Den svenska valrörelsen präglades av debatter där gängkriminaliteten stått i fokus. I Colombia, ett av världens mest våldsdrabbade länder, är fängelserna överfyllda. Men strängare straff löser inga problem, säger ledaren för “Prison Fellowship”, just nu på Sverigebesök.
– Det som behövs är ett annat tankesätt, sociala insatser och försoning, säger han.
Dagen möter Lacides Hernandez i slutskedet av en valrörelse, där ökande kriminalitet och dödsskjutningar har stått i fokus. Han inleder med att betona att han bara kan uttala sig om den colombianska verkligheten. I Colombia, där han bor, finns liksom i Sverige gängkriminalitet, men på en helt annan nivå. Här har kriminaliteten bitit sig fast och trots fredsavtal och upplöst paramilitär har man inte fått bukt med det ständigt närvarande våldet. Fyra gånger så många colombianer per capita jämfört med Sverige sitter fängslade.
Dödade 17 personer
Droghandeln och korruptionen genomsyrar samhället på alla nivåer, berättar han: polis, rättsväsendet, militären och även det politiska systemet. Själv upplevde han som ung att sex av hans bästa vänner kallblodigt mördades. Ett kriminellt gäng dök upp under en fest och dödade sammanlagt 17 personer.
– Det blev en beslutspunkt i mitt liv, säger han.
Lacides Hernandez gav sitt liv åt Jesus och bestämde att lämna sitt liv till honom som 20-åring. Han började studera till präst och kände att Gud kallade honom att arbeta i fängelse, så därför valde han att göra praktik där – en plats där, säger han, “det fanns ett folk som ville höra evangeliet”. Själv växte han upp i enkla förhållanden, hans far var lantbrukare.
– Han var katolik och en enkel man. En sak var han noga med: sanning och att hålla sitt ord. Jag tackar Gud för min pappa och det arv jag fick från honom, det bästa arv ett barn kan få.
Synen på kriminalitet måste ändras
I den svenska debatten utkristalliseras ofta två synsätt som står mot varandra: antingen menar man att skärpta straff kommer att få ner brottsligheten, eller också betonar man sociala insatser som skola, jobb, integration. Lacides Hernandez vill hellre tala om ett tredje, ofta förbisett synsätt: värderingar, principer och moral.
– Jag tror att man måste ändra samhällets synsätt för att komma åt brottsligheten. Vi ser att det finns skjutningar och våld. Samhället har bara ett sätt att reagera på det, och det är hårdare straff – straff som också kostar oss mycket pengar. Men man måste fråga sig: varför sker dessa brott? Vi behöver en ny mentalitet, andra sätt att se på detta. Min erfarenhet är att man inte löser kriminaliteten annars. I stället blir det så att samhället betjänar kriminaliteten.
I Colombia, liksom i Sverige, blir fängelserna ofta ett slags utbildning i brott – och när brottslingarna kommer ut fortsätter de att begå brott, säger han. Själv vill han se en ändrad inställning, en djupare förståelse av brottets mekanismer.
– Ett samhälle som utdömer straff, men där det inte också finns nåd blir ett hårt samhälle, säger han och citerar en brasiliansk fängelsepräst som menar att ju mer ett samhälle kräver bestraffning, desto mer fördömt blir detta samhälle.
“Vi betalar priset i dag”
Det som behövs är i stället vägar att bryta våldskedjan.
Här handlar det om de viktiga familjerna. Om skolan och om sociala insatser. Men kanske allra viktigast, menar han, är de värderingar som ska ligga till grund för ett samhälle. En tredje väg, som det inte så ofta talas om i den svenska debatten.
– Länderna i väst byggdes på Bibeln. Men i dag tar man bort Bibeln från skolor, från fängelser. Sekulariseringen tar över. vårt samhälle har gjort något som vi i dag betalar priset för.
[ Kriminalitet beror inte på fattigdom ]
Den kristna tron kan också i fängelserna bli den vattendelare som kan ändra strömmens riktning och föra människor bort från kriminalitetens bana, betonar han. Ankarstiftelsen, som stödjer “Prison Fellowship” har prisats för sina insatser i fängelser. År 2020 rapporterade Dagen att det bara under detta år fanns 18 000 intagna som sagt sig vilja följa Jesus och börja bygga om sina liv, tack vare insatserna av “Prison fellowship”.
Ni har ett mycket framgångsrikt arbete i Colombia – hur gör ni?
– Bra fråga! säger Lacides Hernandez och ler.
– Vi börjar med att erbjuda en kurs på tre månader. Den bygger på Markusevangeliet. I slutet av kursen ställer vi frågor om vem Jesus är, hans identitet. De intagna får själva formulera vem Jesus är, det är viktigt, och hur de själva vill svara på det de har lärt sig.
– Det är också viktigt att samtalsgrupperna är små, mellan 10 och 20 deltagare.
[ Är felet de kriminella, eller att vi har ett samhälle där vissa blir kriminella? ]
Många av de tusentals som genomgår kursen och får ett diplom väljer sedan att fortsätta. På sex anstalter i landet finns vidareutbildningar för den som sedan själv vill bli ledare, eller predika. Lacides Hernandez önskar, säger han, att man hade mer resurser till detta viktiga arbete.
Arbetar med reparativ rättvisa
Det gäller också det arbete som just nu ligger honom särskilt varmt om hjärtat: så kallad “restorative justice”, reparativ rättvisa. Det innebär ett alternativt sätt att se på brott och hur man lindrar skadan för brottsoffer. Försoning och upprättelse står här i centrum. Lacides Hernandez driver ett forskningsprojekt inom området, och berättar att han många gånger sett hur detta sätt att arbeta leder till upprättelse för både våldsoffer och förövare.
– Vi upptäckte att det i den colombianska grundlagen redan fanns inskrivet en möjlighet att arbeta med reparativ rättvisa – men nästan ingen arbetade så, man kände inte ens till det.
[ Skärpta straff - och utbyggd kriminalvård ]
Efter flera seminarier i ämnet, där både rättsväsendet, polis, militär och politiska beslutsfattare deltog kunde han dra i gång sitt forskningsprojekt. Bland deltagarna i studien fanns en mamma som varit med om att sju av hennes söner blivit mördade.
– Hon berättade sin historia för mig gång på gång, och varje gång grät hon. Till sist sa hon till mig: jag vill träffa mannen som mördade den sista av mina söner. Inte för att döma honom, utan för att förlåta honom.
Hur blev det mötet?
– Jag önskar att jag haft en kamera och kunnat filma. Han var vit i ansiktet. Det hela slutade med att de omfamnade varandra. Kvinnan fick ta hand om nio av sönernas barn, barn som nu mist en förälder. Vår organisation har stöttat henne på olika sätt i många år nu.
Försoningen frigör människor, får dem att kunna gå vidare. Det är samma kraft som finns i Guds förlåtelse, säger Lacides Hernandez.
“Du har nycklarna”
– Jag brukar säga att det är som att vara i ett rum som detta, säger Lacides Hernandez och slår ut med armen över kontorsrummet vi sitter i. Om du är ett våldsoffer är våldsverkaren med dig i rummet. Om du går till höger, följer han med. Om du går till vänster, följer han med. Vart du än går finns han med i rummet.
[ Förebygg kriminalitet genom att stödja barn till frihetsberövade ]
– Men han vill ut. Han har stått vid dörren många gånger, men du har inte velat släppa ut honom. Ingen kan tvinga dig att göra det. Du har nyckeln i din hand. Men om du släpper ut honom, kommer du att uppleva samma sak som när Gud förlåter dig. Det är en frihet som övergår vårt förstånd.
Han vill berätta en historia till innan vi avslutar intervjun. Den handlar om en man som blev skjuten fyra gånger i bröstet. Mirakulöst nog överlevde han, men hamnade i rullstol. En dag ville hans förövare träffa sitt offer.
– Han kom till mig i fängelset. Gång på gång sa han att han ville träffa sitt offer. Han ville be om förlåtelse. Till sist sa jag att jag skulle försöka ringa mannen.
Ville inte förlåta
Men mannen ville till en början inte förlåta. Han var arg och bitter och ville ha pengar. Till sist blev det ändå ett möte som varade en hel dag. Den rullstolsburne mannen grät och var uppriven, berättade att han förlorat allt: sitt jobb, sin fru, sin hälsa. Förövaren förklarade å sin sida att han inte hade några pengar att ge bort.
– Jag satt mest tyst, jag var ändå nöjd med dagen för den avslutades med en kram, berättar Lacides Hernandez.
[ Varför så tyst om det som verkligen knäcker gängkriminaliteten? ]
Men så, strax före jul, kom en glad nyhet: förövaren hade besökt sitt offer och gett honom pengar så att han kunde köpa julklappar åt sina barn.
– Sedan kunde vår organisation hjälpa till ekonomiskt så att offret kunde få en bättre och mer handikappanpassad bostad. Jag vet inte från vem hjälpen kom, men jag vet att den kom från Sverige. I dag jobbar dessa båda tillsammans med att missionera i fängelse och att förhindra att andra hamnar i kriminalitet, säger Lacides Hernandez, och lägger till:
– Jag sammanfattar: försoning existerar.
Och du själv – har du mött de som mördade dina vänner?
– Nej, det har jag inte, men jag vet vilka som gav ordern om mordet. Om jag kan förlåta dem? Ja, absolut.
---
Fakta: Kristen grundsyn
- Prison Fellowship är världens största kristna ideella organisation för fångar, tidigare fångar och deras familjer. Arbetet bygger på en kristen grundsyn. Den är en paraplyorganisation för 118 länder inklusive Sverige.
- Lacides Hernandez är ordförande i Prison Fellowship och Sverigebesöket arrangerades av hjälporganisationen och insamlingsstiftelsen Ankarstiftelsen.
- Enligt stiftelsen World Economic Forum var Colombia 2019 världens mest våldsamma land, följt av Jemen och El Salvador. Över 100 000 av landets cirka 50 miljoner invånare sitter fängslade (Dagen 2020).
- År 2020 mottog Ankarstiftelsens ordförande Börje Erdtman utmärkelsen Orden de Caballero i Colombias kongress för stiftelsens arbete bland kriminella.
---
