På grund av för lång handläggningstid – och därmed potentiellt uteblivna statsbidrag – ska regeringskansliet betala 8 510 000 kronor till Jehovas vittnen. Det har Justitiekanslern beslutat.
Hösten 2019 konstaterade regeringen att Jehovas vittnen uppfyllde samtliga krav för att söka statsbidrag hos Myndigheten för stöd till trossamfund, SST. Därmed avslutades också en drygt tio år lång process där regeringen vid upprepade tillfällen hade avslagit trossamfundets ansökan.
Regeringens omsvängning gladde förvisso Jehovas vittnen, men trossamfundet begärde samtidigt ett skadestånd på knappt 23 miljoner kronor, i första hand för uteblivna statsbidrag från 2008 till och med 2019.
Frågan har därefter behandlats av Justitiekanslern och på torsdagen kom beslutet som delvis ger Jehovas vittnen rätt. JK konstaterar att det har rört sig om ett “komplext ärende”, men slår samtidigt fast att regeringskansliets handläggningstider har varit allt för utdragna. JK talar om “långa perioder av synbar inaktivitet”.
Ingen överträdelse av religionsfriheten
Samtidigt gör JK bedömningen att den så kallade dröjsmålstiden uppgår till cirka sex år – med andra ord kan inte Jehovas vittnen tillgodoräkna sig hela perioden 2008–2019. Och dessutom förklarar JK att det är svårt att beräkna hur mycket statsbidrag Jehovas vittnen hade kunnat få om regeringen i ett tidigare skede hade godkänt samfundets ansökan.
Sammantaget innebär det att JK beslutar att regeringskansliet ska betala 8 510 000 kronor till Jehovas vittnen. Skadeståndet avser uteblivna organisationsbidrag under dröjsmålstiden, tidigare ombudskostnader och ideell skada.
Däremot har inte JK funnit att det har skett en överträdelse av samfundets religionsfrihet eller egendomsskydd. Vidare har Justitiekanslern inte heller funnit att samfundet har diskriminerats eller att dess rätt till ett så kallat effektivt rättsmedel har åsidosatts.
[ Tidigare Jehovas vittnen protesterar mot att rörelsen kan få statsbidrag ]
Blodtransfusioner i fokus
Den utdragna processen mellan regeringen och Jehovas vittnen, som avslutades hösten 2019, handlade om ifall trossamfundet “bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på”. Under lång tid vägrade regeringskansliet statsbidrag, bland annat med hänvisning till att motståndet inom Jehovas vittnen mot blodtransfusioner för minderåriga riskerar enskilda barns liv och hälsa.
Men i slutändan fick Jehovas vittnen alltså rätt.
Därefter ansökte – och beviljades – samfundet också statsstöd från Myndigheten för stöd till trossamfund.
[ Joakim Hagerius: Nödvändigt med statsstöd även till samfund med avvikande åsikter ]
---
Fakta: Statsstöd till trossamfund
- För att en organisation ska kunna få möjlighet att söka bidrag krävs först att de ansöker om att få bli ett statsbidragsberättigat trossamfund. Det är regeringen som avgör vilka trossamfund som får ta emot statsbidrag.
- Efter godkännande från regeringen kan trossamfunden ansöka om statsbidrag hos Myndigheten för stöd till trossamfund.
- Det finns tre typer av statsbidrag som trossamfund kan få: organisationsbidrag, verksamhetsbidrag samt projektbidrag.
---
