Josefine Arenius: Frizonledningen pratade inte partipolitik

Frizonfestivalen fick tidigt en vänsterstämpel på sig. Men partipolitik diskuterades aldrig i ledningen, enligt Frizonprofilen Josefine Arenius.

I senaste avsnittet av “Frikyrkopodden” berättar Josefine Arenius om den populära ungdomsfestivalens 20-åriga historia som fick sitt slut 2018. När festivalen drog i gång kring millennieskiftet hyllades den för sin bredd i innehåll och uttryck, men fick också ta emot kritik. Kritiken handlade främst om bokningar av sekulära artister och att innehållet ansågs vänsterpolitiskt. En bild som Josefine Arenius vänder sig mot.

– Vi pratade aldrig någonsin partipolitik. Jag tror att den stora skillnaden mellan oss och många andra sammanhang vid den här tiden var att vi sa att efterföljelse handlar om hela livet. Därför behöver vi prata om klimat och rättvisa och feminism och allmänmänskligt ansvar och konsumism. Vilket jag tror är ganska självklart för många i dag.

[ Daniel Wistrand: Tio Frizon-minnen vi aldrig glömmer ]

Ville ge unga redskap

När festivalen startade 1999 var ett av de största målen att hjälpa unga människor att leva utanför “frikyrkobubblan”.

– Den där bubblan fungerade så länge vi var kvar i den. Men när unga tog studenten och flyttade fanns det inte verktyg för tron. Med Frizon ville vi skapa en plats där tron fick växa.

Efter den första festivalen följde några expansiva år, när det gäller både utbud och deltagarantal. Josefine Arenius tror att festivalen spelade en central roll i frikyrkans utveckling vid den här tiden.

– Vi tog tidig ställning för att vi ville vara mitt i världen, men inte av världen. Vi ville finnas i de frågor som vi visste att unga hade. Vi var jobbiga för de etablerade samfunden för vi bråkade med frågor.

[ Tomas Poletti Lundström: Frizons nedläggning ett tecken på hur unga hanterats i EFK ]

Ledde omstartsgrupp

Efter att intresset för festivalen börjat dala i början av 10-talet fick Josefine Arenius 2015 i uppgift av EFK att leda en grupp som skulle utvärdera festivalen och göra en omstart. Festivalen fick delvis nya former och tankar fanns om att göra en stadsfestival och mindre, lokala event under året.

– De här planerna levde men sedan hände det något våren 2018 när EFK gick igenom en ledarkris. I kölvattnet av det fattades ett beslut om att lägga ner festivalen.

– Jag tror inte att det i sak behöver ha varit fel att lägga ner Frizon, men att lägga ner festivalen utan att ha en plan för vad vi gör i stället, det tror jag var ett misstag.

[ EFK:s missionsledning: Så gick beslutet om att lägga ner Frizon till ]

“Lades ner på kontorsnivå”

Det är alltså inte att festivalen lades ner, utan hur och av vilka, som Josefine Arenius är kritisk till.

– Ska man lägga ner något som Frizon som är en så viktig del av Evangeliska frikyrkans historia borde det vara, om inte ett kongressbeslut, så åtminstone ett styrelsebeslut. Och det blev inte detta, det lades ner på kontorsnivå.

– Hade man lagt ner Torpkonferensen en tisdagskväll på EFK-kontoret skulle det tagit fyr ganska rejält i rörelsen tror jag.

Hör Josefine Arenius berätta om Frizons 20-åriga historia och det turbulenta festivalåret 2007 i senaste avsnittet av “Frikyrkopodden – historien bakom rubrikerna”.

FörstoraSpela upp

1 av 28

Frizon 2009 (Frizon 2009)

---

Fakta: Frikyrkopodden

• Frikyrkopodden blickar tillbaka på händelser i svensk, nutida frikyrkohistoria och talar med de som var med eller andra väl insatta personer. Podden leds av Albin Larsson och produceras av tidningen Dagen.
• Avsnittet om Frizonfestivalen är det fjärde. Tidigare avsnitt är “Rock the Globe – Jesusfesten som fyllde Globen med kristna ungdomar”, “Bibelsmugglarna som åkte fast” och “Den stora fyrke- och helvetesdebatten”.

---