På grund av några siffror i dopbevisen har Amanuel Kiflu väntat förgäves i mer än fyra på att få hit sina två söner, som är nio och tio år. Nu lever de i ett flyktingläger i Etiopien med sin moster.
Det borde inte vara en stor sak. Personer med uppehållstillstånd i Sverige har i många fall rätt att återförenas med sina minderåriga barn, om barnens identitet gått att fastställa.
Men för Amanuel Kiflu och hans två söner har två felaktigt utfärdade dopbevis satt käppar i hjulet.
Amanuel Kiflu var präst i den regimkritiska eritreanska kyrkan. När han hotades med tvångsrekrytering sökte han asyl i Sverige och fick ett tillfälligt uppehållstillstånd 2015.
– Amanuels fru och två små pojkar var kvar i Eritrea, men planen var att de skulle komma efter till Sverige. Men 2016 dog hans fru hastigt, säger Eva Ernman, pensionerad diakon i Svenska kyrkan i Sandviken.
Hon har engagerat sig för familjen länge.
– Pojkarna, som då var tre respektive fyra år, togs om hand av sin moster. Hon reste till Addis Abeba i Etiopien, för att pojkarna skulle kunna ansöka om uppehållstillstånd i Sverige.
Amanuel ansökte för sina söners räkning om att kunna återförenas med dem i Sverige. För att det ska beviljas måste barnens identiteter först vara styrkta. Sedan tar man ställning till om anknytningspersonen, alltså Amanuel, kan erbjuda försörjning och bostad.
Slarv i dopbeviset - skiljer två dagar
Men i Amanuels fall står fortfarande processen och stampar på punkt ett.
Det första avslaget kom 2019.
I de dopbevis som Amanuel lämnat in för sina barn anges nämligen andra födelsedatum än de som Amanuel uppgav för myndigheterna när han kom till Sverige. Det handlar om en diskrepans på två respektive tre dagar. Men att hänvisa till att eritreanska handlingar är notoriskt opålitliga har inte hjälpt.
Barnens identiteter är inte sannolika, skriver Migrationsverket i sitt senaste beslut, från november 2021, eftersom Amanuel Kiflu “vid ett flertal tillfällen lämnat motstridiga uppgifter om barnens födelsetider.”
“Amanuel Kiflu har inte heller lämnat någon sannolik och rimlig förklaring till varför uppgifterna inte är samstämmiga,” fortsätter myndigheten.
[ Diakon Eva Ernman fick honnörsstipendium ]
Enligt Eva Ernman, som hänvisar till det juridiska ombudet, har Amanuel hela tiden angett samma datum för sönernas födelser, och dessutom lämnat flera dna-prover.
– Till slut korrigerade kyrkan i Eritrea dopbevisen och intygade att de gjort fel. Nu är ärendet i förvaltningsdomstolen, och kommer troligen återvisas till migrationsdomstolen. Det lär ta ytterligare tid, säger Eva Ernman.
Flyktingläger
Under några år bodde pojkarna och deras moster i Addis Abeba, där pojkarna under en period fick gå i skola. Men situationen ändrades drastiskt när kriget i Tigray i norra Etiopien bröt ut hösten 2020.
– Pojkarna och deras moster talar tigrinska och tillhör samma folkslag som människorna i Tigray. Etiopierna vill inte ha eritreaner i landet och pojkarna har nu av militär flyttats med sin moster till ett läger nära Eritrea, säger Eva Ernman.
– Det finns stor risk att de skickas tillbaka till Eritrea, vilket skulle vara en katastrof. De har hunnit bli nio och tio, men är fortfarande barn som mår mycket dåligt.
Så varför används inte de dna-prover som tagits för att visa på släktskapet? DNA-analys kan visserligen användas om den sökande kommer från ett land “där det är svårt att få fram godtagbara handlingar som styrker identiteten”, så som Eritrea. Men en förälder måste ha lämnat “samstämmiga och trovärdiga uppgifter” om sina barns identitet för att den här typen av bevislättnad ska komma i fråga. Och detta anses inte Amanuel Kiflu ha gjort.
Även människorättsexperter pekar på att eritreanska dopbevis ofta inte lever upp till västerländska registerkrav.
“Det kan hända att namnen inte stämmer överens, eftersom eritreaner ofta kallas för något annat än sitt dopnamn. [ …] Dopbevis kan också innehålla felaktigheter som har att göra med hur man skriver om datum från den koptiska kalendern till den europeiska”, skriver organisationen Equal Rights Beyond Borders, som specialiserar sig på anknytningsärenden, i en rapport om eritreanska identitetshandlingar.
[ Eritreas patriark har avlidit - i husarrest ]
Eva Ernman tror att det i många fall handlar om rent slarv.
– För föräldrarna är födelsedatumet viktigt. Men för myndigheterna eller kyrkan kan det gå på ett ut, och det kan bli lite hur som helst, säger hon.
Långa väntetider är snarare regel än undantag när en familj vill återförenas i Sverige. I ärendet med Amanuel Kiflu och hans söner har processen hittills tagit nästan fyra år, varav ett år i förvaltningsrätten.
– Det har blivit krångligare och krångligare att få komma hit. Man dröjer med beslut och struntar i hur människor mår, säger Eva Ernman.
Många av de eritreanska anknytningsärenden som hon genom åren haft insyn i har, som i Amanuels fall, bromsats upp av bristande dokumentation. Men också av olika handläggare som inte har helhetsbilder av fallen och människorna bakom, och bristande kunskap om Eritrea.
[ Detta hände i Filadelfias lokaler när Eritrea hyrde in sig ]
Och under tiden står livet inte still. Personen i Sverige kan mista det jobb som är villkoret för att släktingar ska kunna komma hit. Barn kan passera 18-årsstrecken och riskera att mista rätten att flytta till en förälder.
Så är fallet för en kvinna från Eritrea vars söner var 14 och 16 år när hon sökte uppehållstillstånd för deras räkning från Sverige.
– Pojkarna levde som flyktingar i Addis Abeba. När den äldsta blev 18 år avslogs hans ansökan. Nu har den yngre pojken fyllt 18. Men han har blivit lovad att åldern inte ska betyda något, och hans ärende är i domstol nu, berättar Eva Ernman.
– Bröderna kommer alltså att skiljas åt.
Enligt Karl Nilsson, jurist vid Asylrättscentrum i Stockholm, har ärenden som rör Etiopien och Eritrea generellt långa handläggningstider.
– Det handlar både om processen i Sverige, och om situationen i Eritrea och i Etiopien, säger han till Dagen.
– Det är inte ovanligt med väntetider på ett till två år på Migrationsverket för lite mer komplicerade ärenden. Sedan tillkommer ungefär lika lång tid i domstolarna. Om domstolen sedan återvisar ärende till Migrationsverket, vilket händer ibland, blir det ännu längre handläggningstider.
[ Ny migrationslag får kritik av SKR ]
Få undantag för passkrav
Något som utmärker en del eritreanska ärenden är just svårigheten att skaffa pass och styrka sin identitet.
– Det görs undantag från kraven, men de gäller framför allt redan etablerade familjer, som levt tillsammans en längre tid i landet eller regionen. Det är mycket restriktivt annars, säger Karl Nilsson.
I snart två år har striderna rasat vid Tigray i norra Etiopien, där Eritrea allierat sig med Etiopien mot de TPLF-ledda Tigraystyrkorna. Situationen har förvärrat läget för eritreaner i Etiopien, i synnerhet de som tillhör den tigreanska folkgruppen. Många har vittnat om godtyckliga gripanden och om tvångsförflyttningar till läger i krigshärjade delar av Etiopien.
Eva Ernman anser att de långa handläggningstiderna i Sverige drastiskt ökar risken för att barn till väntande föräldrar i Sverige ska kastas in i kriget eller skickas tillbaka till Eritrea.
– Myndigheterna ser inte helheten. De visar tydligt att man inte vill ha hit anhöriga, utan gör det så svårt som möjligt. Men hur ska man kunna fungera utan sin familj, när livet är på evig pausknapp?
Kritik mot handläggning
Karl Nilsson tycker sig inte se något medvetet förhalande från myndigheternas sida.
– Däremot har bland annat Riksrevisionen riktat kritik mot de långa handläggningstiderna i migrationsdomstolarna, säger han.
– Det finns till exempel en bortre gräns på nio månader för avgöranden i ärenden som gäller familjeåterförening. Men det målet nås långt ifrån alltid.
[ Svensk missionärsfamilj lämnar konfliktfyllt Etiopien ]
---
Fakta: Eritrea
- Stora förhoppningar fanns om demokrati och utveckling i Eritrea vid självständigheten 1993. I stället har Eritrea utvecklats till en auktoritär enpartistat där all makt är koncentrerad till president Isaias Afwerki och hans bundsförvanter.
- Politisk opposition tolereras inte, och inga val har hållits sedan 1993. Landet har kommit att kallas Afrikas Nordkorea och liknas vid ett koncentrationsläger.
- När Eritrea ingick ett fredsavtal med ärkefienden Etiopien 2018 hävdes FN:s sanktioner mot Eritrea. Vissa av dem återinfördes när det avslöjades att Eritrea bidrog med soldater på regeringssidan i inbördeskriget i norra Etiopien från 2020.
- Källa: Utrikespolitiska institutet
---
