Striderna i den etiopiska regionen Tigray påverkar många människor som bor i Sverige. EFS Missionssekreterare Erik Johansson säger att det är viktigt att visa respekt för dem som lider och att kyrkan måste se till att vara en försonande kraft.
Den etiopisk-ortodoxe ärkebiskopen i Sverige har i ett brev uppmanat människor att skänka pengar till regeringens soldater i Etiopien. Med tanke på att det pågår en konflikt i den etiopiska regionen Tigray, där regeringen är en av de stridande parterna, var det flera svensk-tigrayaner som reagerade starkt, vilket Dagen skrivit om.
Samtidigt har vi pratat med en företrädare för kyrkan som menar att pengarna inte ska användas i konflikten, utan snarare för att skydda Etiopien mot yttre hot och att stödja soldaternas familjer.
Vad som händer i Tigray är ytterst omtvistad, vilket också märks tydligt bland den etiopiska diasporan i Sverige som verkar ha helt olika uppfattningar.
Finns det en risk att de etniska konflikter som blossat upp i Etiopien även syns här i Sverige?
– Så är det förstås alltid när det blir konflikter på olika håll. Människor har familj, släkt och sin historia kopplat dit, då blir det väldigt emotionellt, vilket är begripligt, säger Erik Johansson, internationell missionssekreterare för EFS med ett mångårigt engagemang i Etiopien.
Men, lägger han till, vad som är sant i själva konflikten är inte alltid lätt att reda ut, då de stridande parterna använder propaganda för att ge stöd för sin egen sak.
– Det vi kan göra är att vara lyhörda och respektfulla bland dem som finns här ibland oss. Det måste vara en enorm smärta att följa det här på avstånd, att se sitt land slitas sönder av väpnade konflikter.
[ Ortodox ärkebiskop i Sverige: “Västerlänningar är våra fiender” ]
Vad säger du om att en kyrkoledare i Sverige samlar in pengar till soldater?
– Allt beror på hur pengarna kanaliseras. Vi vet inte vad han tänker använda för konton för det, säger Erik Johansson.
Han lägger till att för en svensk är det troligtvis en mycket främmande tanke att samla in pengar som går till soldater, men det gäller samtidigt att ha förståelse för att många etiopier har ett annat perspektiv.
Kyrkan och konflikten
När det gäller kyrkornas roll i den pågående konflikten menar Erik Johansson att det viktigaste måste vara att hålla ett visst avstånd och inte välja sida.
– Jag tänker att kyrkoledare måste kunna skapa försoning och enhet när en konflikt är över. Då är det riskabelt att engagera sig i själva konflikten, då bränner man många broar.
Tyvärr, berättar han, har kyrkor i Etiopien offentligt varit med och välsignat soldater som ska till fronten.
– I Etiopien finns det en lång osund relation mellan kyrkan och staten. Jag uppfattar att den ortodoxa kyrkan väldigt lätt tar parti för makten och jag tror också att centralmakten i Addis Abeba är angelägna om att ha kyrkans sanktion, eftersom det är en maktfaktor, säger Erik Johansson.
Men även i Tigray har den stridande parten TPLF också backats upp av kyrkor lokalt, vilket får ses som lika problematiskt.
[ Kyrkor kräver hjälp till svältande i Etiopien ]
Relationen med väst
I det brev som den etiopiske ärkebiskopen i Sverige skrev återfanns också tankar om västvärlden som någon slags fiende. Erik Johansson säger att han känner igen tankegångarna från den etiopisk-ortodoxa kyrkan.
– Det är ungefär så som dess företrädare många gånger tänker och resonerar, säger han.
Det ovanliga är att sådana tankar framförs på plats i Sverige. Erik Johansson säger att det i Etiopien finns en besvikelse att västerländska missionärer kom dit för att göra landet kristet, när Etiopien redan på 300-talet hade anammat kristendomen. Han menar dock att spänningarna minskat och att det numera finns en god etablerad kontakt mellan olika kristna samfund i Etiopien, bland annat tack vare EFS arbete.
---
Fakta: Konflikten i Tigray
- I slutet av förra året blossade en våldsam konflikt upp i den etiopiska regionen Tigray.
- Det började med att en regional styrka, TPLF, attackerade den etiopiska militären.
- Sedan dess har det pågått strider och anklagelser om folkmord har förts fram då civilbefolkningen drabbats mycket hårt.
---
