Ny EU-dom ger privata arbetsgivare rätt att i vissa fall förbjuda sina anställda att bära religiösa symboler på jobbet. SKR:s generalsekreterare Sofia Camnerin ser det som en inskränkning på den grundlagsskyddade religionsfriheten.
– Det är svårt att få vissa beslutsfattare att förstå betydelsen av religion, säger hon till Dagen.
Den 15 juli tillkännagav EU-domstolen en ny dom som har behandlat två fall som gäller bärandet av muslimsk huvudduk på privata företag. Domen är prejudicerande och vägledande för arbetsplatser i hela EU. De två fallen som domen handlar om är dels en förskolepedagog i Hamburg som skickats hem efter att ha trotsat företagets neutralitetspolicy gentemot barn och föräldrar genom att vägra ta av sig slöjan, dels ett kvinnligt kassabiträde i Nürnberg som omplacerats och skickats hem på grund av hennes vägran att ta av sig slöjan enligt apotekskedjans interna regel som förbjöd “iögonfallande och stora symboler för religiös, politisk eller filosofisk övertygelse”.
Kvinnorna anmälde sina arbetsgivare för religiös diskriminering, vilket nu EU-domstolen prövat men alltså dömt till arbetsgivarnas fördel.
[ EU-domstol: Okej att förbjuda huvudduk ]
Ser med oro
Sofia Camnerin, generalsekreterare för Sveriges kristna råd, ser med oro på domen.
– SKR vill påminna om att det här är en inskränkning av den grundlagsskyddade religionsfriheten, säger hon till Dagen.
Hon understryker samtidigt att hon kan ha full respekt för att man som förälder till barn på en skola eller liknande inte vill att personalen ska bära heltäckande slöja, men att domen i övrigt är en signal om rädsla hos arbetsgivare. En slags “tondövhet” för vad religion faktiskt innebär och betyder i samhället.
– Att man vill begränsa människors identitet. Det är svårt att få vissa beslutsfattare att förstå betydelsen av religion, eller så vet de just det och vill begränsa folk, säger Sofia Camnerin.
[ “Vi vill inte kontrollera gudstjänstbesökare” ]
Ser ni några orostecken för vad detta skulle kunna innebära i Sverige?
– Det är djupt oroväckande eftersom det är en trend som redan har inletts. Slöjförbud har redan varit på tal i Sverige på vissa håll, och inskränkningen i rätten att samlas i våra kyrkor under pandemin är ett exempel på oförståelsen för vad kristen gemenskap är.
Sofia Camnerin förklarar vidare att hon på ett individplan tänker sig in i hur det skulle kännas om hon ombads ta av sig korset på jobbet:
– Vilket kontrollsamhälle! En slags kyla, en likriktning som sträcker sig långt in på identiteten, i och med övervakningssamhället. Och vi kristna är lika mycket måna om alla andras religionsfrihet och egen rätt att utöva sin tro. Framför allt spär domen på rädsla och det vet vi ju, att rädsla är ett hot mot demokratin.
Ruth Nordström och Rebecca Ahlstrand, Skandinaviska människorättsjuristerna, hur reagerar ni på domen?
“Domen var inte oväntad och denna typ av rättspraxis är inte heller helt ny, varken från EU-domstolen i Luxemburg eller Europadomstolen. Sedan början av 2000-talet har Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna i Strasbourg, Frankrike, berört bland annat frågan om den muslimska slöjan och mänskliga rättigheter som religionsfriheten och rätten till privatliv. I de flesta fall har man ansett att de inskränkningar som gjorts på olika områden, som skola och utbildning, har varit acceptabla och berättigade”, skriver de i en kommentar till Dagen.
Varken Ruth Nordström eller Rebecca Ahlstrand tror dock att den svenska arbetsmarknaden kommer att påverkas direkt av domen. Skillnaden mellan exempelvis Sverige och andra länder i Europa är att det i Sverige inte har funnits tydliga förbud mot religiösa symboler.
“Sekularismen och en negativ attityd mot uttryck för religion växer sig emellertid starkare även här. Det är viktigt att ställa sig frågan om vilket samhälle vi skapar när vi inte tillåter olika uttryck och trosuppfattningar utan ska skydda varandra från oliktänkande och uttryck för religion som kan provocera eller verka stötande”, skriver de i kommentaren.
Juristerna tycker dock inte att anställda i allmänhet behöver vara rädd för att bära religiösa symboler eller till och med bli uppsagd för det.
“Det finns ingen omedelbar fara för detta scenario i Sverige och gällande uppsägning är ju fortfarande svensk arbetsrätt och Europakonventionen, samt grundlagens bestämmelser, gällande”, skriver de.
---
Fakta: Förbud av religiösa symboler och uttryck på jobbet
- Ny prejudicerande EU-dom från den 15 juli 2021 om att i vissa – tydligt motiverade och ej direkt diskriminerande – fall förbjuda religiösa symboler och uttryck på jobbet. Domen gäller för arbetstagare på privata företag där en neutralitetspolicy eller intern regel specificerat att politiska, religiösa och/eller filosofiska symboler och uttryck ej är tillåtna.
- Domen konstaterar att lagen ska tolkas så att nationella bestämmelser som skyddar religionsfriheten kan tolkas på ett mer fördelaktigt sätt vid prövning om indirekt särbehandling på grund av religion eller övertygelse.
- Enligt Skandinaviska människorättsjuristerna finns viss risk att privata företag i större utsträckning tillämpar neutralitetspolicyer.
- Ett par liknande fall som i domen har inträffat i Sverige, bland annat hos ett väktarbolag.
---
