I många länder är det dokumenterat att de som är aktiva i trossamfund också har ett större politiskt engagemang. Men inte i Sverige, konstaterar Weiqian Xia som studerat frågan.
I Sverige har tro och politiskt engagemang gått hand i hand, inte minst inom frikyrkorna som får betraktas som demokratins pionjärer. Men hur ser det ut i dag?
Weiqian Xia, doktorand vid Stockholms universitet, har i en avhandling studerat hur människor med invandrarbakgrund engagerar sig politiskt och konstaterar att de som är religiös aktiva har ett mindre politiskt engagemang.
Varför valde du att studera det här ämnet?
– För att jag tycker att det är intressant och jag tror att demokratin i ett land blir bättre ju fler som deltar. Vad jag noterat är att invandrare är mindre politiskt aktiva och jag vill förstå varför, säger Weiqian Xia, som själv har sin bakgrund i Kina.
Brukar skapa engagemang
– Vi vet från andra studier att ett engagemang i civilsamhället även brukar resultera i ett politiskt engagemang. Där får man lära sig om de demokratiska normerna och det är ofta även en ingången till politiken. Det har visat sig i studier från USA, Storbritannien och Nederländerna.
Men Sverige sticker ut, menar Weiqian Xia, som i sin forskning sett att här är det tvärtom ett lägre engagemang hos invandrare med religiöst engagemang.
Går det att förklara?
– Jag tror det har att göra med den svenska kontexten. Traditionellt är det politiska engagemanget högt bland svenskar och att vara aktiv i ett trossamfund ger därför inte något extra inflytande för att öka deltagandet, säger han.
[ Migrantförsamling fyller biograf i Stockholm ]
I sin forskning har han inte sett någon märkbar skillnad mellan olika stora religiösa grupper, exempelvis om man kommer från en kristen eller muslimsk kontext.
– Men det som går att se är att ju mer aktiv man är i sitt trossamfund desto mindre aktiv är man i politiken.
Etnicitet viktigt
Weiqian Xia säger att han i sin studie enbart tittat på engagemanget i trossamfund, men han skulle inte bli förvånad över om samma trend fanns även i organisationer som utgår från etnicitet. Inte minst eftersom detta ofta går hand i hand, där vissa trossamfund främst samlar en etnisk minoritet.
En förklaring han ger till varför religiöst aktiva inte söker sig till politiken handlar om diskriminering.
– De invandrare som diskrimineras utifrån sin religiösa bakgrund, genom att blir retade eller trakasserade för sin religiösa identitet, de tenderar att inte rösta i lika stor utsträckning som andra. Jag tror att det beror på att de saknar tilltro till institutionerna och politiken.
[ "Svenska pingstkyrkor har smittats av avkristningen" ]
Underminerar demokratin
I sin forskning pekar han därför ut ett gap mellan olika grupper i samhället, vilket får ses som problematiskt.
– Det underminerar demokratin om vissa grupper exkluderas, säger Weiqian Xia.
Inte minst finns syns det här bland muslimska grupper, där det hela riskerar att bilda en ond cirkel av utanförskap och att deras röst inte blir hörda.
– Jag menar att invandrare borde bli mer politiskt aktiva för att kunna försvara sina rättigheter, säger Weiqian Xia.
[ "Det är svenska pingstvänners uppgift att bjuda in migrantkyrkor" ]
---
Fakta: Sverige och demokrati
- I Sverige firar vi 100 år av demokrati, det vill säga att alla fick rösträtt.
- Frikyrkorna brukar ofta ses som demokratiska pionjärer som banade väg för demokratin.
- Exempelvis fick kvinnor rösta i församlingar långt före de fick det i de allmänna valen.
---
