– Seyfo har glömts bort i 100 år. Det är viktigt för oss att få folkmordet erkänt, säger Ibrahim Tekmen från styrelsen för Seyfo-kommittén i Norrköping, till Dagen.
Minnesmärket blir det första offentliga monumentet för folkmordet på kommunal mark.
Monumentet ska hedra de mer än två miljoner assyrier, syrianer, kaldéer, armenier och greker som mördades 1915 i Osmanska riket under första världskriget. Under den högtidliga invigningen på tisdagen slöt många upp i parken runt Matteuskyrkan, där monumentet är placerat.
Det blev musik och tal, bland annat av KD-politikern Lars Adaktusson, som tog upp tystnaden runt och förnekandet av folkmordet.
– Detta unkna folkmordsförnekande borde ha ersatts av politiska initiativ att öppna arkiven och bana väg för försoningsarbete, sa han.
“Hög tid att bryta tystnaden”
Lars Adaktusson var med när de första spadtagen togs i arbetet med monumentet i Norrköping år 2015, och han berättade att det var “glädjande och inspirerande” att nu se resultatet.
– Det är hög tid att bryta tystnaden. Det här monumentet kommer att hjälpa oss att minnas, och att hedra offren. Vi måste lära av historien och av tystnaden. Detta handlar om att förhindra att vedervärdiga brott som det som begicks 1915 händer igen.
[ Ann Linde (S) kallade folkmord på kristna för “massövergrepp” ]
Lars Adaktusson passade också på att betona vikten av att nästa svenska regering till skillnad från tidigare regeringar bör erkänna folkmordet.
– Låt oss tillsammans se till att den regering som tillträder nästa höst blir den första att erkänna Seyfo. Jag vill gärna lägga till att oavsett vilken politisk färg denna regering får så måste detta vara en prioriterad fråga, sa han och fick applåder för det.
Viktigt minnas förfäderna
En rad kyrkliga ledare framträdde under ceremonin, och blommor lades ned runt monumentet för att hedra dem som mördats. Fyra syrisk-ortodoxa kyrkor i staden har stått bakom arbetet med minnesmärket, tillsammans med kommunen. Kyrkorna har till stor del finansierat monumentet, och köpt marken det står på. Martina Timürtas, ordförande från S:ta Maria syrisk-ortodoxa församling, säger till SVT Nyheter att det är viktigt att ha ett monument att gå till för att minnas förfäderna.
– Vi kommer varje år att hedra våra martyrer, säger Ibrahim Tekmen.
– Det är viktigt att monumentet nu finns på plats. Vi har kämpat för detta i åtta år. Nu kan skolbarn gå förbi och se det, och vi vill att det ska skrivas om det.
Folkmordet ska hållas levande, så att detta i förlängningen kan leda till försoning och till att inga fler folkmord kan ske, säger han.
---
Fakta: Folkmordet förnekas än i dag
- Sveriges riksdag röstade 2010 för att erkänna folkmordet, men ingen regering har fullföljt riksdagens beslut. Turkiet förnekar att det var ett folkmord. Men i Grekland är det sedan 2014 olagligt att förneka folkmordet.
---
