Att välja ut favoritsaker är inte paradgrenen, men till slut kommer det fram att han tagit en kanonbild på svanar och gillar hänryckningens tid. Här är 10 frågor på djupet till Martin Modéus.
1. Varför blev du präst?
– Jag lekte präst redan som barn, så det kanske fanns där någonstans redan då. Men jag minns väldigt tydligt ett konkret tillfälle, det var när en kompis sa att jag borde bli präst. Jag var i 17-årsåldern och det klack till i mig. Jag minns till och med var jag stod någonstans, på Swedenborgsgatan i Jönköping.
– Sedan var det många års prövning innan jag själv yttrade det där högt. Det var först en bra bit in i mina studier i teologi som jag verkligen sa att jag skulle bli präst.
2. Vilken är din favoritbok i Bibeln?
– Det var en rolig fråga och jag kan inte svara på den. Jag har egentligen aldrig varit en “favoritmänniska”, någon som berättar om sin favoritsak. När folk frågar om min favoritfärg så har jag ingen, jag fungerar inte på det sättet.
– När det gäller Bibeln är det helheten som är viktig för mig. Det betyder inte att jag passar på frågan, utan att jag vill kunna vandra fram och tillbaka mellan böckerna med dess olika karaktärer. Jag läser och läser, har jag inte varit inne på en bok på länge så återkommer jag gärna till den.
– Men den bok som jag lever med hela tiden är Psaltaren, det är en stomme i mitt eget böneliv. Psaltaren lämnar jag aldrig. Inte evangelierna heller förstås, de lever jag också med dagligen, men Psaltaren finns där hela tiden.
3. Gick Jesus verkligen på vatten?
– Om vi tror på en Gud som skapat och ständigt skapar himmel och jord är det inga problem att tro på att Jesus gick på vattnet. Men det är ingen bärande beståndsdel i min tro, detta vattengående. Jag tror på en Gud som skapat världen.
– Sedan är det intressant att det tycks vara tre saker som människor hela tiden lyfter som kritik mot kristen tro, tror du verkligen att världen skapats på sju dagar, föddes Jesus enbart av en mamma och gick Jesus på vattnet. Folk tar inte upp uppståndelsen när de ska kritisera kristen tro, utan på något sätt är det de här tre frågorna som fastnat i folks medvetande.
4. Vilka är dina förebilder?
– Man kan svara på två olika sätt här, jag kan så klart peka ut enskilda individer och jag har i andra intervjuer pekat på några teologer som är viktiga för mig. Men det jag hellre lyfter fram är vardagens samtal, det här lyssnandet och iakttagandet av människors handlingar som tillför mig så mycket av förebildlighet.
– Men när jag tidigare har fått frågan har jag pekat ut Roger av Taizé, för hans förmåga att tala om trons glädje och Guds kärlek på ett så enkelt och drabbande sätt, men också Gustav Wingren för hans öppenhet för det mänskliga.
– Ett av skälen till att jag är tveksam till att peka ut förebilder är att man då förväntas att köpa hela paketet. Det är därför som jag tycker att det är viktigt att lägga till vad i människors liv och gärning som är viktigt för mig, annars blir det som att man bara återupprepar “mästarens röst”, vilket jag så klart gärna gör när det gäller Jesus, men det är väl lite av ett fegsvar i sammanhanget, så jag säger inte det.
5. Vilken är din favorithögtid?
– Du får nog två svar här också. Det första är helheten, det är också ett bärande tema i boken “Tradition och liv” som jag har skrivit. Att under Allhelgona får jag stanna i frågan om döden, under advent är jag i förväntan inför Kristi ankomst och vid julen står jag inför barnet i krubban och förundras inför inkarnationen. För varje år kommer man in i högtiden med olika livsperspektiv, vilket är en av poängerna med högtiderna.
– Men ber du mig att peka ut en specifik högtid så är jag en stor vän av pingsten. Det uppvaknande livet, budskapet om Anden, den närvarande Guden, hänryckningen. Ja, även en biskop i Svenska kyrkan får tala om hänryckningen.
6. Berätta om ditt bästa fotografi?
– Jag har ett jättestort fotointresse och förra året samlades flera av mina bilder i boken “Bildrikt talat”, vilket var väldigt roligt att göra. Vi är mycket ett ordets och talets kyrka, men jag är även nyfiken på bildens plats i kyrkan och vill gärna lyfta fram dess möjligheter.
– Men om jag ska välja en bild, nu återkommer vi det där med att peka ut favoritsaker igen, så är det nog bilden där två svanar kommer flygande rakt emot mig. Allt är oskarpt förutom blicken på den första svanen. Jag hade egentligen tänkt att boken skulle heta “Ögonkontakt” och den här bilden handlar om att hitta ögonkontakten samt att hitta Guds blick.
– På framsidan av boken finns nu en fågel som dansar cancan. Du anar inte hur många dåliga bilder man måste ta innan man tar en sådan bild. Fast egentligen tar man inte en bild, utan man får en bild. Jag kan exempelvis inte be svanarna att ta ett varv till. Det här är precis som vi i vår kultur ofta tänker när vi tar oss an bönen, att det är något som vi själva måste producera, men jag vänder hellre på det, att bönen är något som vi får.
7. Jublar du när landslaget i fotboll gör mål?
– Självklart. Jag skulle vilja odla mitt sportintresse mera och jag är ingen vidare sportutövare själv, men bra fotboll, det är jätteroligt. Men ber du mig att avslöja mitt favoritlag så får jag nog återvända till mitt barndoms lag Hallby i Jönköping.
8. Vad är du avundsjuk på hos frikyrkorna?
– Den frågan blir jag jätteglad över, för det finns ett viktigt perspektiv som borde bli tydligare i det andliga samtalet i Sverige, det som brukar kallas helig avund, att man kan bejaka något som andra har och vara nyfiken och lära sig av det.
– Som ett direkt svar på frågan väljer jag frimodigheten och engagemanget som finns i frikyrkorna, det är något som jag är tacksam för att få se och lära mig av. I det finns också en Jesus-bekännelse som jag uppskattar mycket. Det är ett så relevant perspektiv i vårt religiösa landskap, att vi är nyfiken på den andre.
9. Vilken är den vanligaste fördomen om Svenska kyrkan som du möter?
– Det finns två stycken som jag möter regelbundet, som är rakt motsatta. Det ena är att Svenska kyrkan är urvattnad och vinglig i sin tro, det är rakt av fel. Den andra är att kyrkan är rigid och regelstyrd, det är också rakt av fel.
– Jag har till och med i ett dialogsamtal blivit anklagad för båda sakerna, från samma person inom loppet av fem minuter.
10. Borde Svenska kyrkan missionera mer bland muslimer i Sverige?
– Vi ska alltid i alla sammanhang vara redo att tala om vår tro, med alla och överallt. Vi ska vittna och berätta om Jesus till alla, vi behöver inte peka ut någon specifik grupp.
[ Tidigare ärkebiskoparna berättar: Det var våra största utmaningar ]
