Regeringen vill förbjuda nya religiösa friskolor. Men flera av remissinstanserna, däribland Diskrimineringsombudsmannen och Kristna friskolerådet, är kritiska.
“De åtgärder departementet föreslår står inte på något sätt i proportion till vad man hoppas åstadkomma”, skriver Jan Rosman, ordförande för Kristna friskolerådet.
Det har gått en månad sedan utbildningsdepartementet presenterade förslaget om etableringsstopp för nya skolor och fritidshem med konfessionell inriktning. Bakgrunden är att det enligt regeringen finns allvarliga brister i vissa religiösa friskolor, att skolorna kan förstärka segregationen och att det förekommer kopplingar till våldsbejakande extremistmiljö.
Promemorian är nu ute på remiss och flera av remissinstanserna kritiserar förslaget. Diskrimineringsombudsmannen (DO) skriver till exempel att ett etableringsstopp för konfessionella friskolor och fritidshem står i strid med Europakonventionens diskrimineringsförbud och att det också är problematiskt när det gäller allas lika rättigheter och möjligheter oavsett deras religion eller annan trosuppfattning.
Andra verkningsfulla sätt
DO hänvisar till promemorian där regeringen medger att boendesegregation – inte skolan – har störst betydelse för skolsegregationen inom grundskolan. Dessutom noterar DO att promemorian ger exempel på att det finns andra verkningsfulla sätt att uppnå de syften som förslaget avser.
“Enligt DO framstår förslaget därför inte som lämpligt, nödvändigt eller proportionerligt. De problem som promemorian har identifierat i relation till verksamheter med konfessionell inriktning kan åtgärdas genom mindre ingripande åtgärder [...]”
Att förslaget skulle minska risken för bland annat våldsbejakande extremism håller Adrian Engman, chef för DO:s rättsenhet, inte med om:
– Det finns inte i underlaget ett tillräckligt stöd för att ett etableringsförbud skulle uppnå förslagets syften, säger han i ett pressmeddelande.
“Antaganden och fördomar”
Kristna friskolerådet har en liknande invändning. I remissvaret skriver de att det är “ytterst oroande att regeringen kan presentera ett förslag med omfattande inskränkningar av mänskliga rättigheter, med skäl som nästan helt saknar faktaunderlag”. Men friskolerådet går ett steg längre och hävdar att promemorian “bygger på antaganden och fördomar”.
Bland annat skriver friskolerådet att det är ovanligt med förelägganden kopplade till den konfessionella profilen. Regeringens oro för att konfessionella friskolor bidrar till ökad segregation ger friskolerådet inte heller mycket för.
“Det finns ingen motivering till påståendet om att skolorna bidrar till segregation, förutom en diffus hänvisning till en 25(!) år gammal utredning”, skriver de.
Och när det gäller förslagets förenlighet med bland annat regeringsformen och Europakonventionen hänvisar Kristna friskolerådet till Skandinaviska människorättsadvokaterna som har gjort en sammanställning av Europadomstolens praxis på området.
“Promemorians tolkning av Europakonventionen och Europadomstolens rättspraxis på området innehåller fundamentala juridiska brister på ett flertal centrala punkter”, sammanfattar Skandinaviska människorättsadvokaterna.
[ Frida Park: Skolministern levererar härsket valfläsk ]
Lyfter upp likabehandlingsperspektiv
En majoritet av de existerande friskolorna med konfessionell inriktning är kristna. Därutöver finns det ett tiotal muslimska samt en judisk skola. Utifrån detta uppger Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) i sitt remissvar för att ett etableringsstopp är bekymmersamt ur ett likabehandlingsperspektiv.
Myndigheten skriver att ett förbud mot nya konfessionella friskolor kan leda till en situation “där möjligheten för föräldrar och elever att välja en skola med konfessionell inriktning i framtiden kommer att stå öppen för personer med viss religiösa tillhörighet, men inte för andra”.
Sveriges kristna råd avstyrker likaså förslaget. “Vi anser att den föreliggande promemorian har betydande brister och att den inte utgör ett tillförlitligt underlag för förslaget”, skriver de.
Detsamma gäller Svenska kyrkan. Samfundet beskriver promemorians förslag som onyanserat och anmärker på att regeringen inte tycks ha tilltro till den statliga och kommunala tillsynen på skolområdet. “Om dagens tillsyn bedöms som otillräcklig borde i så fall tillsynen i stället förstärkas.”
Enligt regeringens förslag ska etableringsstoppet träda i kraft den 1 januari 2024.
[ Kyrkorna till skolministern: Vi har mycket att prata om ]
---
Fakta: Andel elever på skolor med konfessionell inriktning
- Läsåret 2020/2021 gick totalt 1 097 180 elever i grundskolan – av dessa gick 9 447 elever i en grundskola med enskild huvudman med känd konfessionell inriktning. Av de totalt 360 847 eleverna i gymnasieskolan samma läsår gick 864 elever i en fristående skola med konfessionell inriktning.
- Källa: Promemoria “Etableringsstopp för fristående skolor och fristående fritidshem med konfessionell inriktning (U2022/01678)”
---
