Just nu pågår ett samfundsövergripande arbete för att öka säkerheten runt kyrkor och andra religiösa byggnader. Grundmaterialet är MSB:s vägledning “Skydd mot antagonistiska hot och terrorism”.
Efter terrorattackerna i Christchurch på Nya Zeeland i mars 2019, men också efter rapporter om ökad utsatthet för muslimer i Sverige, fick Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) ett regeringsuppdrag att höja kunskapen om säkerhet i muslimska församlingar.
Parallellt med det regeringsuppdraget har SST, tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Polismyndigheten, dessutom arbetat med alla trossamfunden kring säkerhet i offentlig miljö.
– Trossamfunden i Sverige i dag är olika stora, kan ha funnits en lång tid eller en kort tid i landet. De har olika resurser, vissa har heltidsanställda som arbetar med säkerhetsfrågor, andra bygger helt på frivilliga krafter, säger Tanja Viklund, handläggare för krisberedskapsfrågor hos SST, till Dagen.
– Det grundläggande säkerhetsarbetet, oavsett om det är inför ett värsta tänkbara scenario, eller om det handlar om brandsäkerhet, är i grund och botten detsamma och det kräver en medvetenhet om – och viss kunskap i – frågorna.
[ Välta gravstenar i Solna var tidigare sabotage ]
Önskemål och spetskompetens
Grunden för arbetet med säkerhet i offentlig miljö, i form av exempelvis manualer och vägledning, finns färdigt sedan tidigare hos MSB. Men material ska nu anpassas för att bättre kunna tillgodogöras av trossamfunden.
Den som ansvarar för detta är Peter Hällsten på MSB:s enhet för säkerhet i offentlig miljö och enskildas beredskap.
– Materialet som vi tar fram grundar sig i befintlig vägledning “Säkerhet i offentlig miljö: Skydd mot antagonistiska hot och terrorism”, säger han till Dagen och förklarar att eftersom både vägledning och utbildning ska vara anpassat till trossamfunden så kommer trossamfundens önskemål och spetskompetens kring de egna samfunden att ha en stor inverkan på arbetet.
– När arbetet börjar bli färdigt kommer vi också att låta en så bred representation som möjligt få ta del och komma med synpunkter och önskemål till innehållet.
[ Ingen av kyrkattackerna 2020 är uppklarad ]
Uppdaterat material viktigt
Håkan Nilsson, säkerhetschef på kyrkokansliet i Uppsala, är Svenska kyrkans representant i den referensgrupp som tillsammans med MSB arbetar med att ta fram en ny säkerhetshandbok och webbutbildning.
Referensgruppens primära uppgift är att fungera som bollplank till MSB och lämna synpunkter.
Brandsäkerhet och nödutgångar är exempel på saker som diskuteras. Håkan Nilsson konstaterar att det är frågor som Svenska kyrkan redan har gått igenom, men han säger att det finns mindre samfund som kanske hyr lokaler i källarvåningar som behöver ta tag i detta.
– För oss är det inte några konstigheter.
Han tillägger att alla typer av säkerhetsförberedelser är viktiga. Att diskutera igenom tänkbara situationen i den lokala församlingen är en viktig del.
– Men att ha handledningar att utgå ifrån gör arbetet enklare. Sedan är det viktigt att materialet hålls uppdaterat.
[ Stefan Löfven fördömer attackerna mot Spånga kyrka ]
Säkerhetsrutiner vid hat- och hotsituationer
PMU:s säkerhetsansvarige, Dag Bohlin, representerar Pingst FFS i det pågående projektet. Han säger att en viktig aspekt av arbetet handlar om att öka säkerhetsmedvetenheten hos de lokala församlingarna.
– Målsättningen är, som jag har förstått det, att göra församlingarna mer alerta på säkerhetsrutiner vid hat- och hotsituationer, till exempel digitala, men också fysiska som om någon sprejar något på en vägg eller bryter sig in i en kyrka.
Han tillägger att han gärna ser att mötesvärdar och fastighetsansvariga får mer kunskap om hur de ska agera i olika situationer som kan tänkas uppkomma.
[ Kyrkans toalett sprängdes i småbitar ]
Innehållet kan anpassas lokalt
Nästa möte med referensgruppen och MSB sker den här veckan. Och enligt Peter Hällsten är förhoppningen är att det ska finnas ett färdigt utkast innan sommaren.
Kommer det färdiga materialet att vara anpassat till specifika kristna samfund eller blir det ett gemensamt material som alla samfunden – även judiska och muslimska – ska kunna använda sig av?
– Tanken är att det är samma grund till alla trossamfund. Det viktigaste är att innehållet är anpassat efter myndigheternas arbetssätt. Sedan kan de församlingar som vill så klart anpassa innehållet till just sin verksamhet så som de finner lämpligt.
[ 138 kristofobiska hatbrott mot kyrkor anmäls per år i Sverige ]
