– Jag upplevde att det var ganska tyst från kyrkhåll under själva rörelsen. Vi behöver ta den här frågan på större allvar än vi gjort. Det säger Josefin Lennartsson, som tillsammans med Bilda tagit fram ett studiematerial för kyrkor och kristna organisationer.
Hösten 2017 drog rörelsen #metoo fram över världen, och riktade strålkastarljuset mot decennier av sexuella övergrepp mot kvinnor. Det som började som en enkel uppmaning på sociala medier att dela med sig erfarenheter av övergrepp blev inom loppet av några veckor till en global rörelse. Upprop följde på upprop, det hölls manifestationer och skrevs på listor.
Inför fyraårsdagen av rörelsens framväxt i dag har studieförbundet Bilda tagit fram ett studiematerial, och man har även utbildat samtalsledare som församlingar och organisationer kan få hjälp av om man önskar starta studiecirklar eller grupper. Josefin Lennartsson är en av författarna till materialet. och hon säger att det finns ett behov av att fortsätta den diskussion som föddes 2017.
– Jag har inte själv varit med om sexuella övergrepp i kyrklig miljö, men jag ser nästan dagligen mekanismer och system som möjliggör övergrepp i våra sammanhang. #metoo handlar om sexuella uttryck, men i botten handlar det om makt, säger hon.
[ Skapa en kyrkomiljö som är fri från destruktiv tystnadskultur ]
Tystnadskultur
Det finns, menar hon, strukturer i kyrkliga sammanhang som kan skapa en teologi som gör att alla människor inte ser att de har samma möjligheter inför Gud. Bland de “system” som håller strukturerna på plats finns en tystnadskultur som präglar delar av kyrkorna.
– Vi talar inte riktigt om hur livet verkligen är. Vi har svårt att dela tro och liv på djupet. Kanske kan man tala om det i små husgrupper, men detta är inte det vi ser från estraderna.
Är det särskilt svårt att tala om övergrepp i kyrklig kontext?
– Ja, det tror jag. Vi behandlar kroppen på ett speciellt sätt i kyrkan. Vi kan säga att kroppen både är något världsligt, och samtidigt den helige Andes tempel. Vi har en dubbelhet runt hur vi pratar om dessa saker.
– Här finns till exempel uttalanden som att man förvandlas till en “äppelskrutt” om man haft flera sexpartners. Jag tänker att man i all välmening försöker upprätthålla en kultur som man tror ska skydda oss, men som samtidigt bäddar för att vi är helt skyddslösa, för vi kan inte ens prata om det vi är med om i vår egen kontext. Det blir svårt att tala om dem, för det finns så mycket skam kopplat till det.
[ Så gick kyrkorna vidare efter #metoo ]
Blev en väckarklocka
2017 innebar en möjlighet att lyfta på locket och tala om erfarenheterna på ett nytt sätt, och det samtalet behöver fortsätta i kyrkan, menar hon. #metoo blev en väckarklocka, inte bara för män, utan även för kvinnor som upplevde ett uppvaknande.
– Många såg att man har accepterat beteenden för att man har tänkt att “det är så det är.”
#Metoo fick ju också kritik från flera håll – fanns det något i rörelsen som inte rimmar med en kristen värdegrund?
– Det som står ut lite är att det finns en underliggande önskan om revansch. I den finns en längtan efter upprättelse, och det behövs en ansvarssortering. Här tror jag att vi som kyrka kan bidra till en försoning. Vi behöver tala om mannens upprättelse, för han är inte heller fri i en kultur som gör att #metoo kan fortgå.
– Det blir lätt uppdelat som att det är kvinnor mot män, och frustrationen som kvinnor upplever kan ses som ett hat mot män. Det är olyckligt.
Försoning och upprättelse
Samtidigt, säger hon, handlar det inte om lättvindig försoning, att man bara förlåter och går vidare. Det har kyrkan ibland varit lite för snabb med att föra fram.
– Tyvärr blir detta ofta till förövarens fördel. Det är klart att en förövare också har en berättelse, kanske har han inte heller förstått vad han gjort. Man talar om att han har “hål i själen” och att det kan förklara ett dåligt beteende. Då ser man gärna barnet i mannen, och har förståelse för det – medan kvinnan i hög utsträckning får klara sig själv och blir ensam i sin försoningsprocess.
Josefin Lennartsson säger att #metoo kan ses som en rörelse som är besläktad med rörelser som Black Lives Matter och att det i grunden handlar om försoning och upprättelse för människan såväl som för skapelsen.
– Jag tror att dessa frågor, om upprättelse för hela mänskligheten, har levt vidare under pandemin. Utifrån det är det lägligt att vi kommer med det här materialet nu, så att vi kan ta tag i frågorna, säger hon.
– Vi hoppas att vårt studiematerial landar bra. Vår längtan är att kyrkan ska bli en aktör i denna rörelse.
---
Fakta:
- Materialet från Bilda innehåller fyra träffar med material för den som vill bearbeta #metoo utifrån ett kristet perspektiv, och extra läsning för den som vill fördjupa sig i ämnet.
- Det lämpar sig för organisationer, föreningar och församlingar som vilar på kristen grund.
- Materialet är granskat av representanter för samfundsledningar.
- Ett tiotal samtalsledare finns tillgängliga hos Bilda, och fler kommer att utbildas.
---
