd” om arbete. Då kan återreseförbudet i vissa fall hävas, även om personen tidigare inte medverkat till sin avvisning.
---
