Präster och diakoner i Svenska kyrkan som döms för brott kan i vissa fall klara sig undan disciplinär åtgärd. Orsaken är att Svenska kyrkans juridiska enheter just nu är förhindrade att inleda tillsynsärenden vid lagöverträdelser.
– Vi kan inte hantera dessa personuppgifter alls, skulle någon anmäla får vi överlämna till eventuell arbetsgivare att hantera utifrån arbetsrätten men i övrigt pausa hos oss, säger Ann Nordberg, stiftsjurist i Stockholm, till Dagen.
Tidigare i år åtalades en präst i Svenska kyrkan för främjande av flykt. Vid huvudförhandlingen i tingsrätten uppgav prästen att en fällande dom även skulle kunna leda till ett beslut om avkragning – och att tiden som präst i Svenska kyrkan därmed skulle vara över. Detta höll dock inte tingsrätten med om och prästen dömdes, mot sitt nekande, till villkorlig dom och böter.
Samtidigt talar mycket för att prästens oro var obefogad, i dagsläget kan nämligen inte Svenska kyrkans domkapitel vidta några åtgärder vid lagöverträdelser.
Skälet till detta är en utdragen juridisk process. Allt började 2018 då EU:s dataskyddsförordning GDPR infördes. Såväl Uppsalas som Stockholms domkapitel lämnade in en förfrågan till Datainspektionen (numera Integritetsskyddsmyndigheten, IMY) om hur myndigheten såg på att de behandlade personuppgifter vid lagöverträdelser.
[ Nya riktlinjer för pastorer som vill börja jobba i Svenska kyrkan ]
Myndigheten svarade att det krävdes tillstånd för detta och när stiften skickade in en sådan begäran avslogs den. Stiften överklagade beslutet till förvaltningsrätten i Stockholm och sedan dess har processen pågått.
– Skriftväxling har skett under våren, säger Ann Nordberg och tillägger att det är omöjligt att veta när det slutgiltiga beskedet kommer.
Alla stift påverkas indirekt
Svenska kyrkan består av 13 stift och även om det bara är Uppsala och Stockholm stift som är direkt inblandade i den pågående juridiska processen så påverkas alla stift indirekt av det rådande osäkra rättsläget. Stiftsjuristerna i Svenska kyrkan, som ingår i Kyrkojuristernas förening, diskuterade bland annat situationen på ett sammanträde i juni.
2019 rapporterade Dagen om att domkapitlet i Luleå stift hade avkragat en EFS-präst på grund av uttalanden om hbtq-personer under ett konfirmationsläger. Beslutet ändrades senare av Överklagandenämnden, men frågan är varför domkapitlet i Luleå kunde agera i det läget medan exempelvis prästen som dömdes för främjande av flykt inte riskerar någon kyrklig bestraffning?
[ Präst döms för att ha hjälpt konvertit rymma ]
– I Luleåfallet var det inte fråga om att den aktuella prästen skulle ha gjort sig skyldig till eller kunde misstänkas ha gjort sig skyldig till en brottslig gärning. Och det är just det som de andra fallen handlar om; uppgifter om lagöverträdelser. Den sistnämnda typen av uppgifter har ett särskilt starkt skydd i dataskyddsförordningen, säger Fredrik Nilsson, enhetschef för juridiska enheten på Svenska kyrkans nationella rättsavdelning.
Stiften agerar på olika sätt
Den rådande situationen bekymrar Svenska kyrkan, bland annat finns det en oro för hur allmänheten ska se på det faktum att dömda brottslingar för närvarande inte kan prövas för eventuell kyrklig reprimand.
Och eftersom ingen vet när processen kommer att ta slut har rättsavdelningen på kyrkokansliet i Uppsala gjort bedömningen att det är angeläget att stiftens verksamhet med prövning av tillsynsärenden – även sådana där lagöverträdelser berörs – ska fortsätta i möjligaste mån. Enligt rättsavdelningen handlar det om en avvägning där risken med att avstå från att göra en prövning vägs mot risken att bryta mot den tolkning som Integritetsskyddsmyndigheten gör av dataskyddsförordningen.
[ Missnöje bland kyrkopolitiker efter beslut att ge avkragad EFS-präst ämbetet åter ]
Av Svenska kyrkans stift uppger tre att de för tillfället har minst ett vilande ärende. Dagens rundringning visar också att stiften har valt att hantera det osäkra rättsläget på olika sätt. Uppsala och Stockholm stift har i likhet med exempelvis Visby stift beslutat att pausa all tillsynsprövning. Visby stift har motiverat sitt ställningstagande med att domkapitlet riskerar att få såväl “en sanktionsavgift, som kan förväntas bli kännbar, som ett skadeståndsanspråk” om hanteringen fortsätter.
Några stift har inte fattat beslut om hur de ska agera medan exempelvis Skara och Strängnäs, trots de ekonomiska riskerna, har återupptaget tillsynsprövningen.
Moment 22 för stiften
En omständighet som ytterligare komplicerar läget är den inomkyrkliga offentlighetsprincipen som är reglerad i lagen om Svenska kyrkan. Kopplat till detta finns en skyldighet för Svenska kyrkan att registrera inkomna handlingar. Sammantaget innebär det ett “moment 22″: handlingar med uppgifter om lagöverträdelser ska diarieföras, men stiften får samtidigt inte “kännas vid” uppgifterna.
[ Domkapitlen får inte begära ut uppgifter om anställdas lagöverträdelser ]
Strängnäs stift har tagit fram specifika riktlinjer för hur problemet ska lösas. I grund och botten innebär det att två versioner registreras, dels originalet som förseglas, dels en maskad kopia.
Som tidigare beskrivits finns det en oro inom Svenska kyrkan för att kyrkans förtroende ska skadas av den rådande situationen. Ett sätt att delvis komma runt dilemmat är att göra hanteringen till en arbetsrättslig fråga.
Riktlinjerna som Strängnäs stift har tagit fram föreslår att stiftet informerar berörd församling/pastorat om det aktuella ärendet och upplyser om att ärendet kan hanteras utifrån ett arbetsrättsligt perspektiv. “Då finns laglig grund för arbetsgivaren att behandla dessa uppgifter”, står det.
Detta skulle kunna leda till uppsägning. Men inte skriftlig erinran, prövotid, eller obehörighetsförklaring. Och personen i fråga kan därmed söka jobb i en annan församling.
Finns det någon preskriptionstid på ärenden kopplade till tillsynsprövningar?
– Nej, det finns ingen tidsgräns i kyrkoordningen, men det finns ett avgörande från Överklagandenämnden, ÖN 2007/2, som säger att det som åberopas inte får ligga alltför långt tillbaka i tiden för att kunna beaktas i ärendet, svarar Ann Nordberg och tillägger att Stockholms stift hittills har översatt det med cirka två år.
[ Präst avkragades trots nedlagd polisutredning ]
---
Fakta: Juridiken i Svenska kyrkan
- Svenska kyrkan är indelad i 13 stift och i varje stift finns ett domkapitel.
- Anmälningar mot en präst eller diakon sker till det domkapitel där vederbörande är anställd. Detta är den första instansen och motsvaras inom domstolsväsendet av tingsrätten.
- Domkapitlet får förklara en präst/diakon obehörig att utöva kyrkans vigningstjänst (i dagligt tal avkraga), besluta om prövotid för fortsatt behörighet eller tilldela prästen/diakonen skriftlig erinran.
- Beslutet kan överklagas till Svenska kyrkans överklagandenämnd (motsvaras av Högsta domstolen inom domstolsväsendet – någon hovrättsnivå finns inte).
---
