I Botkyrka i södra Stockholm planeras ett storskaligt byggprojekt. Marken där 500 bostäder ska byggas ägs av Svenska kyrkan och kritiker anklagar kyrkan för att framför allt tänka på mammon. I bakgrunden finns samtidigt ett praktiskt problem – Botkyrka församling behöver omgående fler begravningsplatser.
– Situationen är akut, säger kyrkoherde Beatrice Lönnqvist till Dagen.
Botkyrka kommun har i dag 95 000 invånare och enligt prognosen kommer siffran öka kraftigt kommande år. Av detta skäl vill lokalpolitikerna bygga nya bostäder och för över tio år sedan identifierades flera intressanta platser, däribland den så kallade Prästviken, en kulturhistorisk åkermark några hundra meter väster om Botkyrka kyrka.
Men långt ifrån alla menar att platsen lämpar sig för projektet. Protestlistor har skapats och det finns också en Facebookgrupp där många kritiker ondgör sig över planerna. 2015 sa även länsstyrelsen nej till den ursprungliga planen, med hänvisning till att projektet riskerade att förstöra kulturhistoriska värden runt 1100-talskyrkan och Hammarby gård där den helige Sankt Botvid enligt en legend växte upp.
Fullt utnyttjad mark
De första kontakterna mellan Botkyrka församling och kommunen togs redan 2009. Anledningen var att församlingen behövde mer mark för att utvidga kyrkogården i anslutning till Botkyrka kyrka.
– Det bor många ortodoxt kristna i kommunen och de vill bli begravda i kistor, vilket kräver mer plats än vid kremering, säger kyrkoherde Beatrice Lönnqvist till Dagen.
Att ortodoxa även undviker återlämnade gravar (där någon annan tidigare har legat begravd) medför också att Botkyrka kyrkogård, där marken är fullt utnyttjad, inte är något alternativ.
Hur akut är situationen?
– När jag tittade i statistiken i går hade vi 28 kistgravplatser på en population på drygt 90 000 personer. I snitt dör 70 personer per år, så behovet av kistgravar är verkligen akut.
För att köpa sig lite tid håller Botkyrka församling just nu på utvidga Lilla Dalens begravningsplats några kilometer från Botkyrka kyrka.
– Där blir det 300 nya kistgravplatser, vilket vi räknar med ska räcka i tre år, säger Beatrice Lönnqvist.
Hon anställdes som komminister i församlingen 2012 och blev kyrkoherde 2017 och berättar att hon har arbetat för att församlingen ska få fler kistplatser ända sedan dess.
– Jag driver de dödas talan i samtal med kommunen.
[ Medlemmarna i Botkyrka pingst byggde själva om kyrkan - i advent nyinvigs den ]
Kulturhistorisk åkermark
Ett stort problem för församlingen är att de är beroende av projektet Prästviken. Anledningen är enkel: marken där församlingen vill expandera Botkyrka kyrkogård och där kommunen vill bygga Prästviken ägs av Prästlönetillgångar i Stockholms stift. Och för att församlingen ska kunna köpa marken av stiftet krävs det en detaljplan som är avhängig detaljplanen för Prästviken.
– Först måste Prästviken bli klart, därefter kan vi gå vidare med våra planer, konstaterar Beatrice Lönnqvist.
Kritiken mot projektet Prästviken har bland annat handlat om risken för att fornlämningar förstörs. På åkermarken, där det enligt detaljplanen ska byggas bostäder, har Riksantikvarieämbetet markerat två fornlämningar och vid den intilliggande gamla prästgården, som numera är privatägd, finns ett gravfält från vikingatiden.
– Vi är positiva till att Prästviken byggs, säger Beatrice Lönnqvist och tillägger att det inte finns några gamla gravar på den mark som församlingen vill köpa.
– Vårt intresse är att få fler kistgravplatser samtidigt som arvet efter Botvid bevaras.
[ Brand i koptisk kyrka i Botkyrka ]
Ska bidra till kyrkans förkunnelse
Som tidigare framgått ägs marken där Prästviken projekteras av Prästlönetillgångar i Stockholms stift. Prästlönetillgångarna utgörs av jord, skog och kapital som förvaltas av Svenska kyrkan, men är en egen juridisk person som drivs i en stiftelseliknande form. Prästlönetillgångarna har till ändamål att bidra till de ekonomiska förutsättningarna för Svenska kyrkans förkunnelse. Enligt kyrkoordningen ska Prästlönetillgångarna dessutom förvaltas så effektivt som möjligt och på ett sådant sätt att de ger bästa möjliga uthålliga totalavkastning.
– Projektet i Botkyrka förväntas ge ett betydande ekonomiskt bidrag till ändamålet samtidigt som det ökar tillgången på bostäder i en region där stor bostadsbrist råder och i en växande kommun, säger Gunilla Blom, ordförande i egendomsutskottet i Stockholms stift till Dagen.
Andreas Stockhaus, en av kritikerna till Prästvikenprojektet, konstaterar att det också står i kyrkoordningen att Prästlönetillgångarna ska förvaltas på ett etiskt försvarbart sätt i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar och att prästlönefastigheter (som delvis utgör Prästlönetillgångarna) ska förvaltas på ett sådant sätt att naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen beaktas i skälig omfattning.
– Marken som är tänkt att exploateras har unika kulturmiljövärden som genom kopplingen till Botvidslegenden berättar om övergången från hedendom till kristendom. Det är klart att exploateringen kommer skada kulturmiljön och därmed vår förståelse för hur det gick till när Sverige kristnades och blev ett rike. Frågan är bara hur stor skadan kommer att bli, säger Andreas Stockhaus vars familj har bott i arrendatorsbostaden på Hammarby gård i flera generationer.
Stockholms stift har inte bemött anklagelserna som riktas mot dem. Men stiftets egendomsjurist Karin Lindforss säger till Dagen att frågan om fornlämningar har hanterats och bedömts i planprocessens olika steg.
Den 24 maj antog kommunfullmäktige i Botkyrka detaljplanen, som bland annat har kompletterats med riktlinjer för hur just fornlämningar ska hanteras. Men sista ordet är inte sagt – beslutet överklagades och nu blir det en fråga för mark- och miljödomstolen.
[ Brist på gravplatser i storstäderna ]
---
Fakta: Botvid
- Botvid (cirka 1090–1120) föddes enligt en legend på Hammarby gård intill Botkyrka kyrka. Han reste till England på affärsresa och blev bekant med en präst. Vid ett fiskafänge bad Botvid till Gud och man fick så mycket fisk att två båtar fylldes. Han hade köpt en slav fri som han tänkte föra till frihet i Baltikum. Men slaven förstod inte att han skulle bli fri, utan halshögg Botvid med dennes yxa när de rastade på en ö. Därför avbildas Botvid med en fisk och en yxa.
---
