Kingdom Center i Höör har meddelat att de tänker ta emot barnhemsbarn från Ukraina. Men beskedet, som först fick positiv uppmärksamhet, har resulterat i flera orosanmälningar till kommunen.
Dessutom är tidigare medlemmar kritiska mot församlingen som beskrivs som en sekt – något som Kingdom Centers pastor, Christer Segerliv, tillbakavisar.
Pål Nilsson var aktiv i Kingdom Center mellan 1993 och 2015. Sedan dess har han hållit en låg profil, men när han läste om församlingens initiativ bestämde han sig för att berätta sin historia.
– Droppen blev när jag såg de positiva reaktionerna, säger han till Dagen och berättar att han började söka på internet efter tre ord: Höör, Ukraina och barn.
– Då kom jag till Facebooksidor där folk skrev “Jag har swishat pengar till dem” och “Det här är behjärtansvärt”.
Frustrerad satte sig Pål Nilsson vid datorn och skrev en egen text på Facebook: “Detta är problematiskt för mig!”, inleds texten där han beskriver Kingdom Center som en sekt. Han berättar också att han efter sju år fortfarande kan vakna på nätterna kallsvettig efter mardrömmar från den behandling som han som församlingsmedlem utsattes för.
“Det är ett galet ledarskap som tar sig rätten att styra och kontrollera över andra människors liv på ett mycket sofistikerat sätt.”
– Under vintern har jag börjat inse hur manipulerade vi har varit och hur församlingen verkligen har blivit en sekt. Jag har mognat under vintern och det har blivit mer och mer tydligt efter hand, säger han till Dagen.
Kritiken mot Kingdom Center är inte ny. 2008 anklagades exempelvis församlingen i SVT:s Existens för att utnyttja gratis arbetskraft samtidigt som avhopparna beskrev en miljö med stor fysisk och psykisk press liksom “våldsamma demonutdrivningar”. Kingdom Centers pastor Christer Segerliv tillbakavisade anklagelserna, men flera personer som Dagen talade med bekräftade uppgifterna.
Året efter publicerades dessutom boken “Om det så skulle kosta mig livet” (Libris), skriven av den tidigare församlingsmedlemmen Margaretha Sturesson. Även där framkom det att andeutdrivningar förekom i Kingdom Center och att medlemmar isolerades från omvärlden.
”En genuin längtan”
Angående barnhemsbarnen från Ukraina så har Höörs kommun tagit emot flera orosanmälningar från människor som menar att barnen riskerar att råka illa ut om de kommer till Kingdom Center. I en kommentar till P4 Malmöhus har Ewa Näslund, socialchef i Höörs kommun, sagt att kommunen inte kan agera förrän barnen har anlänt. Men Pål Nilsson, som själv är socialpedagog, menar att orosanmälningarna är meningslösa.
– Kommunen kommer att göra besök om barnen kommer. Men inspektörerna kommer inte att se någonting som är grund för omhändertagande och de kommer att lämna en rapport som till 100 procent stärker Kingdom Center som kan tala om för omvärlden att de har gjort precis enligt regelboken.
Pål Nilsson betonar samtidigt att han “inte är det minsta orolig” för hur barnen ska bli omhändertagna av medlemmarna i Kingdom Center.
– Det finns en genuin längtan och man kommer absolut att göra vad man kan för att de här barnen ska ha det bra. Jag tror verkligen inte att det är utstuderat på det sättet, “nu gör vi detta så att vi får god PR”. Barnen kommer inte att utsättas för den typen pennalism eller kränkningar eller utfrysningar som jag pratar om. Det är något som sker med de som har varit i församlingen i många år och som pastorn har väldig makt över.
– Att jag skrev texten på Facebook handlar om att sekten får publicitet på ett helt annat sätt än vad man borde få. Jag menar att det är precis det här som gör att det felaktiga, alltså kulturen i församlingen, kan fortsätta att existera år efter år efter år. Att det ges olika typer av support eller stöd.
Från utomstående?
– Ja, det kan man säga. Men allra närmast handlar det om de cirka 30 individer som är kvar i församlingen. Så länge jag var där upprätthöll jag ordningen. Folk kunde titta på mig och tänka “Det kan inte vara så tokigt för Pål är så aktiv på olika håll, han utåtriktad och snäll och han far inte illa”. Det är samma sak med konferensanläggningen som Kingdom Center driver. Så länge företag lägger sina konferenser där så kan verksamheten fortsätta. Utåt ser allt bra ut. Men på måndagens ledarsamling, då inga utomstående finns med, då fortsätter den här kulturen.
Enligt Pål Nilsson har han fått en hel del reaktioner efter publiceringen av texten på Facebook. Han berättar att människor har tackat honom och uttryckt att han är modig. Dessutom berättar han att många före detta medlemmar har hört av sig för att dela med sig av minnen som de fortfarande bearbetar. Han säger att vissa som lämnade Kingdom Center för 20–25 år sedan fortfarande bär på sår.
[ Skåneförsamling tar emot 80 ukrainska barnhemsbarn ]
Färre medlemmar i församlingen
Under de gångna sju åren, sedan Pål Nilsson lämnade Kingdom Center, har han inte haft mycket kontakt med församlingen. Men via sociala medier och släktingar till kvarvarande medlemmar har han ändå fått en del information. Och enligt Pål Nilsson har ett 20-tal vuxna lämnat församlingen i vinter.
Menar du att det är värre nu än tidigare?
– Kulturen har varit lika stark hela tiden. Men yttringarna har sett olika ut, alltså resultatet av att man har en viss kultur som upprätthålls av en ledare som har total kontroll, svarar han.
Pål Nilsson vill helst inte gå in på detaljer kring yttringarna – han säger att hans “mission är att avslöja kulturen”. Men han ger ändå två exempel.
– Det finns ett hårt tryck på att man ska närvara på olika samlingar. Det finns ingen valmöjlighet. Och om man inte är rätt så kan man inte vända sig till någon utanför församlingen. Man är ensam i församlingen och har ingen kontakt med omvärlden. Alltså på samma sätt som det var i Knutby. Jag vet också minst ett, kanske två konkreta exempel, där det har varit krav på medlemmar att “nu måste du få bort dina döda andar, annars kan du inte göra det och det i församlingen”. Det är väldigt psykiskt tufft för människorna som blir utsatta för det trycket därför att man är överlåten och vill själva vara med och uppfylla den stora visionen om ett center i Skåne, att ta emot ukrainska barn eller vad det är. Man vill det av hela sitt hjärta.
[ Hjälpen till Ukraina strömmar in till de kristna aktörerna ]
Tillbakavisar kritiken
Christer Segerliv, pastor i Kingdom Center, tillbakavisar i en kommentar till Dagen kritiken från tidigare församlingsmedlemmar. Han säger att medlemmarna bor på olika orter i mellersta Skåne och att alla är aktiva yrkesutövare i samhället.
– Beskrivningen om att vi är en instängd grupp stämmer inte. Församlingen har relationer och samarbete med församlingar i Sverige och runt om i världen. Församlingen har också ett starkt utåtriktat arbete för olika grupper i samhället. Därför är en sektstämpel helt missvisande.
Är det en korrekt beskrivning att ett 20-tal vuxna har lämnat Kingdom Center i vinter och att cirka 30 individer är kvar?
– Ja, det stämmer att en del har lämnat församlingen.
Hur ser du på orosanmälningarna som har gjorts?
– Vi har ständig kontakt med socialtjänsten i Höör och vi är mycket angelägna om att barnen ska ha det bra. Representanter från socialtjänsten kommer att besöka barnen när de har kommit till oss. Barnen kommer tas hand om barnhemmets egen specialutbildad personal som känner barnen väl. Vi står för husrum och mat.
Kommer ni – trots kritiken – att ta emot barnen?
– Barnhemmet känner oss väl eftersom de har varit hos oss många gånger tidigare och vi har ett gott samarbete med dem. Vi har även fått medalj från ukrainska regeringen för vad vi har gjort för dessa ukrainska barn. Därför tänker vi fortsätta samarbete med dem och ta emot dem här, speciellt i dessa tider när de behöver ha all hjälp de kan få.
[ Demonutdrivningen på Kingdom center i Höör har gett ödesdigra konsekvenser (2008) ]
---
Fakta: Kingdom Center
- I slutet av 1980-talet bildade Christer Segerliv (som då hette Nilsson) församlingen Sion i Osby som inom kort slogs ihop med församlingen Glädjehuset i Helsingborg.
- I början av 1990-talet tog visionen om ett “kristet center i syd” form, och församlingen, nu med namnet Kristet Center Syd flyttade till Vägasked utanför Höör. Församlingen såg sig som en del av trosrörelsen och 1995 ansökte trosrörelsen om vigselrätt åt Christer Segerliv. Men ett knappt år senare återkallades vigselrätten av Kammarkollegiet i Stockholm efter en anhållan från trosrörelsen.
---
