Med regeringens föreslagna demokrativillkor är det inte bara statsbidraget som försvinner om ett samfund bryter mot reglerna.
Även miljoner i frivilliga kyrkoavgifter från medlemmar står på spel – pengar som till stor del går till de lokala församlingarna.
– Det blir väldigt nyckfullt, säger pingströrelsens ledare Daniel Alm.
Syftet med det nya demokrativillkor som regeringen vill införa är att det ska bli svårare för våldsbejakande religiösa grupper att få hjälp från staten för att finansiera sina verksamheter. Om lagförslaget röstas igenom av riksdagen kommer trossamfund som till exempel “motarbetar det demokratiska styrelseskicket” eller ”bryter mot principen om alla människors lika värde” från årsskiftet bli av med statsbidraget.
Flera frikyrkliga företrädare har den senaste tiden varnat för de nya reglernas möjliga konsekvenser – för frikyrkosamfund.
Till exempel har Equmeniakyrkans biträdande kyrkoledare Karin Wiborn sagt att reglernas utformning kan leda till att frikyrkorna kan få svårt att leva upp till dem, även om hon inte tror att regeringen vill “sätta dit de klassiska frikyrkorna”.
Men det är inte bara bidraget från staten som försvinner om ett trossamfund bryter mot det nya demokrativillkoret.
De nya reglerna ska också gälla för att samfund ska ha rätt till så kallad statlig avgiftshjälp – alltså möjligheten att låta medlemmarna betala kyrkoavgift via skattsedeln.
”Blandar äpplen och päron”
Ett samfund som inte lever upp till det nya regelverket ska alltså dels bli av med statsbidraget, dels förlora möjligheten att med hjälp av Skatteverket få in kyrkoavgifter som medlemmarna låter dras direkt från lönen.
Ingemar Forss, missionsdirektor i Evangeliska frikyrkan, är kritisk till att regeringen vill låta de nya reglerna omfatta även den statliga avgiftshjälpen.
– Det innebär att staten potentiellt gör det svårare för människor att själva välja vad de vill göra med sin lön. Då tycker jag att staten går för långt i sin maktutövning.
Även Daniel Alm, föreståndare för Pingst FFS, är kritisk till att efterlevnaden av de nya reglerna ska bli en förutsättning för att enskilda ska kunna betala kyrkoavgift tillsammans med skatten.
– Bidrag från staten är en sak och frivilliga kyrkoavgifter från medlemmarna är en annan sak. Det är ju en del av vår insamlingsverksamhet. Jag förstår inte varför regeringen inte kan skilja på äpplen och päron. Det är både allvarligt och onödigt, säger han.
Stor del till församlingarna
Fem traditionella frikyrkosamfund ger i dag sina medlemmar möjligheten att betala kyrkoavgift via skattsedeln: Equmeniakyrkan, Pingst FFS, Evangeliska frikyrkan, Svenska alliansmissionen och Frälsningsarmén.
För inkomståret 2021 har de fem samfunden sammanlagt fått ett förskott på 111 miljoner kronor i kyrkoavgifter från Skatteverket.
Hur pengarna fördelas mellan samfundens riksorganisationer och samfundens lokala församlingar varierar, men en stor del går i samtliga fall till de enskilda medlemmarnas hemförsamlingar. Hos Pingst FFS och Equmeniakyrkan går 70 procent till församlingarna och 30 procent till riksorganisationerna. Hos Frälsningsarmén går 100 procent av kyrkoavgifterna till lokala församlingar, varav 80 procent till den enskilde medlemmens hemförsamling. Hos EFK och Svenska alliansmissionen går hälften av pengarna till församlingaena, hälften till samfunden.
Både Daniel Alm och Ingemar Forss framhåller att de kyrkoavgifter som medlemmarna betalar är viktigare för samfundens ekonomi än statsbidraget.
– Kyrkoavgifterna är en del av viktig del av grundfinansieringen av vår organisation och administration, säger Ingemar Forss.
Ministern: Rimlig undantagsmöjlighet
Som svar på kritiken från frikyrkliga företrädare mot det nya demokrativillkorets utformning har kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S) i en intervju med Dagen sagt att hon har “förtroende för att man ställer upp på de här värderingarna”.
Hon har också tonat ner risken för “kollektiv bestraffning” av hela samfund om en enskild företrädare för en församling bryter mot reglerna, vilket exempelvis Svenska missionsrådet varnat för i en debattartikel i Dagen.
– Om en företrädare gör någonting och organisationen då vidtar rimliga åtgärder så kan man behålla stödet. Det är en undantagsmöjlighet som finns i förslaget. Det tycker jag är rimligt, sa Jeanette Gustafsdotter till Dagen i slutet av juni.
Enligt lagförslaget, som just nu bereds inom Regeringskansliet för att kunna läggas fram som proposition inför riksdagen, ska ett undantag från reglerna tillämpas om det finns “särskilda skäl”, vilket det kan finnas om ett samfund vidtar “adekvata åtgärder” mot en företrädare som brutit mot reglerna.
Anses ”särskilda skäl” inte föreligga blir det inget undantag från huvudregeln: om en enskild församlingsföreträdare brutit mot demokrativillkoret blir hela samfundet av med både statsbidraget och den statliga avgiftshjälpen.
Det blir väldigt nyckfullt att vi från år till år ska vara osäkra på om vi kan få del av medlemmarnas kyrkoavgifter via skattsedeln.
— Daniel Alm, Pingst FFS
“Staten talar om hur vi ska vara kyrka”
Ingemar Forss menar att en sådan ordning skulle innebära att kongregationalistiska frikyrkorörelser, som låter församlingarna utforma sin teologi självständigt, kommer tvingas ge sina samfundsledningar en helt ny kontrollfunktion gentemot församlingarna – för att inte riskera bli av med statsbidraget och den statliga avgiftshjälpen.
– Om någon företrädare anses bryta mot reglerna kommer vi som samfund behöva gå in och korrigera företrädaren, men det går emot vårt sätt att fungera som rörelse. Det tar man inte hänsyn till.
Daniel Alm menar att den undantagsmöjlighet som finns i lagförslaget innebär att “staten talar om för oss hur vi ska vara kyrka”.
– Jag menar att det kommer att urholka religionsfriheten, säger han.
De båda samfundsledarna framhåller att det ännu inte är klart hur de nya reglerna i praktiken kommer att tillämpas.
– Läser man demokrativillkoret rakt upp och ner kan man ju säga: “Det här är inga problem, det här håller vi med om.” Men problemet är att vi inte vet hur bestämmelsen kommer att tolkas och tillämpas, säger Ingemar Forss.
– Att vi från år till år ska behöva vara osäkra på om vi kan få del av medlemmarnas kyrkoavgifter via skattsedeln – det blir väldigt nyckfullt, säger Daniel Alm.
Ytterligare drygt 250 miljoner till kristna samfund
Bland de kristna trossamfund som inte är traditionella frikyrkorörelser har de två syrisk-ortodoxa samfunden och Katolska kyrkan för 2021 fått ett förskott för kyrkoavgifter på sammanlagt 256 miljoner kronor från Skatteverket. Dessutom har Ungerska protestantiska samfundet i Sverige fått drygt en halv miljon kronor.
Därutöver har sju islamiska trossamfund fått ett förskott på sammanlagt 57,2 miljoner kronor för 2021.
Hela listan: Samfundens kyrkoavgifter – miljonerna från medlemmarna som står på spel
Hur många miljoner skulle då varje enskilt kristet trossamfund bli av med i kyrkoavgifter via medlemmarnas skattsedlar, om samfundet skulle anses bryta mot demokrativillkoret?
Beloppen varierar från år till år, men en fingervisning ger följande lista över de förskottsbelopp som Skatteverket har betalat ut avseende 2021.
1. Romersk-katolska kyrkan
Kyrkoavgifter: 229,3 miljoner kr
Antal kyrkoavgiftsbetalande: 93 627 personer
Notering: För Katolska kyrkans medlemmar fungerar kyrkoavgiften via skattsedeln som en medlemsavgift.
2. Equmeniakyrkan
Kyrkoavgifter: 54,8 miljoner kr
Antal kyrkoavgiftsbetalande: 18 139 personer
Notering: 70 procent går till medlemmens lokala församling. 30 procent går till samfundet.
3. Pingst FFS
Kyrkoavgifter: 31,5 miljoner kr
Antal kyrkoavgiftsbetalande: 11 287 personer
Notering: 70 procent går till medlemmens lokala församling. 30 procent går till samfundet.
4a. Syrisk-Ortodoxa Patriarkatets Ställföreträdarskap i Sverige
Kyrkoavgifter: 26,3 miljoner kr
Antal kyrkoavgiftsbetalande: 16 202 personer
4b. Syrisk Ortodoxa Ärkestiftet av Sverige och Skandinavien
Kyrkoavgifter: 10 miljoner kr
Antal kyrkoavgiftsbetalande: 5 190 personer
5. Evangeliska frikyrkan
Kyrkoavgifter: 13,4 miljoner kr
Antal kyrkoavgiftsbetalande: 4 350 personer
Notering: 50 procent går till medlemmens lokala församling. 50 procent går till samfundet. Den som vill kan låta 100 procent av kyrkoavgiften gå till samfundet.
6. Svenska alliansmissionen
Kyrkoavgifter: 8,4 miljoner kr
Antal kyrkoavgiftsbetalande: 2 744 personer
Notering: 50 procent går till medlemmens lokala församling. 50 procent går till samfundet. Den som vill kan låta 100 procent av kyrkoavgiften gå till samfundet.
7. Frälsningsarmén
Kyrkoavgifter: 3 miljoner kr
Antal kyrkoavgiftsbetalande: 1 357 personer
Notering: 80 procent går till medlemmens lokala församling. Resterande 20 procent går till andra församlingar via samfundet.
8. Ungerska protestantiska kyrkan i Sverige
Kyrkoavgifter: 0,5 miljoner kr
Antal kyrkoavgiftsbetalande: 235 personer
[ Ministern svarar på samfundsledarnas kritik: "Vi har tagit hänsyn" ]
---
Fakta: Det nya demokrativillkoret
De nya reglerna innebär att ett trossamfund ska bli av med statsbidrag och så kallad statlig avgiftshjälp – möjligheten att ta emot kyrkoavgift via skattsedeln – om “trossamfundet, någon av dess församlingar eller en företrädare som agerar inom ramen för trossamfundets eller en församlings verksamhet” ägnar sig åt något av följande:
- Utövar våld, tvång eller hot mot en person.
- Kränker ett barns rättigheter på ett sådant sätt att det finns risk för att barnets hälsa eller utveckling skadas.
- Kränker en betjänads grundläggande fri- och rättigheter genom utnyttjande av en utsatt belägenhet.
- Diskriminerar individer eller grupper eller på annat sätt bryter mot principen om alla människors lika värde.
- Försvarar, främjar eller uppmanar till sådana ageranden som anges ovan.
- Motarbetar det demokratiska styrelseskicket.
---
