Betydelsen av tro och andliga frågor har ökat för fyra av fem frikyrkliga under pandemin. Men bland de flesta svenskarna som går sällan eller aldrig i kyrkan är religiositeten oförändrad.
Det framgår av den enkätstudie kring “Frikyrkorna och pandemin” som har gjorts inom Equmeniakyrkan, Pingst, Evangeliska frikyrkan och Svenska alliansmissionen – och som har samkörts med en bredare undersökning om gudstjänstbesök och religiositet bland svenska folket från Linnéuniversitetet i Växjö.
Av studien bland de frikyrkliga går att utläsa att de flesta som svarat på enkäten – 79 procent – upplever en ökad betydelse av tro och andliga frågor i sitt liv när de tillfrågades under 2021. Bland svenskarna i allmänhet angav däremot de flesta – 87 procent – att betydelsen av religiös tro varken hade ökat eller minskat för dem själva vid frågetillfället 2020.
Stöd för redan troende
På samma sätt uppfattar regelbundna gudstjänstbesökare en ökad betydelse av religionen under pandemin, medan upplevelsen är oförändrad hos personer som sällan eller aldrig går till kyrkan. Evangeliska frikyrkan är det samfund där allra störst andel har upplevt att tron och andligheten fått en viktigare roll.
Resultaten stöder idéer om att religion främst fungerar som ett stöd - psykologiskt och intellektuellt - för människor som redan före en kris delar innehållet i tron, menar statsvetarprofessorn Magnus Hagevi och pingstteologen Ulrik Josefsson i studien.
Framtidstro efter pandemin
När det gäller gudstjänstbesöken har de minskat under pandemiperioden med restriktioner. Surveyinstitutet vid Linnéuniversitetet i Växjö uppger att andelen som går regelbundet i gudstjänst (minst en gång i månaden) har minskat från åtta till fem procent från 2018 till 2020. Samma siffror för de som sällan går på gudstjänst var en minskning från 31 till 24 procent. Andelen som uppgav att de aldrig går i kyrkan ökade samtidigt med nio procentenheter från 61 till 70 procent under perioden.
Frikyrkoforskarna är inte överraskade över resultatet, utan snarare förvånade över att tillbakagången inte varit mer omfattande.
Trots de svårigheter som mött kyrkorna de senaste två åren - stora förändringar och förlorad gemenskap - så är de frikyrkligt aktiva överlag positiva inför framtiden. Över tre fjärdedelar av de svarande i enkätundersökningen tror att deras församling kommer att utvecklas positivt efter pandemin.
[ Digitala gudstjänster - här är vinnarna och förlorarna ]
---
Fakta: Svensk frikyrklighet i pandemin
- Ett urval av pastorer och volontärer i Equmeniakyrkan, Pingst, Evangeliska frikyrkan och Svenska alliansmissionens församlingar har svarat på enkäten.
- Forskare och pastorer från olika samfund och vetenskapliga discipliner har samarbetat om rapporten, som omfattar drygt 210 sidor.
- Institutet för pentekostala studier, IPS, ger ut studien.
---
