Författaren Jonas Gardell har sökt sig tillbaka till sin barndoms baptistkyrka och har varit med och tagit fram “Norrmalmsmässan”. För Dagen berättar han om hur det är att hitta tillbaka till frikyrkligheten, där han säger sig höra hemma.
Det är ett femtiotal personer som sökt sig till Norrmalmskyrkan för att delta på kvällsmässan som inleds enkelt med piano och psalm. Kyrkan har hittat ett rogivande koncept, där Jonas Gardell står för kvällens predikan som sker på klassiskt frikyrkovis. Det är berättelsen om hur Jesus når ut till de spetälska och fattiga och om Guds kärlek, ett allvar som blandas upp med publikfrieri.
Jonas Gardell har tillsammans med församlingens pastorer och musiker varit med och tagit fram den så kallade Norrmalmsmässan, som hålls här på söndagskvällar. Han berättar att för honom är det här något alldeles speciellt, inte minst eftersom Norrmalmsmässan hålls i hans födelsekyrka.
– Min mamma var med och byggde den här kyrkan en gång i tiden och jag var med vid invigningen, fem månader gammal, säger Jonas Gardell till Dagen.
– Jag är uppvuxen i Norrmalmskyrkan och gick hit varje vecka tills jag var femton år. Jag känner till varenda liten centimeter av kyrkan. Så när jag kom tillbaka hit var det massor av muskelminnen som drog i gång, det var som att jag hade ett barndomshem kvar.
Sökte församling
Jonas Gardell berättar att det började med att han för några år sedan sökte efter en ny församling. Då råkade hans syster gå förbi kyrkan och såg att de hade en regnbågsflagga på annonstavlan med texten “här är alla välkomna”.
Hon tog en bild och skickade över.
– Det var nog meningen att jag skulle få det sms:et just då, konstaterar Jonas Gardell.
Efter att inte ha varit medlem i en frikyrkoförsamling på flera årtionden tog han nu klivet in.
– Det tillhör sedan min uppfostran att om man är med i en församling ska man också delta. Jag sa att jag kunde tillhöra cafégruppen och bre mackor, men föreslog också att jag kunde vara med och utveckla något, en mässa som är lite annorlunda än 11-gudstjänsten.
Pandemin slog till
Norrmalmsmässan såg dagens ljus lagom till att pandemin slog till och Jonas Gardell säger att de har hållit grytan kokande, även om det vissa söndagar enbart kommit några få personer.
Men att kyrkan inte alltid är fullsatt är inget att hänga upp sig på.
– Kyrkan kan lätt hamna i prestation och mätande, vi ska bli fler och fler, större och större och slå rekord av olika slag. Men pandemin fick oss att tänka om. Det tror jag var ganska bra för oss, säger han.
I stället vill han påpeka vad Jesus lärde ut, att “där två eller tre är församlade i mitt namn är jag med er”.
– Jesus ställer inga minimikrav på att det ska komma hundra människor på en gudstjänst, säger Jonas Gardell.
Frikyrklig identitet
Jonas Gardell är alltså tillbaka i sin barndoms frikyrka, men säger samtidigt att han aldrig lämnat frikyrkligheten, även om han varit engagerad på annat håll. Han menar att frikyrkligheten är en viktig del av hans identitet, och att han identifierar sig med dess historia.
– Själva kärnan i frikyrkan när den kom till Sverige på 1800-talet var att vi inte behövde en präst för att förmedla kontakten med Gud, utan vi kan läsa Bibeln och fira gudstjänst själva. Det var den konflikten som man då hade med Svenska kyrkan, säger Jonas Gardell.
– Allt var egentligen en frihetsrörelse. Det tycker jag är viktigt att frikyrkan slår vakt om, att man har sitt ursprung i vanliga människors önskan att myndigförklara sig själva.
När han själv studerat frikyrkans historia hittar han den där frihetslängtan på flera sätt, inte minst hur de troende är med och utvecklar den svenska demokratin.
– Det gjorde mig stolt, men visade också att min egen mångåriga frihetskamp inte stod i opposition till min frikyrklighet, utan tvärtom.
Ger ärkebiskopen rätt
Någon som verkligen fick honom att inse att han hörde hemma i frikyrkan var den tidigare ärkebiskopen KG Hammar.
– Han bjöd in mig att tala på ett biskopsmöte om bibelförståelse. Du förstår att jag blev lite stressad, självlärd som jag är. Men jag tog mod till mig och mopsade upp mig. Efteråt sa KG, “du är så mycket frikyrkopojke att du inte har förstått det själv”. De sista åren har jag gett honom rätt, säger Jonas Gardell.
– Med frikyrkopojke vill jag knyta an till en frihetslängtan och att kunna säga “jag kan själv, sluta hålla mig i handen hela tiden”.
Mindre kontroversiell
Det är ingen hemlighet att Jonas Gardell har ansetts vara en kontroversiell person inom frikyrkan. Främst handlar det då om hans hbtq-aktivism, men också liberalteologi. Jonas Gardell menar dock att han blivit mer accepterad i frikyrkliga miljöer under senare år.
– När jag började hålla föredrag om Bibeln kunde det i vissa församlingar vara mycket kontroversiellt, säger han.
Som ett besök i en kyrka där han var på väg att splittra församlingen, något han fick reda på först i efterhand.
– Men sist jag var där var kyrkan fullsatt en timme innan det skulle börja och det var inte alls kontroversiellt. Det är tydligt att mycket har hänt de sista tjugo åren.
Han tror att det finns en större förståelse för hbtq-frågor i dag än när han växte upp.
Känner du dig i dag som del av svensk frikyrklighet?
– Jag har alltid varit det, säger Jonas Gardell.
– Jag är född i det, jag är uppväxt upp i det, min släkt har tillhört baptistsamfundet i generationer. Det som är stort för mig är att komma tillbaka till själva frikyrkorummet.
Även om det nu inte är en baptistkyrka utan en del av Equmeniakyrkan?
– Jag vet, men det låtsas jag inte om, säger Jonas Gardell och brister ut i ett hjärtligt skratt.
Sedan vill han lägga till att frikyrkligheten är en rörelse, inte något stillastående, så han har full förståelse att vissa saker förändras. Även i hans barndoms kyrka.
---
Fakta: Jonas Gardell
- Jonas Gardell är en av Sveriges mest kända författare, men kan också tituleras komiker, artist och hedersdoktor i teologi.
- Han har bland annat skrivit två uppmärksammade teologiska böcker, en om Gud och en om Jesus.
- Jonas Gardell är också känd för sin kamp för homosexuellas rättigheter och är sedan länge gift med Mark Levengood.
---
