I två veckor ljöd sirenerna nästan oavbrutet utanför hans mammas köksfönster. Ambulanserna åkte skytteltrafik mellan bostadsområden, som Geneta och Ronna i Södertälje, till intensivvårdsavdelningarna. 33 personer ur Nuri Kinos bekantskapskrets i Stockholmsområdet har nu mist livet till följd av covid-19.
När viruset väl satte sig som ett kluster, som Nuri Kino beskriver det, i stadsdelar som till exempel Ronna i Södertälje blev situationen snabbt kaotisk runt honom, hans familj och bekanta.
– Alla i området ringde runt till varandra för att höra om vem de åkt iväg med denna gång, berättar han.
Situationen liknar han vid en krigszon.
– Det är hemskt att inte kunna värja sig, för du ser ju inte vart kulorna kommer ifrån.
Försökte larma
Nuri Kino har arbetat som läkarsekretare och har lång erfarenhet av att arbeta som undersökande journalist. Mellan 2012 och 2014 drev han en hemtjänstfirma och de arbetade mycket med smittskydd.
Han berättar om hur han tidigt försökte analysera situationen och larma myndigheterna om att de kunde få en mycket allvarlig situation i områden med många utrikesfödda.
När Nuri Kino började analysera situationen i ett av Libanons flyktingläger insåg han att det kunde bli problematiskt även här i Sverige. I liknande kulturer, där många umgås tillsammans och över generationsgränserna kan viruset sprida sig fort. Om myndigheterna inte förstod sig på sådana kulturer och agerade utifrån hur människor faktiskt lever, väntade katastrof.
– Det är oerhört sorgligt för det hade kunnat förhindras. Alla hade inte kunnat räddas, men om svenska myndigheter hade haft kunskapen om trångboddheten och de kulturella aspekterna hade fler kunnat räddas, säger Nuri Kino.
Men inte ens av släkt och vänner togs hans varning på allvar. Han vände sig till svenska medier och myndigheter men upplever inte att larmet blev hört. När svenska myndigheters information om det allvarliga läget väl började spridas i landet nådde den, precis som han befarat, inte in i dessa områden. Bland utrikesfödda var man samtidigt förvirrad av nyhetsflödet, då man följer nyheter på flera olika språk som förmedlade olika budskap.
– Svenska myndigheter hade behövt vara medvetna om vilka sociala medier olika utrikesfödda använder och vilka tv-kanaler de tittar på. Myndigheten för samhällskydd och beredskap översatte till och med ett av språken felaktigt och vissa språk glömdes helt bort, säger han.
I mars tog han saken i egna händer och startade tillsammans med kommunikationsbyrån Bright Mind Agency i Jönköping webbsidan tellcorona.com. Med kändisars hjälp sprider webbsidan information om råd och restriktioner på 17 olika språk.
Många led i tysthet
Smittan har förändrat människors sätt att leva. Nuförtiden är folk mycket mer försiktiga i områden som drabbats hårt, menar han. Bland de boende på Järvafältet utanför Stockholm, har handsprit och distansering blivit vardag. De som bodde trångt och har haft möjlighet flyttade på sina anhöriga eller lät dem bo isolerade från resten av familjen, berättar Nuri Kino.
– På något sätt kommer kulturen förändras, folk kommer fortsättningsvis att vara mycket mer försiktiga.
Det syns inte lika tydligt längre att viruset härjat i dessa områden och folk pratar allt mindre om det. Men bland bostadsområdena på Järvafältet och i Södertälje, spred sig smittan till tusentals människor. Statistiken i Folkhälsomyndighetens rapport om antalet drabbade utrikesfödda, bekräftade Nuri Kinos farhågor men berättar inte om alla de som led i tysthet.
– Man glömmer nästan bort att det var tusentals som smittades, en del var nära att gå bort och kämpade antingen i respirator eller genomled sjukdomen hemma.
33 av hans släktingar och bekanta överlevde alltså inte kampen mot viruset, och den syrisk-ortodoxa kyrkan som han går till drabbades hårt, med många döda och mycket sorg som följd.
– Det är dubbel sorg, man kan inte längre sörja tillsammans, inte gå hem till varandra och krama om varandra. Det känns inte som att vi hedrat våra döda tillräckligt, säger han.
