Nyheter

94 000 kronor - skillnaden i inkomst mellan två samfundsledare

“Frikyrkan är ett låglöneområde rakt igenom”

Nästan 94 000 kronor i månaden. Så stor är inkomstskillnaden mellan högst och lägst betalda samfundsledare.
Det visar Dagens genomgång av inkomsterna för nio samfundsledare.

Genomsnittsinkomsten för de nio samfundsledarna är 54 400 kronor i månaden. Skillnaderna mellan de enskilda samfundsledarnas ersättningar varierar dock kraftigt.

Den överlägset högst betalda samfundsledaren är Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén med en månadsinkomst på 127 500 kronor, där en bostadsförmån på 21 400 kronor ingår.

Stor skillnad mellan första och andra namn

Näst högst på listan hamnar Pingsts Daniel Alm, som även är föreståndare för Västerås pingstförsamling, med en månadsinkomst på 54 500 kronor. Det innebär att det skiljer 73 000 kronor i månaden mellan listans första och andra namn.

Lägst betalda samfundsledare på listan är kardinalen och biskopen i Stockholms katolska stift Anders Arborelius. Hans månadsinkomst, inklusive bostadsförmån, är 33 700 kronor. Det innebär att det skiljer nästan 94 000 kronor i månaden mellan listans högst och lägst betalda samfundsledare.

“Inte jämfört med andra samfundsledare”

Wanja Lundby-Wedin (S), förste vice ordförande i Svenska kyrkans kyrkostyrelse och ledamot i kyrkans biskopslönedelegation, menar att det är svårt att jämföra ärkebiskopens inkomst med de andra samfundsledarnas inkomster.

Nomineringsval i stiftets hus i Uppsala, då en ny ärkebiskop ska utses i Svenska kyrkan. Wanja Lundby-Wedin (S), vice ordförande i kyrostyrelsen

– Ärkebiskopen ansvarar för Sveriges ojämförligt största trossamfund och civilsamhällesorganisation. När vi har lönesatt har vi inte i första hand jämfört med andra samfundsledares ersättningar, utan försökt titta på hur det ser ut i samhället i övrigt, säger hon.

“Strukturell löneskillnad”

Jan-Eric Rönngren, rådgivare på arbetsgivarorganisationen Arbetsgivaralliansen, med inriktning på trossamfund, församlingar och ekumeniska organisationer, framhåller att Svenska kyrkan och frikyrkosamfunden har vitt skilda ekonomiska förutsättningar; Svenska kyrkans intäkter kommer huvudsakligen från kyrkoskatten, medan frikyrkorna är beroende av medlemmarnas vilja att ge i kollekten.

– Det leder till en strukturell löneskillnad på alla nivåer. Den skillnaden märks mellan den gamla statskyrkan och frikyrkorna, både när det gäller ersättningarna till församlingsledare och samfundsledare.

Jan-Eric Rönngren, rådgivare på Arbetsgivaralliansen, med inriktning på trossamfund, församlingar och ekumeniska organisationer.

Han framhåller att de frikyrkliga samfundsledarnas ersättningar ligger tiotusentals kronor under den ersättningsnivå som motsvarande arbetsuppgifter skulle motivera i andra delar av civilsamhället.

– Nu ligger de flesta av samfundsledarna mellan 40 000 och 50 000 kronor i månaden. I andra stora idéburna organisationer skulle de snarare ligga någonstans mellan 70 000 och 80 000 kronor i månaden, men frikyrkan är ett låglöneområde rakt igenom, säger Jan-Eric Rönngren.

Ser du tecken på någon kommande förändring där?

– Nej, inte när det gäller lönenivåerna, men på församlingsnivå ser jag goda tecken på att allt fler församlingar gemensamt börjar avlöna en heltidstjänst. Bekymret med deltidsanställningar måste lösas först, innan man kan göra något åt de låga lönerna.

Dagen har varit i kontakt med Katolska kyrkan, som avböjer att lämna någon kommentar.

---

Fakta: Samfundsledarnas inkomster

  • Genomsnittsinkomsten för de nio samfundsledarna är 54 400 kronor i månaden. Medianinkomsten är 47 400 kronor i månaden.
  • Det skiljer nästan 94 000 kronor i månadsinkomst mellan högst och lägst betalda samfundsledare.
  • Sammanställningen av samfundsledarnas inkomster bygger på Skatteverkets uppgifter om fastställda förvärvsinkomster 2020, där eventuella skattepliktiga förmåner ingår. Årsinkomsten har sedan slagits ut på tolv månader och avrundats till närmaste hundratal.

---

Fler artiklar för dig