Coronakommissionens direktiv från regeringen var för snävt och borde ha innehållit en diskussion om etik. Det menar ledamoten och prästen Camilla Lif.
– Jag kände mig ganska ensam, säger hon.
Camilla Lif, kyrkoherde i Katarina församling i Stockholm, skribent och radioprofil, togs in som en av sju ledamöter i Coronakommissionen efter att Sveriges kristna råd argumenterat för en representant från trossamfunden. I fredags publicerade kommissionen sitt slutbetänkande, där Sveriges pandemihantering får både ris och ros.
För Camilla Lif har erfarenheten som kommissionsledamot varit lärorik, säger hon.
– Jag har varit omgiven av experter och professorer och det har varit ett grupparbete i mångt och mycket, säger hon till Dagen.
”Känt mig ensam”
Samtidigt upplever hon att det har saknats vissa perspektiv i kommissionens arbete. I betänkandet var hon den enda ledamoten som bad om att få skriva ett särskilt yttrande, där hon efterlyste mer “systematisk etisk reflektion “.
– Det som jag har velat föra in är etiken som akademisk disciplin. Eftersom det inte stod i regeringens direktiv att vi skulle göra det så har det inte blivit så heller. I det avseendet har jag känt mig ganska ensam, säger hon.
Hon poängterar att hon tror att de flesta människor har “en humanistisk grundsyn “.
– Människor i alla typer av skikt och roller i samhället, kommunpolitiker, regionchefer och även regeringen, har det. Det är skälet till att man över huvud taget tillsatte en kommission tänker jag, att man vill utreda vad som hade kunnat göras bättre för att människor ska få det så bra som möjligt, säger hon.
Vill ha diskussion
Vad som däremot saknas, säger hon, är en diskussion om vilka etiska principer som styr våra beslut – och vilka konsekvenser som de olika etiska synsätten får.
– Jag tror att många av oss i Sverige tar de här frågorna för givna. Vi tror att vi är överens om vad begreppet människovärde betyder och vad det får för konsekvenser, säger hon.
– Mitt intryck är att svensk hälso- och sjukvård är ganska präglad av utilitaristiska [nyttomaximerande] principer. Om det är så bör vi prata om vad det får för konsekvenser och om vi är överens om vi vill ha det så.
[ SKR fick sin vilja igenom – präst bjöds in till coronakommission ]
Etisk skuld
Hon lyfter fram ett exempel på sin egen erfarenhet för hur beslut på hög nivå påverkar människors liv.
– När en i min familj dog i covid-19 träffade jag personal som jobbade på intensivvårdsavdelningen. En undersköterska hade jobbat tolv och en halv timmar om dagen under lång tid, haft tre veckors sammanhängande semester under hela året och berättade att hela hennes arbetslag på kliniken hade posttraumatiskt stressyndrom, säger hon.
– Vi har en vårdskuld, men vi har också en enorm etisk skuld till dem som inte har kunnat jobba hemma eller flytta ut till landet. Det enda jag vill är att de här frågorna ska leva och reflekteras kring för etik är en färskvara. Varje gång ett beslut fattas är det också en avvägning mellan olika värden, säger hon.
Vilken respons fick du när du försökte lyfta dessa frågor i kommissionen?
– Att det inte hör till vårt direktiv eller ingår i vår uppgift. Sedan har kommissionen haft otroligt många diskussioner av etisk karaktär, men vi har inte använt etikens verktyg eller terminologi, säger hon.
Vill ha med etiker
Camilla Lif säger att hon själv inte är någon expert på etik och hon är heller inte ute efter att föra fram en specifik doktrin.
– Även om jag själv hämtar näring om tankar kring etik ur min kristna tro är det att förenkla saken för även kristna människor kommer till olika etiska slutsatser. Men det finns många etiker i vårt land som borde sitta med när det fattas stora beslut som drabbar många människor, säger hon.
– Om man inte kan reflektera kring etiska frågor på styrnings- och ledningsnivå så rinner de frågorna sakta men säkert ner i organisationen och landar på dem som ska göra jobbet, som busschaufförerna, lärarna och äldreomsorgspersonalen.
[ Coronakommissionen vill se mer av kyrkor och civilsamhälle ]
---
Fakta: Coronakommissionen
- Coronakommissionen skapades sommaren 2020 av regeringen med syftet att “utvärdera regeringens, förvaltningsmyndigheternas, regionernas och kommunernas åtgärder” under coronapandemin.
- De har levererat flera delbetänkanden och kom 25 februari med sitt slutbetänkande.
- De som ingick i coronakommissionen var, förutom Camilla Lif, också Mats Melin (före detta justitieråd och ordförande för Högsta förvaltningsdomstolen), Shirin Ahlbäck Öberg (docent och universitetslektor i statskunskap), Ann Enander (professor emeritus i ledarskap), Vesna Jovic (socialpolitisk chef på Akademikerförbundet SSR), Torsten Persson (professor i nationalekonomi), Göran Stiernstedt (docent) och Mats Thorslund (professor emeritus i socialgerontologi).
---
