Den kristna närvaron i huvudstaden är betydligt större än många tror – om de över 100 nya karismatiska och internationella församlingarna räknas in. Det konstaterar Richard Hultmar, pastor i Korskyrkan (EFK) i Stockholm. Mitt i glädjen över trossyskonen möter han samtidigt en och annan internationell grupp som han upplever problematisk.
Sverige och Stockholm beskrivs oftast som starkt sekulariserade med få kristna. Men räknar man in de nya karismatiska församlingar som Dagen har berättat om de senaste dagarna – och som många svenskar inte känner till – så blir läget ett helt annat. Det framhåller Richard Hultmar, som också är ordförande i nationella styrelsen för Evangeliska frikyrkan, EFK.
– Det här är fantastiskt och jättebra! Vi är otroligt positiva. Jag känner till några av de 100 internationella församlingarna i Stockholm – men långt i från alla, och tänker att vi från de svenska församlingarnas sida behöver hitta vägar att samarbeta.
– I grunden är vi ganska lika i teologin med många av de internationella, men vi har lite olika uttryckssätt och kultur, säger Richard Hultmar.
Närmande behövs
Han berättar att samtal har inletts om att bygga nätverk med de nya migrantgrupperna både utifrån Svenska evangeliska alliansen, SEA, och det karismatiska nätverket New wine. Men också inom samfunden samtalar man.
– De nya församlingarna kan hjälpa oss svenskar med kraft, driv och “go”. Vi kanske samtidigt kan hjälpa dem att förstå den svenska kontexten och nå längre än till sina egna grupper. Liksom att samarbeta kring den andra generationen som växer upp här och försvenskas väldigt snabbt. De vill inte vill vara kvar i en församling som bevarar kulturen från hemlandet. Det kan vara en “win-win” för oss båda.
Många av de internationella grupperna hyr in sig i etablerade kyrkors lokaler. Korskyrkan har exempelvis haft en eritreansk församling hos sig tidigare. Även om flera av dem tillhör sunda och etablerade rörelser internationellt har Richard Hultmar genom åren också mött en del som han kallar “avarter”.
– Jag minns en man som ville predika i min församling, men som var underställd en pastor i Latinamerika som ansåg sig vara ängeln med den sjunde basunen i Uppenbarelseboken. Då blir det rejält snurrigt. Här finns en varierande grad av teologisk förståelse.
Ledarskapssynen kan också skilja sig rejält, där flera internationella grupper har mer av en “top-down”-syn, där pastorn väldigt tydligt ska bestämma, något som vanligtvis ser annorlunda ut i den svenska församlingskulturen.
[ Över 100 nya karismatiska kyrkor - bara i Stockholm ]
Nya grupper söker ekonomisk hjälp
Carolina Nilsson från Frälsningsarmén, kårledare för Söderkåren i Stockholm, berättar att hon möter medlemmar från internationella karismatiska församlingar som ibland söker ekonomisk hjälp och rådgivning inom det sociala arbete Frälsningsarmén bedriver.
Hon berättar vidare att samfundet har startat en internationell och mångkulturell kår på Kungsholmen, med predikningar på engelska, och där man också har ett center för EU-migranter. Hos Söderkåren möter hon familjer inom kårens barnverksamhet med bakgrund från olika håll i världen.
Att det bildas nya församlingar ser Carolina Nilsson som naturligt – så har också Frälsningsarmén gjort. Men hon efterlyser bättre kommunikation och delad gemenskap. Hon berättar från förorten Bredäng, där hon är bosatt, och träffade på några personer med afrikansk bakgrund.
– De berättade att de hade en församling med 300 personer i Bredäng, och jag hade inte en aning. Vad hade jag missat? Det här är en glädje jag vill dela. Men det här visar också hur lite vi umgås med varandra, och det är problematiskt.
[ Megakyrkor bakom nya internationella församlingar i Sverige ]
45 nationaliteter i församlingen
Hans Erik Bylund är pastor i Botkyrka pingstförsamling i södra utkanterna av Stockholm, där drygt 60 procent av invånarna har utländsk bakgrund. I församlingen finns närmare 45 olika nationaliteter, och gudstjänster hålls även på arabiska, tamil och engelska. Men framför allt möts man med olika bakgrund till den stora gudstjänsten på svenska på söndag förmiddag.
– Fler med arabisktalande bakgrund brukar vara med på huvudgudstjänsten än på de arabiska gudstjänsterna. Vi ser det som en väldig vinst att vara tillsammans olika nationaliteter. Det visar på evangeliets och försoningens kraft, och är ett exempel på integration i samhället, säger Hans Erik Bylund.
Han förstår samtidigt att människor som är nya i Sverige gärna söker sig till andra av samma nationalitet. Församlingen i Botkyrka har hjälpt två migrantförsamlingar i sin närhet in i pingströrelsen, och fungerat som faddrar.
Det kan bryta och bända kring hur olika kulturer är församling, konstaterar Hans Erik Bylund, Men det är heller inte så att den svenska modellen att fira gudstjänst alltid är den rätta, menar han, utan vill sträva efter en “gudsrikeskultur”. Han tror att svenskarna har en del att lära ut när det gäller ledarskapskultur, men också att lära sig själva kring exempelvis böneliv och gästfrihet med öppna hem.
Dålig koll på utländska rörelser
Flera av pastorerna Dagen talar med har ingen jättekoll på de megakyrkor ute i världen som ligger bakom en del av de nya internationella församlingarna i Sverige och Stockholm. Hans Erik Bylund berättar dock att han träffade på nigerianska “Mountain of fire and miracle” som samlar 150 personer i närheten av där han finns.
– Jag har sagt till Pingst att vi aktivt borde bjuda in de grupper som betecknar sig som pentekostala. Men ibland är de redan knutna till sitt hemlands samfund. Det är ändå viktigt att omfamna så långt som möjligt – att vi sträcker ut en hand, säger Hans Erik Bylund.
[ "Gud älskar det här landet - jag ser en framtid för Sverige" ]
---
Fakta: Internationella karismatiska kyrkor i Sverige
- Ett forskningsprojekt med titeln “Pentekostala migranter i Sverige: påverkan och utmaningar?” pågår just nu vid Uppsala universitet.
- Projektet talar om cirka 100 internationella karismatiska församlingar i Stockholm – och cirka 250 totalt i landet. Migrantkyrkor finns också i andra storstäder och runtomkring i Sverige.
- Olika megakyrkor och pentekostala rörelser i i världen står bakom en del av de nya migrantförsamlingarna.
---
