Kyrkorna i Sverige möter allt mer hat och hot när de uttalar sig i asyl- och integrationsfrågor. Enligt SKR:s Sofia Camnerin kan det leda till självcensur, något som kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP) beklagade i ett samtal om kyrkornas roll i det offentliga rummet.
Samtalet mellan Sveriges kristna råds generalsekreterare och kultur- och demokratiministern var en del av en nätverksdag kring migration och integration som SKR arrangerade. Sofia Camnerin menade att situationen rörande asyl- och integrationsfrågor kan beskrivas som extrem. På det svarade Amanda Lind att politiker – oavsett vad de tycker i sakfrågorna – behöver ge civilsamhället möjlighet att jobba med opinionsarbete.
– Det är en stor demokratiutmaning, sa hon.
I somras fick Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) i uppdrag av regeringen att göra en kartläggning av omfattningen och konsekvenserna av trakasserier, hot och våld som riktas mot det civila samhällets organisationer. Och den 29 september uppvaktade Sveriges kristna råd och Svenska kyrkan MUCF:s generaldirektör för att säkerställa att trossamfunden tas med i kartläggningen.
Till det mötet hade Sofia Camnerin med sig konkreta exempel på hat och hot som riktas mot bland annat kyrkor, församlingar, präster och pastorer. Dessutom presenterade Svenska kyrkan egen statistik kring hat och hot.
I samtalet med kultur- och demokratiminister Amanda Lind varnade Sofia Camnerin för att situationen kan leda till självcensur. Amanda Lind svarade att hon är bekymrad över rapporter om att civilsamhällesorganisationerna känner en ökad otrygghet.
[ Miljoner extra till att granska kyrkor och samfund ]
Restriktionerna testade religionsfriheten
Under samtalet om kyrkornas roll i det offentliga rummet konstaterade såväl Sofia Camnerin som Amanda Lind att civilsamhället är en ryggrad i samhället och kyrkorna gör viktiga insatser.
Amanda Lind fick samtidigt en fråga om det finns något som kyrkorna kan göra mer av. Hon konstaterade att det är en svår fråga att svara på, men nämnde att kyrkorna, liksom resten av civilsamhället, eventuellt skulle kunna inkludera yngre på ett bättre sätt.
När coronapandemin kom på tal tog Sofia Camnerin upp att restriktionerna har testat religionsfriheten. Hon gav även uttryck för en besvikelse över att trossamfunden så sällan nämndes i samband med exempelvis regeringens pressträffar under pandemin.
[ Elisabeth Sandlund: Dags för kyrkorna att avstå statliga bidrag? ]
“Vi känner att det stramas åt”
Regeringens plan är att presentera ett nytt och tydligare demokrativillkor under våren. Tanken är att det därmed ska bli tydligare vilka krav som måste vara uppfyllda för att ideella organisationer ska få ekonomiskt stöd från staten. Mot slutet av samtalet kom detta upp och Sofia Camnerin riktade även här en viss kritik mot Amanda Lind.
– Vi känner att det stramas åt, och i värsta fall är det en trend, sa hon och konstaterade att utvecklingen riskerar att leda till mindre tillit.
– För oss är det minst sagt besvärande att ungdomsverksamheten som bedrivs i kyrkorna måste vara så neutral.
Amanda Lind svarade att det är en inte enkel balansfråga och att kontrollen inte bör vara mer omfattande än nödvändigt.
