Ett samtal om att det egna kontot håller på att kapas kan vara början till ett digitalt rån. Ett sätt att undvika att låta sig luras är att ta reda på hur den egna banken skulle agera vid ett hotande bedrägeri, menar Fredrik Nordquist, biträdande chef på Konsumenternas Bank- och finansbyrå.
– Banken behöver inte din hjälp för att stoppa ett bedrägeri, det kan den göra ändå, säger Lotta Mauritzson, brottsförebyggare och nationell samordnare vid polisens nationella bedrägericentrum.
Dagen skrev nyligen om att Filadelfiakyrkan i Örebro, som tillhör Evangeliska frikyrkan, blev av med 700 000 kronor genom ett förslaget bedrägeri. Uppringaren larmade om att församlingen höll på att utsättas för ett bedrägeri, och lurade sedan till sig församlingens Bankid, den tjänst som låter användare identifiera sig digitalt gentemot bland annat banker. Ett konto med insamlade medel tömdes på så sätt.
Fredrik Nordquist, jurist och biträdande chef på Konsumenternas Bank- och finansbyrå, är inte förvånad.
– Dessa människor är otroligt skickliga på att bygga upp ett förtroende, så att de som blir kontaktade tror att de talar med banken, säger han till Dagen.
Tror sig skydda sina pengar
Det vanliga förfarandet är just detta: kontoinnehavaren varnas för ett bedrägeri, och uppmanas att agera snabbt, till exempel genom att uppdatera sitt BankID. Man tror att man skyddar sina pengar, men blir i själva verket rånad.
– Ofta blir man uppjagad och orolig och vill bara stoppa det hela. Dessutom är man van vid att legitimera sig i vissa kontakter med sin bank. Där är grundtipset att aldrig legitimera sig eller lämna ut koder om man blivit uppringd, säger Fredrik Nordquist.
– Lägg på och kontrollera genom att ringa ett nummer till banken som du hittar i en öppen källa. Bedragarna kan manipulera det nummer de ringer eller messar ifrån så att det ser ut att det kommer från banken, så kallad spoofing.
För att låta spärra ett konto eller ett kontokort behöver man heller aldrig använda BankID, förklarar Fredrik Nordquist, utan det räcker med ett samtal till banken.
Bankerna kan däremot ha olika rutiner för de fall då en kontoinnehavare verkligen är utsatt för ett bedrägeri.
– Jag kan inte säga att banken aldrig skulle ringa upp en person, utan det måste bankerna själva svara på, säger Fredrik Nordquist.
– Sådant kan ju inte vara fel att ta reda på i förhand, så att man vet.
[ EFK-kyrka utsatt för stort bedrägeri - 700 000 borta ]
Stora pengar
Det är stora pengar som omsätts genom bedrägerierna. Bara genom anmälda telefonbedrägerier, så kallad vishing, kom bedragare över 339 miljoner kronor förra året.
– Vi har extra fokus på vishing inom Polisen just nu. Tyvärr ser det ut som om vi överträffar förra årets siffra med hästlängder i år, eftersom vi redan passerat 339 miljoner, säger Lotta Mauritzson, brottsförebyggare och nationell samordnare vid polisens nationella bedrägericentrum, till Dagen.
Sammanlagt uppgick de olika formerna av bedrägerier till 3,1 miljarder kronor förra året.
– Då ingick även bedrägerier genom investeringar, romanser, vd-bedrägerier, kort- och annonsbedrägerier.
Står för hela förlusten
Många konsumenter som råkat ut för telefonbedrägerier får stå för hela förlusten själva. Detta eftersom bankerna och Allmänna Reklamationsnämnden bedömer att transaktioner som kontohavaren rent tekniskt genomfört själv genom att knappa in sin kod bedöms som “behöriga”, även om man varit vilseledd av en skicklig bedragare och inte hade någon avsikt att göra transaktionen. Eller så anses konsumenten ha varit “särskilt klandervärd” i samband med bedrägeriet.
Framöver kan dock fler lurade konsumenter komma att få tillbaka delar av sina medel genom ersättning från banken, i de fall då det rört sig om en obehörig transaktionen. Detta efter en vägledande dom i Högsta domstolen, berättar Konsumentombudsmannen.
Det gäller enskilda kontoinnehavare – alltså inte företag eller organisationer – som lurats att lämna ut bankuppgifter och koder, så att bedragare kunnat komma åt kontot. I dessa fall ska agerandet inte anses som “särskilt klandervärt” utan som “grov aktsamhet”. Därmed faller det under en särskild skyddsregel som gör att en enskild konsument inte ska behöva stå för mer än 12 000 kronor av förlusten.
Agerandet ska däremot klassificeras som “särskilt klandervärt” om konsumenten varit medveten om att det fanns en risk för en obehörig transaktion, och ändå lämnade ut uppgifterna till bedragaren.
För juridiska person finns ingen liknande vägledande dom, och heller ingen skyddsregel.
[ Pastorer skickade ut tiggarmejl - var bluff ]
---
Fakta: Bankbedrägeri
- Telefonbedrägerier, kallade visning, går ut på att en bedragare ringer upp konsumenten och påstår sig ringa från banken eller något annat välkänt företag. Man uppger till exempel att konsumenten på ett eller annat sätt blivit utsatt eller att inloggningsdosan behöver uppdateras.
- Bankid rekommenderar att man aldrig använder sitt Bankid på uppmaning av någon som oväntat kontaktar dig.
- Bankid skriver på sin hemsida: “Just nu förekommer det falska SMS-utskick och telefonsamtal som utger sig för att komma från BankID. Vi kontaktar aldrig användare på det sättet. Radera meddelandet eller avsluta samtalet utan att följa några uppmaningar i det.”
---
