Nyheter

Ingen av kyrkattackerna 2020 är uppklarad

Sju kyrkor utsattes för olika typer av dåd förra året, varav två sattes i brand. Inte i något av fallen har förövaren hittats. Flera kyrkor har efter attentaten valt att utöka sin säkerhet.

Förra året attackerades en rad kyrkor i Sverige, där polisen startade utredningar om mordbrand, hatbrott och vandalisering. Men hur har det gått att lösa dessa brott?

Dåligt, visar det sig, då Dagen ringer runt till de berörda församlingarna. Inte i något fall har förövarna hittats. Därmed lyser också motiven till dåden med sin frånvaro.

Även i år har en kyrka utsatts för ett attentat. Spånga kyrka i Stockholm attackerades under loppet av några dagar med brandbomber och brandfarlig vätska. Vilka som låg bakom och i vilket syfte är lika oklart i det här fallet, då polisen inte har hittat några misstänkta.

Så här berättar man från kyrkorna som år 2020 utsattes för olika typer av attacker.

Gottsunda kyrka, Uppsala

I februari började det brinna i Gottsunda kyrka, mitt i natten. Polisen började utreda det som mordbrand och det fanns tydliga tecken på att branden var anlagd.

– Polisen gick ut med en övervakningsfilm där man såg en bil och en person, men den var inte av tillräckligt bra kvalitet, berättar Boel Hössjer Sundman, kyrkoherde i Gottsunda församling.

Någon förövare har dock inte gått att hitta.

Boel Hössjer Sundman berättar att det var tur att en polispatrull upptäckte branden i ett tidigt skeende vilket gjorde att släckningsarbetet kunde påbörjas i tid.

– Det hade kunnat bli betydligt värre.

Gottsunda kyrka.

Har ni vidtagit några åtgärder på grund av det här?

– Ja, vi har sett över säkerheten och belysning på platsen, säger kyrkoherden.

Hon berättar också att efter branden fick kyrkan mycket stöd i närområdet, samt att många reagerat att det var just en kyrka som någon tände eld på.

– Det är en förfärlig händelse som är väldigt omskakande, för kyrkan står för trygghet, samhörighet, tro och hopp. Därför berör det människor när det här drabbar en kyrka.

Hagshults kyrka, på landsbygden i Vaggeryds kommun

I september blev många chockade då klockstapeln i Hagshults kyrka stod i lågor. Klockstapeln var från 1700-talet och brann ned till grunden. Precis bredvid stod själva kyrkan och många rädda för att även den skulle fatta eld.

– Men vinden låg inte på åt det hållet och det stod träd emellan som skyddade, de var blöta vilket medverkade i positiv riktning, säger prästen Maria Åberg, som vid branden var tf kyrkoherde i Skillingaryds församling.

Hon berättar att det har konstaterats att branden var anlagd, vilket man hittat tydliga bevis på. Polisen rubricerade attentatet som mordbrand, flera förhör har gjorts, men någon skyldig har inte kunnat hittas.

Har ni ökat säkerheten efter det här?

– Ja, vi har bevakningsbolag som patrullerar på nätterna. Det hade vi inte innan.

Hagshults kyrka 2015

Kristus konungens kyrka, Göteborg

I november kom nyheten om att den katolska kyrkan på Heden i Göteborg hade vandaliserats, någon eller några hade gått in i kyrkan mitt på dagen då kyrkan var öppen och levt rövare.

Birgitta Gelotte, församlingsassistent, berättar att det här skedde strax efter att ett värdefullt krucifix hade blivit stulet inne i kyrkan.

– Korset lämnades sedan tillbaka, men då hade Jesusfiguren bänts loss från korset.

I kontakten med polisen har man från församlingens håll påtalat att vandaliseringen av krucifixet och kyrkan kan hänga ihop. Någon misstänkt för dåden har inte hittats.

– Det som stört mig mest med händelsen är bristen på meddelande, säger Birgitta Gelotte.

Ofta vill någon som vandaliserar visa vilka de är, exempelvis genom att klottra dit någon symbol eller protestbudskap. Men här är det mycket oklart, Birgitta Gelotte undrar exempelvis vad budskapet att bända loss Jesus från ett krucifix ska sända för signaler?

Har ni sett över säkerheten efter det här?

– Vi diskuterar inte våra säkerhetsåtgärder i medier.

Backa kyrka, Göteborg

Strax efter vandaliseringen av den katolska kyrkan i centrala Göteborg kom nyheten om att ännu en kyrka i staden attackerats. Det var mitt i natten som brandlarmet utlöstes i Backa kyrka, på Hisingen i Göteborg.

Resultatet var brandskador på ytterdörren samt krossade rutor. Polisen rubricerade händelsen som skadegörelse.

– Förövarna har inte hittats, konstaterar Andrea Schleeh, kyrkoherde i Backa pastorat.

Några ytterligare säkerhetsåtgärder har inte vidtagits, då det visade sig att larmet fungerade som det skulle samt att blåljuspersonal snabbt var på plats.

Backa kyrka i Hisings Backa.

Heliga kors kyrka, Ronneby

Efter en provokativ koranbränning i Malmö blev det i slutet av augusti upplopp i Ronneby, där ett gäng var på väg att ge sig på Heliga kors kyrka, från 1100-talet. Det hela stoppades av en ung kille, Naem Sufan, som själv blev misshandlad på kuppen. Bland annat berättade han att de hade för avsikt att tända eld på kyrkan.

Gunnel Alvhäll är kyrkoherde i Ronneby pastorat och hon berättar att polisen har varit på plats och undersökt vad som hänt, men att kyrkan inte blev skadad. Upploppen fortsatte sedan på torget i närheten där polisen grep flera personer.

– Vi har absolut ingen aning vilka det var, säger Gunnel Alvhäll.

Polisen har heller inte hört av sig om försöket att attackera kyrkan. Enligt det vittnesmål Naem Sufan gett till medier var det personer som var aktiva i en muslimsk förening som låg bakom.

Har kyrkan vidtagit säkerhetsåtgärder efter det här?

– Vi har numera kameraövervakning, säger Gunnel Alvhäll.

Hon berättar att de tidigare hade ansökt om detta, utan framgång. Men efter den här incidenten gick det oerhört snabbt.

– Efter bara någon dag hade vi kameror uppsatta. Jag har aldrig varit med om en sådan snabb handläggning.

Heliga kors kyrka i Ronneby.

Västra Skrävlinge kyrka, Malmö

I augusti vandaliserades Västra Skrävlinge kyrka sju dagar i rad. Bland annat lyckades någon använde en stör och på så sätt putta omkull en Kristusstaty som stod inne i kyrkan.

Prästen Mikael Göth berättar att polisen inte har hittat några förövare och tror heller inte att det här är ett ärende de kommer att gå vidare med.

Men skadegörelsen som riktades mot kyrkan ledde genast till ökade säkerhetsåtgärder, där ett vaktbolag snabbt kopplades in. Även lokalbefolkningen har reagerat.

– Alla hundägare i området lade sina rutter runt kyrkan, så det var folk konstant i buskarna, konstaterar Mikael Göth.

Från församlingens sida har man även sett över säkerheten. Belysningen runt kyrkan har förbättrats och personalen har fått tillgång till ett personlarm, för att öka tryggheten.

– Sedan har vi sett över rutinerna så att man inte jobbar ensam, säger Mikael Göth.

Västerås domkyrka

På ingången till domkyrkan hade någon klottrat dit hakkors. Det var i slutet av september och händelsen polisanmäldes som skadegörelse och hets mot folkgrupp.

– Förundersökningen gällande händelsen är nedlagd och inga förövare har således hittats, konstaterar Daniel Eklund, domprost.

Av motivet att döma tycks det vara någon med högerextrema sympatier som varit framme. Även år 2014 utsattes Västerås domkyrka för något liknande.

Vilka säkerhetsåtgärder som kyrkan har vill dock Daniel Eklund inte kommentera.

Johan Sköld, pastoralområdeschef, och Daniel Eklund, domprost, framför Västerås domkyrka.
Fler artiklar för dig