Både vapenvägran under värnplikten och försvar av militärt våld i Israels konflikter var vanliga hållningar i pingströrelsen under 1960-talet. Micael Grenholm har undersökt hur dessa synsätt gick ihop.
– Det är fascinerande att det inte skedde så mycket debatt, säger han.
I mitten av 1960-talet genomfördes en kartläggning av hur många som vägrade vapen under värnplikten – och vilka skäl som de angav. Det stod klart att en övervägande majoritet var kristna, och nästan hälften av dessa var från pingströrelsen.
– Att göra vapenfri tjänst på den här tiden var självklart för unga män i många pingstförsamlingar, säger författaren och föreläsaren Micael Grenholm, som själv har intresserat sig för kristen tro och pacifism i sin roll som debattör tidigare.
Samtidigt var 1960-talet en turbulent och våldsam tid. Vietnamkriget gick in i en intensivare fas, människorättskämpen Martin Luther King mördades, och Israel slog tillbaka arabiska grannländer i sexdagarskriget 1967.
Våldsamma skildringar
I sin masteruppsats i kyrkohistoria, som kommer att publiceras i bokserien Uppsala Studies in Church History, ville Micael Grenholm undersöka hur den utbredda vapenvägran inom pingströrelsen påverkade diskussionen av krigföring på de då pingstknutna tidningarna Dagen och Evangelii Härolds ledarsidor.
Svaret var – inte så mycket. Visserligen diskuterades pacifism som kristen princip såväl som Israels sexdagarskrig intensivt i spalterna.
– Det fanns flera profilerade pacifister som skrev artiklar om att vägra vapen, och det fanns många analyser av Israels krig som hela tiden kopplades till vad Bibeln säger om den sista tiden. Men de verkade köra på sina separata spår. Det fanns inte mycket interaktivitet mellan de pacifistiska och de eskatologiska skribenterna, säger Micael Grenholm.
I stället innehöll analyserna våldsamma skildringar och förutsägelser av framtidens konflikter.
– Det som förvånade mig mest är hur brutalt flera av de eskatologiska texterna beskriver de framtida krigen som man var övertygad om att exempelvis sexdagarskriget skulle leda in i. Det fanns exempelvis återkommande beskrivningar om att två tredjedelar av alla judar kommer att dö under den sista tiden, säger han.
Två typer av pacifism
För Micael Grenholm blev uppsatsens mål att försöka förklara hur en rörelse där vapenvägran var norm samtidigt kunde försvara krigföring i andra länder. Här tog han en teori av den amerikanska etikern Lisa Cahill till hjälp, som skiljer på två olika typer av pacifism: lydnadsbaserad och empatisk pacifism. Medan lydnadsbaserad pacifism vilar på trohet till bibelordet utgår empatisk pacifism från en filosofisk princip av att se saken ur fiendens perspektiv.
– Det är förstås inte vattentäta skott mellan dessa två synsätt. De som går på den lydnadsbaserade linjen lyfter fram bibelordet “älska era fiender” som uppmanar till empati och det är klart att kristna pacifister som sätter empati först använder sig av bibeltexter. Men jag tycker ändå att den uppdelningen var värdefull, säger Micael Grenholm.
[ Pascal Andréasson: Pacifism enda möjliga hållningen för en Jesuslärjunge ]
Vapenvägran inte lika stort
Micael Grenholms slutsats är att synen på icke-våld som kommer fram i tidningarna under den här tiden präglas av en lydnadsbaserad pacifism där det handlar om att följa det som Bibeln säger.
– En sådan pacifism ger utrymme för att människor som inte är kristna har en central roll att uppfylla i den sista tiden och för dem gäller helt andra spelregler. Det är så man löser att man själv inte kan tänka sig att bära vapen, men man protesterar inte mot att den israeliska armén gör det, säger han.
Under en period var den allmänna värnplikten avskaffad, vilket kan ha bidragit till att frågan inte diskuteras lika mycket bland kristna. Oavsett är synsättet som dominerade på 1960-talet inte lika utbrett i dag, tror han.
– Mitt intryck är att vapenvägran inte är ett lika stort fenomen längre. Samtidigt är engagemanget kring Israel inte lika tydligt eskatologiskt som det var då. Numera upplever jag att det oftast handlar om säkerhetspolitiska argument medan det då var väldigt kopplat till den sista tiden, säger han.
[ Edel Irén Lappin: Ibland är krig ett nödvändigt ont ]
---
Fakta: Pacifism i pingströrelsen
- Uppsatsen heter Enemy Love and Apocalyptic Genocide: Views on Military Violence and Pacifism Among Swedish Pentecostals 1967-1971.
- Den skrevs som masteruppsats vid Uppsala universitet med Magnus Lundberg som handledare.
- Den kommer att ges ut i e-bok-serien Uppsala Studies in Church History
---
