Gudstjänstdeltagandet under pandemin har ökat i pingstförsamlingarna genom de digitala sändningarna – och hälften uppger i en enkät att de i högre grad har delat tron med människor utanför kyrkan. Samtidigt har delaktigheten i församlingen och mötet mellan generationerna kraftigt försämrats.
Pandemitiden har varit tuff för de lokala pingstkyrkorna, men man har ändå klarat den relativt bra. Det visar en enkätundersökning med 50-talet svarande medlemmar och pastorer i 20 geografiskt spridda församlingar av olika storlek. Enkäten skickades ut i mars, och är gjord med vad som brukar kallas ett “strategiskt urval”.
Enkätsvaren kommer att presenteras vid Pingst FFS rådslag på lördag. Till hösten ska det sedan sammanställas en fördjupande forskarrapport från Institutet för pentekostala studier, IPS, där enkätresultat också ska finnas med från Equmeniakyrkan, Evangeliska frikyrkan och Svenska alliansmissionen. De tre ytterligare frikyrkosamfunden håller just nu på och samlar in svar enligt samma metod.
– Vi har velat fånga en bild av vad församlingarna har gjort, hur de mår och hur de tänker inför en återstart efter pandemitiden, säger Ulrik Josefsson, pingstteolog och prorektor för Akademi för ledarskap och teologi, ALT.
Digitalt bättre för en del
Sammanställningen från pingstförsamlingarna visar, kanske något överraskande, att deltagandet i såväl församlingsmöten som gudstjänster generellt har ökat under pandemitiden. Cirka 30 procent av de svarande tycker till och med att gudstjänsterna har blivit bättre i det digitala format som coronaviruset har tvingat fram. Lika stor andel anger att nya grupper har gått in och tagit ansvar i församlingen under pandemin.
– Inte minst teknikerna har blivit de nya “kungarna”. Utan dem skulle ingenting fungera, säger Ulrik Josefsson.
När det gäller ledarskap svarar 45 procent att långsiktiga beslut har förenklats av pandemin, medan 25-30 procent upplever att det blivit svårare. På den positiva sidan finns också att 55 procent av de svarande säger att de i högre grad än tidigare har delat sin tro med nya människor utanför kyrkan. Ulrik Josefsson reflekterar att evangelisationsviljan kan ha ökat, men att det också kan vara så att snittytan mot kristen tro har ökat med de digitala gudstjänsterna.
Positiv framtidstro
Hela 80 procent av de svarande tror att församlingen kommer att stå bättre rustad efter pandemin än före.
– Man kan naturligtvis fundera över om det är pingstvännernas vilja att allt kommer att bli bra, som ligger bakom detta. Men bilden är att det finns en betydande tilltro till att stå i startgroparna för att göra storverk när samhället och kyrkorna öppnar igen.
Mörkare bild relationellt
Enkätundersökningen har också en dystrare sida då det gäller det relationella under pandemin, ett resultat som knappast är överraskande med tanke på svårigheterna att träffas. Samtidigt som deltagandet har ökat digitalt har siffrorna för delaktigheten i församlingen kraftigt gått ner. 80 procent svarar att känslan av tillhörighet har minskat och drygt 40 procent uppger att man till stor del har tappat kontakten med personer som brukade vara med i församlingen.
[ Filadelfia Stockholm får många nya medlemmar online med coronasändningar ]
90 procent svarade att församlingen i stor utsträckning har slutat fungera som mötesplats mellan generationerna.
– Vi har förlorat mycket av det relationella kittet som är något av essensen i frikyrkligt församlingsliv, säger Ulrik Josefsson, som också är orolig för ungdomsgenerationen och framtiden utifrån det relationella perspektivet.
– För en 13-åring är ett år oändligt mycket tid. De unga är visserligen väldigt digitala, men det finns en betydande risk att tron inte får det fäste som den behöver bland de unga.
Pandemin påverkar kyrkohistorien
Som akademiker är han övertygad om att framtidens kyrkohistoriker kommer att tala om ett “före och efter pandemin” i kyrkorna. Exakt vad de drar för slutsatser får framtiden utvisa. Han tror samtidigt att synen på vad det innebär att vara församling delvis kommer att förändras i kristenheten.
– Det är inte självklart att församlingen står sämre rustad än före pandemin.
