Utmanande och ensamt. Men också lärorikt. Ungefär så kan de svenska pastorernas erfarenheter från coronapandemin sammanfattas.
När 2019 blev 2020 visste ingen att en pandemi stod för dörren. När 2021 blir 2022 kan vi konstatera att de senaste två åren har ställt mycket på ända. Dagen har frågat ett hundratal pastorer hur det har varit att arbete under pandemin. Fritextsvaren visar att majoriteten har både positiva och negativa erfarenheter.
De som är positiva nämner bland annat förändrade arbetssätt och nya tekniska lösningar samt ett lugnare tempo.
“På sätt och vis har arbetet under pandemin varit spännande eftersom man tvingats vara kreativ. Man har upptäckt nya sätt att arbeta på. I början var det rent av skönt med ett avbrott och spännande med något nytt och nya utmaningar”, skriver Johan Mörlid, pastor och föreståndare i Pingst Mölndal.
Pastorerna är – i likhet med alla andra människor – olika. Vissa är mer utåtriktade, andra mer introverta. Vissa gillar förändringar, andra har svårare för det. Vissa har lätt för teknik, andra tycker det är jobbigt. Sammantaget innebär det att pastorerna har hanterat coronautmaningarna på väldigt olika sätt.
Ensamhet en konsekvens av pandemin
Bland de som är negativa uttrycker flera frustration över nya riktlinjer och förändrade förutsättningar att bedriva församlingsverksamhet.
“Tröttsamt att hela tiden tänka flexibelt och söka möjligheter”, skriver Marie Blomberg, kårledare på Frälsningsarmén i Borås.
“Det har verkligen tröttat när man har behövt tänka nytt”, skriver en annan.
“En herde utan får”
Flera av pastorerna beskriver också arbetet under pandemin som ensamt. Jakob Svensson, pastor i Centrumförsamlingen i Forserum, skriver att pastorsyrket går ut på att möta människor “och när den möjligheten berövas blir det negativt”.
“Bristen på social gemenskap blev själsdödande”, skriver Andreas Cucca, pastor i Bottnaryd Pingst.
En annan pastor skriver att “ett uppdrag som i normala fall är ganska ensamt har under pandemin varit väldigt ensamt”.
David Axelsson, pastor och föreståndare i Kungsportskyrkan i Huskvarna, skriver att han fick en fråga från en medlem i december 2020, “Hur känns det att vara herde utan får?”, som har levt kvar länge.
“Det har självklart varit stora utmaningar med att vara ‘herde’ digitalt utan att kunna möta fåren”, konstaterar han.
Pastorskåren närmare varandra
Patric Forsling, pastor i Betlehemskyrkan i Gävle, tycker att det mesta har varit negativt under pandemin. Han uttrycker exempelvis att det är mötet med människor som ger arbetet energi.
Men han ser en positiv sak med pandemin – att pastorskåren i hela landet har kommit närmare varandra.
– Framför allt genom bruket av digitala redskap, säger han och räknar upp flera saker. Bland annat digital handledning, Equmeniakyrkans läsecirkel med pastorer från hela landet samt digitala fredagsfikan i Region Mitt, den del av Equmeniakyrkan som Betlehemskyrkan tillhör.
En annan som också har saknat den sociala interaktionen är Ulf Sundkvist, föreståndare och pastor i Pingst Umeå. Han konstaterar dels att det är svårt att leda människor som man inte möter, dels att det kräver en annan kompetens att leda digitalt – och att han han har känt sig som en nybörjare på det området.
“Därför har pandemin också varit lärorik. Jag har lärt mig oerhört mycket om ledarskap. Men jag har också lärt mig och påmints om att drivas mer av kallelsen från Gud än människors bekräftelse.”
Några pastorer nämner också att pandemin på ett positivt sätt har bidragit till omvärdering, förnyelse och omstart.
Mer – och mindre – att göra
Ett flertal av pastorerna uppger att arbetsbelastningen har ökat under pandemin.
– Man har fått tänka om kring många saker och hela tiden ha beredskap för nya restriktioner. Vi har blivit mer digitala samtidigt som telefonen har använts mer än tidigare. Vi startade upp praktisk hjälp till människor med matkuponger och matkassar. Dessutom klämde jag in fler möten då man ändå satt hemma och det var ibland svårt att avsluta arbetet, säger Lasse Bjervås, pastor i Pingstkyrkan i Hässleholm.
– Men det har varit enormt lärorikt och intressant. Kanske uppskattar man det enkla i relationer mer nu, tillägger han.
[ "Pandemitrötta församlingsledare: Ni gör världens viktigaste jobb" ]
Samtidigt uppger ännu fler att de har haft mindre att göra.
– Verksamheten ställdes om, så det mer kontinuerliga blev på annat sätt. Här blev vi mer stationerade i kyrkan och hemma. Inbokade möten skedde ju digitalt på hemmaplan, så resor sparades in, likaså tid, säger Linda Danielsson, pastor i Equmeniakyrkan Storsjöstrand utanför Alingsås.
Hon tillägger att den mesta planering fortsatte.
– Ungdomsverksamheten fann nya vägar utomhus, likaså konfirmationen. På ett sätt utförde vi det vi brukade fast på ett annorlunda sätt. Men tempot blev lite lugnare.
Att få lite mer tid verkar få ha lidit av. Några av pastorerna förklarar att de har använt tiden till administrativa uppgifter. Andra nämner att det har gett tid till egen fördjupning.
En pastor beskriver arbetssituationen under pandemin som underlig. “Jag har varit väldigt upptagen men samtidigt inte haft något att göra. Jag tror att det handlar om att stora delar av arbetat handlar om att möta människor – exakt det man inte har fått göra.”
[ Fredrik Wenell: Kristna ledare behöver präglas av vissa karaktärsdrag ]
Slitningar i församlingarna
Ytterligare en negativ konsekvens av pandemin är att det har blivit slitningar i vissa församlingar. Henrik Åström, pastor och föreståndare i Pingstkyrkan i Lund, beskriver att det tuffaste har varit att hålla ihop församlingen.
“Många åsikter åt olika håll. De som vill tolka regler på det mest stränga sättet till dem som tycker att vi ska strunta i reglerna och tro på Guds ledning.”
“Det har funnits olika meningar om man skulle träffas eller inte. En del har känt rädsla”, skriver Jan-Erik Josefsson, pastor i Kärrtorpskyrkan i Stockholm fram till i somras, medan en annan pastor förklarar att det kommer kritik från församlingsmedlemmarna “oavsett vilka beslut man tar som har med smittspridning att göra”.
[ Debatt: Kan vi tala om trötthetsskulden? ]
---
Fakta: Dagens pastorsenkät
- Enkäten skickades ut till 144 pastorer i olika samfund, bland annat Evangeliska frikyrkan, Equmeniakyrkan, Frälsningsarmén, Svenska alliansmissionen, Pingst FFS samt trosrörelsen. 108 av pastorerna valde att svara på frågan “Hur har det varit att arbeta som pastor under pandemin?”.
- Enkäten genomfördes 28 oktober – 8 november 2021.
---
