När övriga klassen lyssnar på “New age-musik” i klassrummet tre gånger om dagen får Lina Hagströms sjuåriga dotter sitta i korridoren. De kristna föräldrarna vill inte att barnen deltar i yoga och meditationstekniker de uppfattar är kopplade till buddhism och hinduism. Men Skolinspektionen ger skolorna i Töreboda kommun grönt ljus.
Yoga och mindfulness används som avslappningsmetoder och nedstressningsövningar i skolor över hela landet. Men metoderna möter också ibland kritik när de dyker upp i skolans värld. Av och till protesterar inte minst kristna föräldrar. Nu senast är det paret Lina och Johan Hagström i Älgarås utanför Töreboda och Mariestad i Västra Götaland som har drivit frågan ända upp till Skolinspektionen.
I nästa vecka ska föräldrarna möta rektorn och kommunens utbildningschef för att diskutera situationen för sina två barn, en nioårig son och en sjuårig dotter. Familjen är aktiv i pingstförsamlingen Filadelfia på orten.
När yoga används som nedvarvning på idrottslektionerna får paret Hagströms son gå ut i omklädningsrummet. I ett veckobrev beskrivs hur klassen ska “starta varje morgon med att måla mandalas under lugn musik”. Mandalas är en sorts målarbilder som kan användas till meditationshjälp.
Korridoren tre gånger om dagen
Dottern hänvisas till korridoren utanför klassrummet vid tre tillfällen varje dag när skolkamraterna lyssnar på det skolan kallar “lugnande musik” och som familjen har hittat i zenbuddhistiska kanaler. Övningar med tre djupa andetag för att “bryta och komma till ro”, med kopplingar till olika meditationstekniker, hör också dit. Liksom sagor i meditationsform.
– Det är inte hållbart att dottern ska hamna ute i korridoren tre gånger om dagen, säger Lina Hagström.
– För oss är yoga och mindfulness en religiös praktik som krockar med vår kristna tro och skolans icke-konfessionalitet. Skolan säger att det här är för att barnen ska bli lugna, men det blir en form av tillvänjning och prägling, förklarar Lina Hagström familjens inställning.
[ Läs mer | Studie: Mindfulness kan ge ångest och depression ]
Hon säger att hon inte tror att det är något magiskt i musiken som skadar barnen. Lina Hagström har heller inget emot om musiken spelas någon gång i skolan i studiesyfte och att man pratar om saken. Men när skolan aktivt använder sig av musiken som en slags praktik dagligdags så blir det något annat, anser hon.
Töreboda kommun, där de bor, gör just nu en satsning kring mindfulness i skolorna, och utbildade 2019 all skolpersonal med en föreläsning. Ett antal pedagoger och elevhälsopersonal fick även en vidare fördjupning i förhållningssättet som brukar beskrivas som “medveten närvaro” för att minska stress och för att kunna fokusera.
Otvetydigt är tekniken inspirerad av buddhistisk meditation. De flesta förespråkarna i Sverige hävdar dock att de religiösa inslagen är borttagna när metoden praktiseras. Detta hänvisar också Töreboda kommun till. Barn- och elevhälsochef Therese Broholm refererar till detta i ett dokument, där det också sägs att “pedagoger och elevhälsopersonal inte får förmedla något religiöst budskap eller att undervisningen inte får innehålla några bekännande inslag”. Fokus ska i stället ligga på “hälsa och välbefinnande”.
Hänvisar till prövning 2012
Nationella Skolinspektionen har prövat en anmälan från paret Hagström angående de aktuella yoga- och mindfulnessinslagen, men finner inte anledning att göra några anmärkningar på skolans agerande. Skolinspektionen refererar i sitt svar nyligen till en tidigare prövning av en Stockholmsskola, från 2012, där yoga och mindfulness godkändes med hänvisning till “icke-konfessionalitet”.
Lina Hagström tycker fortfarande att det är fel att hennes barn ska behöva möta det hon ser som en “religiös praktik” med hinduistiska och buddhistiska rötter under skoldagarna. Hon reagerar över att de som föräldrar inte ens varit informerade om Älgaråsskolans nya metoder, till skillnad mot vad som var fallet i Stockholm 2012. Hon säger samtidigt att hon är medveten om att många kan se henne som en “fanatiker”.
Lina Hagström beskriver att buddhismen “gifter sig” med det svenska individualistiska sättet att tänka, där det “inte finns någon gudom att tillbe”, och tror det är därför teknikerna har blivit populära.
– Både yoga och mindfulness ses av många som något sekulärt. Det är det svåra i detta. Då blir det provocerande när vi hävdar att det har en religiös koppling som krockar med vår tro.
[ Läs mer | Linda Bergling: Yoga och mindfulness är inte neutrala tekniker ]
