Flera kristna folkhögskolor blöder ekonomiskt. Sigtuna folkhögskola är en av dem som riskerar nedläggning.
– Vi vet inte om vi finns kvar nästa år, säger rektorn Catarina Lindskog.
Folkhögskolor har traditionellt varit en viktig del av kristen verksamhet och i Sverige finns det 40 folkhögskolor som drivs av kyrkor, församlingar eller andra kristna organisationer. En av dem är Sigtuna folkhögskola, med Sensus, Sigtunastiftelsen och Svenska kyrkans unga som huvudmän, och de har erbjudit folkbildning och kurser i över 100 år. Nu riskerar det snart att vara över.
– Vi slåss för vår överlevnad. Den här situationen lär fortsätta ett tag till och det blir ansträngt för alla, säger rektorn Catarina Lindskog.
Coronakrisen slog hårt mot Sigtuna folkhögskola. Normalt förlägger skolans huvudmän och andra aktörer kurser och konferenser till lokalerna i Sigtuna och bidrar till att ekonomin går ihop. Plötsligt försvann folkhögskolans största inkomstkälla och lämnade ett stort hål i balansräkningen.
– När ingen vill konferera alls faller hela budgeten och det är inte lätt att hämta hem det, säger Catarina Lindskog.
[ Läs mer: 20 MP-politiker: Flera folkhögskolors existens är hotad ]
Ekonomiskt stöd
Det är huvudmännen som i dagsläget håller Sigtuna folkhögskola vid liv: Sigtunastiftelsen erbjöd en hyresreduktion på drygt en miljon kronor medan Sensus bidrog med en ekonomiskt stöd på en och en halv miljon kronor.
– Det var nödvändigt för att revisorerna över huvud taget skulle kunna sätta okej, säger Catarina Lindskog, som menar att den ansträngda situationen kan ha negativa konsekvenser för skolans utbildningar.
– Det riskerar att påverka kvaliteten. Detta tär på den pedagogiska personalen framför allt, säger hon.
I dagsläget vet Catarina Lindskog inte om Sigtuna folkhögskola kommer att kunna fortsätta sin verksamhet nästa år och mycket beror på vilka stödpaket som staten kan bidra med, säger hon.
– Visst har vi hopp men det är skakigt, säger hon.
Intensivt sparprogram
Sjövik folkhögskola, belägen en mil utanför Avesta, har redan gått igenom ett stålbad. Redan före pandemin var siffrorna rejält röda – och i somras var skolan, som har Equmeniakyrkan som huvudman, en hårsmån ifrån att gå i konkurs. Rektorn Anneli Karlsson tillträdde i mars och satte omedelbart in ett intensivt sparprogram. Omkring 20 personer sades upp och hela verksamhet genomgick en effektivisering.
– Vi hade inte tid att vänta utan det var bara “vi säger upp folk nu, annars har vi ingen skola kvar i juni”. Så nära var det, säger hon.
Anneli Karlsson menar att ekonomiska krissituationer tvingar rektorer att tänka på plus och minus.
– Vi måste driva folkhögskolan affärsmässigt. Kärnverksamheten är skolan men den är beroende av att konferensen fungerar, det krävs ett affärsmässigt tänk, säger hon.
För Sjövik folkhögskola är nu det akuta nedläggningshotet avvärjt. Ännu återstår dock stora utmaningar.
– Det är långt ifrån klart. Vi har ett fastighetsbestånd som är totalt eftersatt och vi behöver göra så mycket mer än vad vi har gjort. Nu har vi agerat för att vara kvar, nu måste vi bygga på lång sikt, säger Anneli Karlsson.
Hög prioritet
Flera av folkhögskolorna som upplever en ansträngd ekonomisk situation har Equmeniakyrkan som huvudman. Karlskoga folkhögskola rapporterar att de har tappat nästan en miljon i månaden i uteblivna intäkter medan Härnösand folkhögskola fick säga upp 13 tjänster efter en avvecklad etableringskurs. Elisabeth Lindgren, bildningssamordnare i Equmeniakyrkan, säger att folkhögskolornas överlevnad har hög prioritet för samfundet även om de inte har möjlighet att stötta ekonomiskt.
– Vi har ett nära samtal med våra folkhögskolor. Om en folkhögskola hamnar i svårigheter så har vi ett ansvar även om det inte behöver innebära att vi ger direkta bidrag. Vi är jätteangelägna om att verksamheten i våra folkhögskolor finns och att den får fortsatt stöd, säger Elisabeth Lindgren.
Folkhögskolorna har länge varit en viktig del av många kristna organisationers verksamhet och det finns 40 folkhögskolor som drivs av kyrkor, församlingar eller andra kristna organisationer. Elisabeth Lindgren pekar på folkhögskolans betydelse för kyrkans övergripande mål.
– Folkhögskolor ger människor möjlighet att påverka sin livssituation och det bidrar till växtplatser som kan motverka utanförskap. Det är ett av många exempel på hur folkhögskolorna är en viktig del av vad vi är och gör som kyrka, säger hon.
[ Läs mer: Nu startar Folkhögskolorna - med elever på plats ]
---
Fakta: Kristna folkhögskolor
- Svenska folkhögskolor drivs antingen av regioner eller av rörelser, som trossamfund, arbetarrörelser eller andra organisationer.
- Av Sveriges 155 folkhögskolor är 112 rörelsedrivna.
- 40 folkhögskolor har kristna huvudmän.
---
