Nyheter

Kristna ledare i hungerstrejk mot vallagar i USA

Kristna ledare opponerar sig - hävdar att syftet är att inskränka svarta medborgares möjligheter att delta i val

Ett 25-tal kristna ledare i USA hungerstrejkar i protest mot att fler delstater än Georgia är på gång att införa nya vallagar. Rätten för svarta medborgare att rösta i demokratiska val är hotad om inget görs, hävdar de.

Bakom hungerstrejken står Faith for Black Lives, en sammanslutning av kristna pastorer och ledare i USA som arbetar för att bilda opinion mot nya vallagar. Den 6 januari, på årsdagen av stormningen av Kapitolium i Washington, inleddes en hungerstrejk.

I ett uttalande på sin hemsida uttrycker Faith for Black Lives en oro över olika lagförslag som presenterats i många delstater i USA. Förslag som, om de röstas igenom, kommer att beröva svarta medborgare rätten att rösta i demokratiska val, enligt de kristna ledarna.

I delstaten Georgia röstades en ny vallag igenom i mars förra året, och fler delstater vill göra samma sak.

“Rättigheten att rösta är hotad runt om i vårt land” heter det i deras uttalande. I 19 delstater i USA finns lagförslag som på ett genomgripande sätt begränsar möjligheten för medborgare att rösta. Och framför allt riktar dessa förslag in sig på svarta medborgare, hävdas det.

Svårare att poströsta

Ett exempel på hur valdeltagandet kommer att påverkas i negativ riktning är att att det blir svårare att förtidsrösta och poströsta. En annan konsekvens som lyfts fram är ändrade indelningar i valkretsar som missgynnar svarta väljare. Risken är också stor att kontrollen över den oberoende och administrativa funktion hamnar i orätta händer, menar de kristna ledarna.

Sammantaget är detta ett försök att stoppa svarta medborgare från att i allmänna val rösta fram kandidater till politiska poster i på olika nivåer i det amerikanska samhället. Och konsekvenserna om det blir på det sättet kommer att få återverkningar under minst tio år framåt, anser de kristna ledarna.

Debatten om delstaternas vallagar i USA har sin upprinnelse i de anklagelser om valfusk som dåvarande presidenten Donald Trump framförde när han förlorade presidentvalet mot Joe Biden i november 2020 och som ledde till stormningen av Kapitolium den 6 januari förra året.

“Moraliskt motstånd”

Sedan dess har en politisk strid blossat upp mellan Republikanerna och Demokraterna. Republikanerna argumenterar att nya vallagar kommer att säkerställa att valprocesser går rätt till i en tid när valresultat manipuleras. Demokraterna håller inte med utan anser att förändringar i den riktningen innebär inskränkningar av rösträtten.

– Som kristna ledare är vi kallade att tala sanning för att öka medvetenheten om moraliskt motstånd i nationen. I denna tid krävs uppoffringar och ett starkt engagemang för att återerövra vårt lands själ och skydda vår demokrati, säger pastor Stephen A Green, ordförande i Faith for Black Lives, till Christian Post.

– Genom att hungerstrejka vill vi sätta press på USA:s kongress att inse behovet av ett moraliskt motstånd i denna situation.

Han får medhåll av juridikprofessorn Spencer Overton som konstaterar att “vi lever i en osäker tid”.

– Om vi inte axlar vårt ansvar genom att skydda vår demokrati kommer vi att hamna i en situation där en minoritet av befolkningen kontrollerar landet. Och den minoriteten speglar inte mångfalden i vår nation, säger Spencer Overton till FiveThirtyEight.



Fler artiklar för dig