Nyheter

”Jag plågas av att inte viga heterosexuella par”

Prästen och hbtq-profilen Lars Gårdfeldt bojkottar heterosexuella vigslar sedan i höstas

I protest mot att Svenska kyrkan fortsätter att prästviga nya präster som inte kan tänka sig att viga samkönade par tog Lars Gårdfeldt i höstas beslutet att sluta viga heterosexuella par. Själv beklagar hbtq-profilen att han numera arbetsvägrar. Men hans chef har inte några invändningar.

Inför kyrkovalet i höstas var frågan om prästers rätt att avstå från samkönade vigslar åter på tapeten och det var i efterdyningarna till detta som Lars Gårdfeldt bestämde sig för att sluta viga heterosexuella par. Droppen blev en intervju med ärkebiskop Antje Jackelén.

I radioprogrammet Studio Ett sa hon att det inte går att kräva att alla präster ska viga samkönade par, och att det inte finns några kända fall av diskriminering av samkönade par i samband med vigsel.

Därefter klargjorde Lars Gårdfeldt för sin chef att han hade fått nog.

– Jag sa som det var, att jag inte längre orkar vara lojal med en ordning som tillåter prästvigning av kandidater som i förväg deklarerar att de kommer att arbetsvägra när det gäller samkönade par.

Glad i tre dagar

Lars Gårdfeldt förklarar att beslutet hade föregåtts av en längre tids växande frustration. Han nämner specifikt två händelser.

Dels en resa som Svenska kyrkans biskopar gjorde till Tanzania 2019. Enligt Lars Gårdfeldt valde biskoparna medvetet att inte ta upp den utsatta situationen för homosexuella i Tanzania. Dels beslutet som Svenska kyrkans överklagandenämnd fattade 2020 – att avkragningen av en EFS-präst i Norrbotten, som hade uttalat sig kritiskt om samkönade relationer i samband med ett konfirmationsläger, var felaktigt.

– 2005 slog kyrkomötet fast att Svenska kyrkan aktivt ska motverka diskriminering av homosexuella. Men efter Tanzaniaresan och avkragningsärendet kände jag att det behövdes ett klargörande – vad är tillåtet och vad är inte tillåtet att säga för präster i Svenska kyrkan? Därför skickade jag ett brev till biskopsmötet. Där uppmanade jag biskoparna att göra ett gemensamt uttalande som vägledning kring vad kyrkomötets beslut faktiskt innebär.

I ett skriftligt svar konstaterade biskoparna att de fullt ut stod bakom kyrkomötets beslut från 2005. Men någon ytterligare vägledning innehöll brevet inte.

Lars Gårdfeldt blev även uppringd av ärkebiskop Antje Jackelén som intygade att Svenska kyrkan står fast vid nolltoleransen mot diskriminering.

– Det gjorde mig glad i tre dagar. Sedan vaknade jag och insåg att grundproblemet fanns kvar. Vad betyder det i praktiken att kyrkomötet har beslutat att homosexuella inte ska diskrimineras?

Bra samtal efter beslutet

Lars Gårdfeldt är anställd av Carl Johans pastorat i Göteborg. Ett normalt år, utan pandemi, genomförs 60–70 vigslar i Carl Johans församling (som är en del av pastoratet) – ungefär en handfull av dessa är samkönade.

I pandemins spår har antalet vigslar minskat och att Lars Gårdfeldt inte viger heterosexuella par sedan i september utgör, enligt församlingsherden Pontus Bäckström, inte något problem.

– Alla vet varför Lars inte viger heterosexuella par och att det inte beror på att han tycker att heterosexuell kärlek är fel eller mindre värd. Beslutet har snarare lett till bra samtal om exempelvis mångfald, diskriminering och utsatthet, säger Pontus Bäckström till Dagen.

Pontus Bäckström, som förklarar att han står bakom Lars Gårdfeldts beslut, tillägger att det inte finns några präster i församlingen och pastoratet som vägrar viga samkönade par.

– Det blir ett arbetsmiljöproblem om en präst skulle vägra viga samkönade av diskrimineringsskäl. På samma sätt som om någon inte kan fira nattvard med en prästkollega som är kvinna eller för att hen har fel hudfärg etcetera.

Varför är det inte lika viktigt att viga alla heterosexuella par som att viga homosexuella par?

– Jag tror man måste förstå att Lars beslut att inte viga heterosexuella par är en aktivistisk handling i syfte att förändra en diskriminerande och exkluderande ordning. Det motivet gör att arbetslaget stöttar Lars i hans beslut och de allra flesta förstår vad det handlar om.

Pontus Bäckström tillägger att heteropar varken riskerar att bli utsatta, eller bär på tidigare sår som andra har åsamkat dem kopplat till deras kärlek och liv.

– Heteropar har inte upplevt förtryck och exkludering som samkönade par har gjort. Det blir alltså inte “samma sak” eftersom det finns normer, maktförhållanden och erfarenheter som blir viktiga faktorer i hur man ser på det ena och det andra.

Pontus Bäckström, församlingsherde i Carl Johans församling i Göteborg.

Kritik mot beslutet

Efter Lars Gårdfeldts besked att han tänkte sluta viga heterosexuella par blev han anmäld av en privatperson till domkapitlet i Göteborg. Anmälaren hävdade att präster i Svenska kyrkan inte har rätt att vägra viga heterosexuella par på grund av att de är heterosexuella – därmed ifrågasattes om Lars Gårdfeldts ställningstagande var förenligt med de vigningslöften som han avgivit.

Domkapitlet beslutade dock att avskriva ärendet. Som skäl angavs att Lars Gårdfeldt inte hade överskridit gränsen för sin yttrandefrihet.

Emma Hedlundh

En annan som har uttryckt kritik mot Lars Gårdfeldts beslut är prästen Emma Hedlundh i Uppsala. Hon är gift med en kvinna, men menar att det är populistiskt att bojkotta vigslar av heterosexuella par.

– Jag förstår precis vad han vill komma åt, men samtidigt tycker jag att han slår in öppna dörrar för ingen präst i dag behöver viga någon. Varje präst kan neka att viga och faktiskt inte heller ange skäl till någon annan. Det klart att man kan välja att säga “Nej, jag viger inte heterosexuella par för jag är homosexuell och jag tycker inte att det är okej”, men jag tycker inte riktigt att det är nivån vi ska ha på det här samtalet, sa hon till TV4 i september i fjol.

Olika syn på äktenskapet i Svenska kyrkan

Flera nomineringsgrupper i kyrkomötet kräver vigselplikt för Svenska kyrkans präster. Men nyligen gjorde Svenska kyrkans biskopar ett gemensamt uttalande där de tillbakavisade kravet.

“Framför allt är ett sådant krav inte förenligt med Svenska kyrkans förståelse av sin evangelisk-lutherska identitet”, skrev de.

Biskopen i Göteborgs stift, Susanne Rappmann, säger i en kommentar till Dagen att hon önskar att alla präster i Svenska kyrkan “med glädje och av fri vilja” viger par av olika kön liksom par av samma kön. Hon konstaterar också att det finns olika syn på äktenskapet i Svenska kyrkan, vilket är bakgrunden till situationen i dag.

– Jag arbetar aktivt med frågan i antagningsprocessen av diakoner och präster, och i stiftets arbete med främjande och tillsyn. Utgångspunkten är dels kyrkomötets beslut 2005 att det är uteslutet att fördöma den homosexuella personen och att kyrkan aktivt ska motverka diskriminering av personer på grund av sexuell orientering, dels kyrkomötets beslut 2009 att bejaka vigsel av samkönade par.

– Lars Gårdfeldt har som alla präster enligt äktenskapsbalken rätt att avstå från att viga ett par och det är därför inget jag kan kommentera.

Biskop Susanne Rappmann, Göteborg.

På en fråga till Lars Gårdfeldt om hur länge han tänker fortsätta sin bojkott svarar han att han kan börja viga heterosexuella par igen när biskoparna fattar beslutet att endast prästviga dem som tjänstgör vid såväl samkönade som olikkönade pars bröllop.

– Frågan som jag vill ha svar på är varför kyrkans ledning tycker att det är bättre att ytterligare en präst, i detta fall jag, arbetsvägrar än att verkligen ta tag i situationen för homosexuella? Beslutet och makten häröver vilar helt i biskopsmötets händer. För egen del plågas jag av att inte viga heterosexuella par, säger Lars Gårdfeldt.

---

Fakta: Vigselskyldighet, vigselrätt och väjningsrätt

  • Svenska kyrkan har vigselskyldighet. Det betyder att den som tillhör Svenska kyrkan har rätt till vigsel i Svenska kyrkans ordning. Kyrkoherden har därmed skyldighet att se till att en präst utför vigseln. Den enskilda prästen har å sin sida vigselrätt – men inte vigselskyldighet. Det betyder att prästen inte är skyldig att ställa upp som vigselförrättare.
  • En präst kan avstå från att förrätta vigsel eller andra kyrkliga handlingar av olika skäl, till exempel samvetsbetänkligheter. Detta kallas väjningsrätt.
  • Källa: Svenska kyrkan

---

Fler artiklar för dig