Regeringens nya lagförslag för bidrag till trossamfund ser ut att slå hårt mot EFS. Om förslaget går igenom i sin nuvarande form ser de ut att gå miste om de statliga bidragen.
Anledningen till att just EFS (Evangeliska fosterlandsstiftelsen) ser ut att drabbas hårt handlar om en regel som regeringen vill införa. I det nya lagförslaget vill de att enbart registrerade trossamfund ska kunna ta emot statlig bidrag.
EFS hamnar utanför en sådan definition, då de formellt är en inomkyrklig rörelse i Svenska kyrkan och inte ett fristående samfund.
I den lagrådsremiss som precis presenterats går det att läsa att såväl EFS som Svenska kyrkan har vädjat om att de bör ses som ett undantag från regeln, något de inte får gehör för av regeringen.
– Jag tycker att det är bekymmersamt. Bidraget går främst till de lokala föreningarna, det är de som blir förlorare på det här, säger Kerstin Oderhem, missionsföreståndare på EFS.
Även Johannelunds teologiska högskola kan drabbas ekonomiskt om regeringens lagförslag går igenom i sin nuvarande form.
Mota extremism
Regeringens omgörning av lagstiftningen har tagits fram för att motverka att skattepengar går till religiös extremism och därför föreslås bland annat ett demokratikrav att införas. Kerstin Oderhem konstaterar att EFS har bedrivit verksamhet sedan mitten på 1800-talet, de har bidragit vid flyktingkriser och gör stora diakonala verksamheter.
Det är knappast dem som regeringen hade för avsikt att strypa bidragen till i den här omgörningen, ändå är det de som ser ut att drabbas. Trots att EFS är en del av Svenska kyrkan har de en annan typ av finansiering, där de inte får del av kyrkoavgiften, vilket gjort att de i stället tagit emot bidrag som andra trossamfund. Förra året rörde det sig om 4,1 miljoner kronor.
[ Kritik mot regeringsförslag om stöd till trossamfund ]
– För en del lokalföreningar kommer det att bli ett kraftigt avbräck i ekonomin om bidragen dras in, konstaterar Kerstin Oderhem.
Då måste mer pengar tas in via gåvor, i vissa fall kanske det måste ske nedskärningar inom organisationen.
Varför kan ni inte registrera er som ett trossamfund?
– Nej, det kan vi inte. Vi har en identitet att vara en missionsrörelse inom Svenska kyrkan, att bli ett eget samfund vore inte en framkomlig väg. Då mister vi vår plats och vårt hem.
Enligt Kerstin Oderhem handlar det här inte om pengar, utan identiteten och uppdraget överordnat.
– Om vi inte lyckas samla in mer pengar då får vi skära ner på verksamheten.
[ Elisabeth Sandlund: En orgie i otydlighet - om nya ”tydliga” reglerna ]
Ny remissrunda
Regeringens lagförslag ska ut på remiss och enligt den färdplan som lagts fram ska en ny lagstiftning vara klar januari 2023. Fortfarande går det att komma med invändningar och möjligtvis få till det där undantaget som EFS redan förespråkat.
– Jag tänker på alla andra kyrkor och samfund som har rätt till bidrag, så länge de har det borde vi också ha det. Därför vädjar vi om ett undantag. Vi har funnits så länge och visat oss vara trovärdiga, säger Kerstin Oderhem.
---
Fakta: Nya regler för trossamfund
- Regeringen har presenterat ett nytt lagförslag för hur bidrag till trossamfund ska betalas ut.
- Bland annat införs ett demokratikriterium för att skattepengar inte ska gå till olämplig verksamhet.
- Bidrag ska också bara kunna gå till registrerade trossamfund med minst 1 000 medlemmar och som varit verksamma i minst fem år.
---
