Diakonia varnar för att biståndet inom några år kan vara nere i 0,7 procent av BNI – en minskning med mer än tio miljarder om året jämfört med enprocentsnivån.
– Före valet sa liberaler och kristdemokrater att enprocentsmålet var viktigt, man talade om det som om det vore “röda linjer” – men det var det uppenbarligen inte, säger seniore policyrådgivaren Magnus Walan på kristna biståndsorganisationen Diakonia i en kommentar till regeringens nya budget.
Förra veckan kom den nytillträdda regeringens budget – en budget vars innehåll sedan dess diskuterats flitigt. Bland biståndsorganisationer fanns en oro redan innan budgeten presenterades, eftersom det fanns starka signaler från flera av partierna bakom Kristerssons regering om att kraftigt minska på svenskt bistånd. Nu står det klart att enprocentsmålet för svensk del slopas. I stället för en procent av bruttonationalinkomsten (BNI) ska nu biståndet förhandlas fram och ges en fast summa.
En annan, och kanske ännu mer omdebatterad fråga, handlar om de “svenska intressen” som nu ska värnas när det gäller bistånd.
– Mycket i budgeten är ännu oklart. Men det är ganska klart att de största nedskärningarna rör FN-arbetet. Man har riktat in sig mot det så kallade “kärnstödet” vilket är mycket märkligt, säger Magnus Walan till Dagen.
Stöd till kvinnors rättigheter
Kärnstöd, som ges genom FN-organ och EU, är inte låst till vissa projekt, vilket ger en flexibilitet, menar han. Det är också pengar som i hög grad går till sådant som att upprätthålla en demokratisk kultur och stöd till jämställdhetsarbete och kvinnors rättigheter.
– Det är oftast inte sådant som omedelbart räddar liv. Men hur räknar man på resultat i att upprätthålla en demokratisk kultur? Det är svårt.
Klart är också att enprocentsmålet har övergetts till förmån för ett system med en fast summa till bistånd, utan koppling till bruttonationalinkomst (BNI).
Får det stor betydelse för svenskt bistånd generellt att enprocentsmålet nu är slopat?
– Ja, det får stor betydelse. Nu skapas en osäkerhet. Det blir upp till varje budgetförhandling att se var vi hamnar, och det skapar oförutsägbarhet. Med en procent blir biståndet mer förutsägbart.
Kristdemokraternas ledare Ebba Busch sa nyligen i en intervju i Omvärlden att de nya reglerna tvärtom skulle skapa mer förutsägbarhet, eftersom biståndet anges i kronor och att man därför “vet vad som väntar”, oavsett fluktuationer i ekonomin.
Har hon fel?
– Ja, där har hon fel menar jag. Man säger att man ger ett belopp. Men i praktiken innebär det att vi inte vet var vi landar, eftersom biståndet förhandlas i varje budget. Nu säger man att biståndet i denna budget minskar med sju miljarder. Men om man fryser detta belopp, och vår BNI ökar kan det innebära att vi når 0,7 procent av BNI i bistånd inom inte alltför många år. Detta ligger nära moderaternas mål för biståndet.
– Det innebär att miljontals människor inte får det stöd de skulle få med 1 procent. Det är dessa människor det handlar om.
[ Vi slaktar inget bistånd - vi gör det mer effektivt ]
Kopplas till ”svenska intressen”
Flera av de största biståndsorganisationerna som Diakonia, Act Svenska kyrkan, We Effect och Plan International är kritiska till att enprocentsmålet överges. Än mer oroande är, menar de, att biståndet nu på ett tydligare sätt kopplas till “svenska intressen”. Här finns tankar om att biståndet ska kopplas starkare till svensk handel och export. Ansvarige ministern Johan Forssell har bland annat talat om att detta är positivt, eftersom det på sikt innebär mer av hjälp till självhjälp, där mottagarländerna inte låses fast i bidragsberoende. Ett felslut, menar Magnus Walan.
– Här ser vi ett paradigmskifte. Man talar om svenska intressen, man talar om återvandring, man talar om att bistånd ska stödja svensk export.
– I många länder som till exempel DR Kongo är handel något som gynnar en korrupt elit. Handel stärker inte demokratiaktivisterna, utan eliten. Biståndet ska inte stödja svensk export, utan bekämpa fattigdom och förtryck. Vi vet av erfarenhet att bra och effektivt bistånd bygger på mottagarnas egna prioriteringar.
– Aldrig tidigare har det varit så tydligt uttryckt från svensk sida att biståndet ska “gynna svenska intressen”. Det är väldigt olyckligt – regeringen sviker både när det gäller enprocentsmålet och när det gäller kvaliteten på biståndet.
[ Höj biståndet och skippa värdekolonialismen ]
Finns det fog för att säga att Sverige träder tillbaka som humanitär stormakt?
– Ja, det tycker jag. Jämfört med vår storlek har svenskt bistånd inneburit att det tidigare funnits en stor respekt för Sverige. Det finns också en växande oro i många länder – inte minst i Afrika – över att länder i Europa mer och mer bara bryr sig om sitt närområde. Det riskerar att leda till en bitterhet och till att man allierar sig med länder som Kina och Ryssland. Utifrån det kan man undra om det är så smart att Europa vänder sig inåt på det här viset.
Även på den kristna biståndsorganisationen Läkarmissionen är man kritisk till att enprocentsmålet slopas.
“Enprocentsmålet har varit en grundbult för att säkra utvecklingsfinansieringen och vi ser därför med största allvar på avskaffandet av denna kärnprincip. Med det sagt måste vi nu blicka framåt och fokusera på de prioriteringar inom det svenska biståndet som måste säkerställas”, säger generalsekreteraren Josephine Sundqvist till Global Bar Magazine. Dagen har sökt Josephine Sundqvist vidare utan framgång.
På Diakonia kommer man att tackla regeringens beslut genom att värna kvaliteten, säger Magnus Walan.
– Vi måste hålla fast i det vi tror på. Vi hoppas också att liberalerna och kristdemokraterna står fast vid enprocentsmålet. Vi uppmanar dem att gå ut och säga detta, och att ge oss en tidsplan för när enprocentsmålet kan införas igen.
– Vi vill också försöka utbilda riksdag och regering i dessa frågor. Det här handlar om människor som lever i svåra förhållanden. Att använda biståndet till annat än att bistå dem är inte etiskt försvarbart.
[ Hög tid att reformera svenskt bistånd! ]
---
Fakta: Två miljoner kan bli utan rent vatten
En granskning från i våras av Diakonia, We Effect och Plan International visar att en minskning av biståndet med 30 procent, till 0,7 procent av BNI bland annat får följande konsekvenser:
- Två miljoner människor får inte tillgång till rent vatten.
- Två miljoner färre barn får chansen att gå i skolan.
- Fyra miljoner tonåringar får inte del av sexualundervisning och preventivmedel.
- Minst en miljon människor får svårare att klara sin livsmedelsförsörjning.
---
