På lång sikt har givandet i församlingarna ökat, i Dagens pastorsenkät svarar nämligen hälften att givandet har växt under de senaste fem åren. Coronakrisen verkar dock påverka givandet. I en extra enkätundersökning som Dagen gjort bland pastorer om hur coronapandemin har påverkat verksamheten, uppger en tredjedel att givandet har minskat.
– Det finns risk att vi blir försiktiga när marknaden är osäker. Framför allt tror jag det blir kännbart vid givande som sker när man är inspirerad, de som behöver kollekttalet för att swisha. Medlemmar som ger regelbundet via autogiro påverkas nog inte så mycket, säger Carl-Henric Jaktlund, föreståndare för pingstkyrkan i Falköping, där givandet under våren var i paritet med givandet under våren 2019.
Carl-Henric Jaktlund.
Equmeniakyrkan i Tibro ser ökat givande
För två tredjedelar är dock givandet fortsatt stabilt under coronapandemin, visar pastorsenkäten. För en sjättedel har det till och med ökat. En församling som har ökat sitt givande under coronatiden är Equmeniakyrkan i Tibro. Att kyrkan är en viktig del i samhället, med socialt ansvar har varit viktigt för ökningen.
– Vårt månadsgivande har blivit bättre från coronastart och framåt. Det kan bero på att vi har fler digitala sändningar, men jag tror framför allt att många känner att man vill vara med och bära församlingens arbete. Vi har fått ett samarbete med fler aktörer i samhället som vill stötta det sociala arbetet. Jag har upplevt att församlingen blivit viktigare, säger Jonas Lund, föreståndare för Equmeniakyrkan i Tibro.
Läs också "Ge kyrkorna ekonomiska lättnader under coronakrisen"
Jonas Lund.
Bär kyrkan - är inga kunder
Carl-Henric Jaktlund menar att det är viktigt att medlemmarna ser sig själva som bärare av församlingen, inte som kunder. Även om församlingarnas verksamhet har förändrats och på vissa sätt tvingats minska under våren behöver givandet fortsatt vara frekvent.
– Det finns risk att många församlingar får se en nedgång i givandet i längden, om detta blir långvarigt och om vi ser oss för mycket som kunder som förväntar oss vissa varor/verksamheter. Folkhälsomyndigheten säger att vi ska hålla i och hålla ut, det gäller även församlingen så att resurser bibehålls inför fortsatt arbete, säger Carl-Henric Jaktlund.
Predikan om givande känsligt
Att predika om givande kan lätt bli en känslig fråga. Finns risk att det blir skuldbeläggande och inte ses som frivilligt. I Equmeniakyrkan Tibro firas då och då gudstjänster som fokuserar på givande. Senaste gången hade de ett samtal med tre personer från församlingen som pratade om vad det innebär att ge.
– Jag tror det blir mer reflekterande att höra ett samtal med flera röster om vad det innebär att ge. Att det i första hand fokuserar på att ge tillbaka till Gud det som man har fått. Den distinktionen är viktig att göra, annars blir det lätt bara ekonomi, säger Jonas Lund.
Läs också Andreas Nielsen: Om vi kristna inte når folk är det vi som måste bli bättre
Utmaningar med nya deltagare
Digitala gudstjänster medför att gudstjänstrummet blir mer offentligt, många församlingar når fler än sina vanliga gudstjänstbesökare. Pingstkyrkan i Falköping har sett att man dels nått ut till kristna från andra orter, men också till fler invånare i Falköping, eftersom det är en lägre tröskel att se på en webbgudstjänst än att gå in i en kyrka. Det ger många möjligheter, men också utmaningar i att kommunicera givandet.
– När jag som pastor förstår att vi når ut till fler, då vill jag ju lägga värdefull tid på att förkunna evangeliet. Givandet är en väldigt naturlig följd av att ta emot evangeliet, att vi ger i respons, så det finns inget fel i att prata om det. Men vi vill inte att de som tittar på gudstjänsten ska få uppfattningen att vi mest pratar om att folk ska skicka in pengar. Det gör att församlingen kanske behöver komplettera med andra interna kommunikationskanaler, exempelvis nyhetsbrev, för att påminna om och utmana kring givande, säger Carl-Henric Jaktlund.
Läs också Vi gör allt för våra egna hem – men var är passionen för Guds hus?
---
Pastorsenkäten 2020
- Dagens pastorsenkät gick ut i mars 2020 till 1 095 personer i samtliga traditionella frikyrkosamfund i Sverige.
- Dagen har fått in 488 svar från personer som jobbar som pastorer i en församling.
- Frågorna har handlat om teologi och samhällsfrågor. Pastorerna finns i olika samfund och har stor geografisk spridning.
- Av de 488 som svarat ja har 194 pastorer tackat ja till att också ingå i en "pastorspanel" som Dagen får kontakta i olika frågor.
- Fråga 1: Hur har givandet i din församling sett ut de senaste fem åren? (Antal svar: 423)
- Minskat 11 procent
- Samma nivå 39 procent
- Ökat 50 procent
- Fråga 2: Hur har församlingens kollekt påverkats under krisen? (Antal svar: 152)
- Minskat 32 procent
- Samma nivå 51 procent
- Ökat 17 procent
---
